Kursen syftar till att ge en introduktion till modern logik samt att introducera centrala problemställningar i samtida språkfilosofi. Följande teman behandlas:
- Sats- och predikatlogikens språk och semantik
- Informell mängdlära
- Freges teori om mening och referens
- Russells teori om bestämda beskrivningar
- Mills, Freges, Russells, och Kripkes teorier om egennamns mening
- Moderna teorier om språklig mening: Wittgenstein, Quine, Davidson och Dummett.
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. Se vidare under punkt 6. Se vidare under punkt 6.
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutad kurs
- ha grundläggande teoretisk förståelse av centrala begrepp och teoribildningar inom den moderna logiken och språkfilosofin
- ha kännedom om logikens och språkfilosofins utveckling inom den analytiska traditionen från slutet av 1800-talet till våra dagar
- kunna analysera den logiska strukturen hos satser i vanligt språk med hjälp av sats- och predikatlogik samt kunna pröva giltigheten i såväl formell som informell argumentation
- ha en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera logiska och språkfilosofiska problem.
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar.
Examination
Examinationen består av tre delar: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På de skriftliga proven ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att få betyget godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga tre prov. Betyg på hela kursen sätts utifrån en sammanvägning av resultaten på alla ingående prov.
Studerande, som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg.
TILLGODORÄKNANDE
Kursen kan tillgodoräknas som moment inom någon av kurserna Filosofi A, Filosofi B, Filosofi C, Vetenskapsteori A, Teoretisk filosofi B, Teoretisk filosofi C, Praktisk filosofi B eller Praktisk filosofi C. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt i enlighet med Umeå universitets tillgodoräknandeordning.
Övriga föreskrifter
Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidat-, magister- eller masterexamen.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
