Inom den politiska filosofin försöker man besvara frågor om vad begreppet rättvisa betyder och hur ett rättvist samhälle bör utformas. Kursens mål är att ge en överblick över centrala teorier om rättvisa i nutida politisk filosofi. Särskilt fokus läggs på John Rawls teori om rättvisa då denna satt agendan för den moderna debatten om rättvisa. På kursen behandlas bl.a. följande:
- John Rawls teori om rättvisa; hur den är uppbyggd och vad den innebär
- Den libertarianska teorin om rättvisa
- Prioritarism som en teori om rättvisa
- Turjämlikhetsteorin om rättvisa
- Förtjänst som rättviseteori
- Feminismens implikationer för teorin om rättvisa
- Den socialistiska rättviseteorin
- Tillämpad politisk filosofi, inom områden som internationell rättvisa, framtida generationer och djurrätt
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutad kurs
beträffande kunskap och förståelse
- ha en god förståelse för centrala teorier om rättvisa i politisk filosofi
- förstå argument för och emot dessa teorier
beträffande färdighet och förmåga
- kunna redogöra för argument för och emot centrala teorier om rättvisa i politisk filosofi
- kunna identifiera argumentation i politisk dagsdebatt utifrån dessa och besläktade teorier
- på ett korrekt sätt kunna tillämpa dessa teorier på politiska problem
- ha en grundläggande förmåga att självständigt föra en kritisk diskussion i frågor som rör politiska värden och normativa principer
beträffande värderingsförmåga och förhållningssätt
- ha en grundläggande förmåga att analysera konflikter mellan skilda politiska värden och normativa principer
- ha en grundläggande förmåga att värdera argument för och emot värden och normativa principer
Behörighetskrav
Univ: Grundläggande behörighet. Förkunskaper motsvarande Politisk filosofi 7,5 hp, eller motsvarande, rekommenderas.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar.
Examination
Examinationen består av tre delar: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På de skriftliga proven ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att få betyget godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga tre prov. För betyget väl godkänd på hela kursen krävs betyget väl godkänd på båda skriftliga proven samt betyget godkänd på seminarierna. Studerande, som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg.
TILLGODORÄKNANDE
Kursen kan tillgodoräknas som moment inom någon av kurserna Filosofi B eller Påbyggnadskurs i filosofi. Kursen kan ej tillgodoräknas tillsammans med kurser med identiskt eller starkt likartat innehåll. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt i enlighet med Umeå universitets tillgodoräknandeordning.
Övriga föreskrifter
Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidat-, magister- eller masterexamen.
