Inom kunskapsteorin försöker man att besvara frågor om vad det innebär att ha kunskap om något, eller vad det innebär att ha goda skäl att tro att något är sant. Kursens mål är att ge en överblick över centrala problem och teoribildningar inom kunskapsteorin samt att förmedla grundläggande kunskaper om klassiska och moderna teorier om kunskap och epistemiskt rättfärdigande. På kursen behandlas bl.a. följande:
- kunskapsteoretiskt centrala begrepp som sanning, sannolikhet, färdigheter, propositionell kunskap, epistemiskt rättfärdigande och goda skäl
- analyser av kunskapsbegreppet
- internalistiska och externalistiska teorier om kunskap och epistemiskt rättfärdigande
- fundamentistiska och koherentistiska teorier om kunskapens och det epistemiska rättfärdigandets struktur
- induktionsproblemet
- skeptiska argument och olika sätt på vilka kunskapsteoretiker försökt bemöta dem.
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutad kurs
- ha en god förståelse för kunskapsteoretiskt centrala begrepp som sanning, sannolikhet, färdigheter, propositionell kunskap, epistemiskt rättfärdigande och goda skäl
- förstå och kunna redogöra för den klassiska analysen av kunskapsbegreppet och för de motexempel mot denna analys som presenterats
- känna till några alternativ till den klassiska analysen av kunskapsbegreppet och argument som framförts för och mot dessa alternativa analyser
- ha en god förståelse för skillnaden mellan internalistiska och externalistiska teorier om kunskap och epistemiskt rättfärdigande
- känna till centrala argument som framförts för och emot internalistiska och externalistiska teorier
- ha en god förståelse för skillnaden mellan fundamentistiska och koherentistiska teorier om kunskapens och det epistemiska rättfärdigandets struktur
- känna till centrala argument som framförts för och emot fundamentistiska och koherentistiska teorier
- ha en god förståelse för induktionsproblemet
- ha en god förståelse för centrala skeptiska argument
- känna till olika sätt på vilka filosofer försökt bemöta skeptiska argument
- ha översikt över centrala problem och teorier i kunskapsteorin
- ha en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera kunskapsteoretiska teorier och problem.
Behörighetskrav
Univ: Grundläggande behörighet. Förkunskaper om 30 hp kurser i filosofi rekommenderas.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar.
Examination
Examinationen består av tre delar: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På de skriftliga proven ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att få betyget godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga tre prov. För betyget väl godkänd på hela kursen krävs betyget väl godkänd på båda skriftliga proven samt betyget godkänd på seminarierna. Studerande, som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg.
TILLGODORÄKNANDE
Kursen kan tillgodoräknas som moment inom någon av kurserna Filosofi A, Filosofi B eller Påbyggnadskurs i filosofi. Kursen kan ej tillgodoräknas tillsammans med kurser med identiskt eller starkt likartat innehåll. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt i enlighet med Umeå universitets tillgodoräknandeordning.
Övriga föreskrifter
Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidat-, magister- eller masterexamen.
Litteratur
Giltig från:
2010 vecka 35
Feldman Richard Epistemology Upper Saddle River, N.J. : Prentice Hall : 2003 : 197 s. : ISBN: 0-13-341645-3 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst
