Den artificiella intelligensens filosofi: Teoretiska grunder, 7,5 hp

Innehåll

Kursen är en introduktion till centrala filosofiska frågor rörande grunderna för artificiell intelligens. Den fokuserar på frågor som: Vad är intelligens? Hur kommer intelligensen hos artificiella system att skilja sig från vår intelligens? Kommer de att kunna tänka? Kan artificiella system vara medvetna? Vad är skillnaden mellan konnektionistiska nätverk och maskiner som resonerar med symboler? Hur fungerar djupinlärning? Bör vi försöka efterlikna det mänskliga medvetandet när vi utvecklar intelligenta maskiner? När (om någonsin) kommer superintelligenta maskiner att finnas? Och vilka är de filosofiska implikationerna av att simulera våra egna medvetanden i maskiner? Kursens huvudfokus kommer att ligga på grundläggande texter inom filosofi och forskning om artificiell intelligens.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna: 

Kunskap och förståelse: 

• visa kunskap om och förståelse av centrala begrepp, teorier, argument och problem rörande grunderna för artificiell intelligens; 
• visa kunskap om och förståelse av filosofiska frågor om personlig identitet, intelligensens natur, medvetande och kognition;  

Färdigheter och förmåga: 

• visa förmåga att skriva filosofiska texter med god språklig kvalitet; 
• visa förmåga att lägga fram och bedöma argument rörande kursens material; 

Värderingsförmåga och förhållningssätt: 

• uppvisa en förståelse med avseende på styrkor och svagheter i centrala teorier och argument inom den filosofiska debatten om grunderna för artificiell intelligens. 

Behörighetskrav

90 hp kurser i filosofi, kognitionsvetenskap, datavetenskap, informatik, psykologi, lingvistik, matematik, biologi, eller motsvarande, eller en examen omfattande minst 180 hp, eller motsvarande (tidigare högskoleutbildning inom något av de listade ämnena rekommenderas starkt). Engelska B/6 och (om kursen ges på svenska) svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen utgörs av seminarier och föreläsningar, essäskrivande och diskussion. Om kursen ges som internetkurs är undervisning och studentaktiviteter nätbaserade. 
Studenter måste ha tillgång till dator och en stabil internetuppkoppling.

Examination

Examinationen utgörs av skriftliga prov (vilket kan inkludera t.ex. prov med flervalsfrågor) samt aktivt deltagande i seminarier. Betygsskalan för kursen består av betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Betyg på hela kursen sätts först när samtliga delar av examinationen är minst godkända. Helkursbetyget sätts utifrån en helhetsbedömning av resultaten på de olika delarna av examinationen. 

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 
Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det. 

 I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 
  
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.