Filosofi A, 30 hp

Innehåll

Filosofi A ger en introduktion till centrala problem, teorier och argument i filosofin. Kursen består av fyra delkurser som vardera omfattar 7,5 högskolepoäng. Filosofi är till sin natur ett disciplinerat kritiskt tänkande som riktar in sig på grundläggande antaganden som vi ofta utgår ifrån och tar för givna. Filosofistudenter får lära sig att tänka kritiskt omkring sådana antaganden och de problem de ger upphov till, bl.a. inom etik och i uppfattningar om verklighetens och kunskapens natur. Genom att studera filosofi lär man sig att handskas med argument och att genomskåda tvivelaktiga resonemang, och tränar upp förmågan till kritiskt tänkande.

I Filosofi A ingår delkurserna Filosofins historia, Kritiskt tänkande, Kunskapsteori och Etik. Undervisningsspråket är i huvudsak svenska, men delar av kursen kan ges på andra språk såsom norska och engelska.

Filosofins historia (7,5 hp)
Delkursen ger en översikt över stora delar av filosofins historia från antikens Grekland fram till uppkomsten av de nu dominerande filosofitraditionerna. Samtidigt är det en kritisk introduktion till några av filosofins klassiska problemställningar. Hur är kunskap möjlig? Hur förhåller sig själen till kroppen? Vad är ett gott liv? Vad innebär det att en handling är rätt eller orätt? Klassiska filosofiska svar på dessa och andra frågor tas upp och diskuteras kritiskt.

Kritiskt tänkande (7,5 hp)
Delkursen är en introduktion i filosofisk metod och innefattar argumentationsanalys och informell logik. Syftet är att ge teoretisk förståelse såväl som praktiska färdigheter. Begrepp, distinktioner och metoder som tas upp tillämpas på texter tagna från ledar- och insändarsidor, kulturdebatt, politisk debatt och vetenskaplig debatt.

Kunskapsteori (7,5 hp) 
Inom kunskapsteorin försöker man besvara frågor om vad det innebär att ha kunskap om något, eller vad det innebär att ha goda skäl att tro att något är sant. Delkursens mål är att ge en överblick över centrala problem och teoribildningar inom kunskapsteorin samt att förmedla grundläggande kunskaper om klassiska och moderna teorier om kunskap och epistemiskt rättfärdigande. 

Etik (7,5 hp)
Delkursen behandlar grundläggande etiska teorier - det vill säga teorier om vad som gör handlingar rätt eller fel - med tillämpning på aktuella moraliska problem. Fokus ligger på teoriernas innehåll såväl som på argument för och mot dem, samt på kriterier för att kritiskt utvärdera etiska teorier och ståndpunkter.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs

Kunskap och förståelse:
- ha kännedom om centrala filosofiska problem, teorier och argument inom etik och kunskapsteori
- ha kännedom om huvuddragen i den västerländska filosofins historia
- ha grundläggande teoretisk förståelse av argumentationsanalys och elementär logik

Färdighet och förmåga:
- kunna göra en argumentationsanalys av en argumenterande text
- ha grundläggande färdigheter i elementär logik
- ha grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt presentera och diskutera filosofiska problem och argument
- ha grundläggande förmåga att behandla formalia på ett konsekvent sätt och i enlighet med vedertagna normer

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- ha grundläggande förmåga att granska och värdera filosofiska texter 
- ha grundläggande förmåga att kritiskt diskutera normativa problem

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, diskussioner och övningar. Studenter måste ha tillgång till dator och en stabil internetuppkoppling. 

Examination

Examination sker i form av individuella skriftliga prov (som även kan vara prov bestående av flervalsfrågor) och aktivt deltagande i övningar (som kan bestå av muntliga presentationer, diskussioner eller skriftliga uppgifter). Studerande som inte har möjlighet att delta i alla övningar har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av övningar genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. 

Examinationen på Kritiskt tänkande består av ett individuellt skriftligt prov, 6 hp, samt övningar, 1,5 hp. På det skriftliga provet ges något av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. På övningarna ges något av betygen underkänd och godkänd. Examinationen på övriga delkurser är indelad i ett individuellt skriftligt prov, 4 hp, ett individuellt skriftligt prov, 2 hp, och övningar, 1,5 hp. På de individuella skriftliga proven om 4 hp ges något av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. På övriga examinationer ges något av betygen underkänd och godkänd. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinationer på samtliga fyra delkursert är minst godkända. För betyget väl godkänd krävs att samtliga examinationer är minst godkända, och att den studerande är väl godkänd på sammanlagt minst 12 hp av de skriftliga proven. 

För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, för prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidat-, magister- eller masterexamen.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.  

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.