Engelskt namn: Philosophy
Denna kursplan gäller: 2015-01-19 och tillsvidare
Kursplan för kurser med start efter 2015-01-19
Kursplan för kurser med start mellan 2013-07-01 och 2015-01-18
Kursplan för kurser med start mellan 2012-07-02 och 2013-06-30
Kursplan för kurser med start mellan 2011-01-17 och 2012-07-01
Kursplan för kurser med start mellan 2010-08-30 och 2011-01-16
Kursplan för kurser med start mellan 2010-02-01 och 2010-08-29
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-18 och 2010-01-31
Kurskod: 1FL052
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Filosofi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Beslutad av: humanistisk fakultetsnämnd, 2009-06-03
Reviderad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2014-12-18
Kursen ger en introduktion till centrala problem, teorier och argument i filosofin. Filosofi är till sin natur ett disciplinerat kritiskt tänkande som riktar in sig på grundläggande antaganden som vi ofta utgår ifrån och tar för givna. Filosofistudenter får lära sig att tänka kritiskt omkring sådana antaganden, och de problem de ger upphov till, bl.a. inom etik, politik, vetenskap, och i uppfattningar om verklighetens och kunskapens natur. Genom att studera filosofi lär man sig att handskas med argument och att genomskåda tvivelaktiga resonemang, och tränar upp förmågan till kritiskt tänkande.
Kursen består av fyra moment som vardera omfattar 7,5 högskolepoäng. Av dessa är två moment obligatoriska: Introduktion till filosofin och Kritiskt tänkande. Utöver dessa väljs två valbara moment ur nedanstående lista. Vilka av dessa valbara moment som det erbjuds undervisning på varierar från termin till termin.
Obligatoriska moment:
Moment 1: Introduktion till filosofin (7,5 hp)
Momentet är en introduktion till filosofi och några centrala filosofiska problem. Bland de klassiska filosofiska frågeställningar som kan behandlas finns de följande: Vad kan jag veta? Hur förhåller sig kropp till medvetande? Hur är språk möjligt? Har vi en fri vilja? Vad är rätt, fel, rättvisa? Har livet någon mening och är döden något ont?
Examination moment 1: aktivt deltagande i seminarier 1,5 hp, och fyra skriftliga prov om 1,5 hp vardera.
Moment 2: Kritiskt tänkande (7,5 hp)
Momentet är en introduktion i filosofisk metod och innefattar argumentationsanalys och informell logik. Momentets mål är att ge teoretisk förståelse såväl som praktiska färdigheter.
Examination moment 2: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp och ett skriftligt prov på 7 hp.
Valbara moment:
För mer detaljerade innehållsbeskrivningar och för litteraturförteckningar för de valbara momenten, se separat bilaga, där innehåll och litteratur för de olika momenten specificeras för aktuell termin. Observera att endast ett fåtal moment erbjuds varje termin.
Filosofins historia (7,5 hp)
Momentet ger en översikt över stora delar av filosofins historia från antikens Grekland fram till uppkomsten av de nu dominerande filosofitraditionerna. Samtidigt är det en kritisk introduktion till några av filosofins klassiska problemställningar. Hur är kunskap möjlig? Hur förhåller sig själen till kroppen? Vad är ett gott liv? Vad innebär det att en handling är rätt eller orätt? Klassiska filosofiska svar på dessa och andra frågor tas upp och diskuteras kritiskt. Momentet är inte obligatoriskt på Filosofi A, men för studenter på kursen Filosofi B är det obligatoriskt att läsa det inom ramen för Filosofi B om man inte tidigare läst det inom Filosofi A.
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp.
Etik (7,5 hp)
Momentet behandlar grundläggande etiska teorier med tillämpning på aktuella moraliska problem.
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp.
Tillämpad etik (7,5 hp)
Momentet kan ha olika inriktningar olika terminer. Möjliga inriktningar är miljöetik, forskningsetik, affärsetik, globaliseringens etik, feministisk etik, vårdetik.
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp.
Politisk filosofi (7,5 hp)
Momentet introducerar centrala problem och teorier inom den politiska filosofin.
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp.
Logik (7,5 hp)
Momentet ger en fortsatt inledning till logiken, för den som tidigare läst elementär logik på momentet Kritiskt tänkande.
Examination: två skriftliga prov om 3 respektive 4,5 hp.
Vetenskapsteori (7,5 hp)
Momentet ger grundläggande kännedom om centrala vetenskapsteoretiska problem, begrepp och teorier och en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera vetenskapsteoretiska problem. Momentet kan behandla antingen allmän vetenskapsteori eller inriktas mot exempelvis samhällsvetenskapernas eller naturvetenskapernas vetenskapsteori.
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp.
Individuell specialisering i filosofi (7,5 hp)
Momentet är avsett som en möjlighet att tillgodoräkna sig en tidigare läst kurs med en inriktning som inte faller under något av de valbara momenten ovan. Studenter som avser att ansöka om ett tillgodoräknande bör rådgöra med kursansvarig lärare och studievägledare. Se avsnittet om tillgodoräknande nedan.
Studenten ska efter avslutad kurs
Kunskap och förståelse:
- ha kännedom om några av filosofins centrala problem och teorier
- ha god kännedom om centrala argument, problem och teorier inom något eller några filosofiska områden
- ha grundläggande teoretisk förståelse av argumentationsanalys och elementär logik
Färdighet och förmåga:
- ha en grundläggande förmåga att självständigt och tydligt formulera filosofiska teser, argument och problem
- kunna göra en argumentationsanalys av en argumenterande text
- ha grundläggande färdigheter i elementär logik
- ha en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera filosofiska problem
- ha en grundläggande förmåga att behandla formalia på ett konsekvent sätt och i enlighet med vedertagna normer
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- ha en grundläggande förmåga att analysera och diskutera etiska och samhällsfilosofiska frågeställningar.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar.
Examination sker i form av individuella skriftliga prov och aktivt deltagande i seminarier. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På de skriftliga proven ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygsskalan för hela kursen består av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov på samtliga fyra moment är minst godkända. För betyget väl godkänd krävs att samtliga prov på momenten är minst godkända, och att den studerande är väl godkänd på sammanlagt minst 20 hp av de skriftliga proven. Studerande, som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg.
Tillgodoräknande
Kursen kan i examen ej tillgodoräknas tillsammans med kurserna Praktisk filosofi A, Teoretisk filosofi A eller Vetenskapsteori A. Moment på kursen kan i examen ej tillgodoräknas tillsammans med kurser med samma innehåll.
Studenter som överväger en ansökan om tillgodoräknande bör först kontakta studievägledaren för filosofi.
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidat-, magister- eller masterexamen.
Hansson Sven Ove
Verktygslära för filosofer
3. uppl. : Stockholm : Thales : 2010 : 197 s. :
ISBN: 978-91-7235-071-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Läses i urval
Nagel Thomas
Vad är meningen med alltihop?
Nora: Nya Doxa : 1991 :
Obligatorisk
Wolf Susan
Meaning in Life and Why it Matters. Tanner Lectures in Human Values.
Princeton: Princeton University Press : 2007 :
Obligatorisk
Läsanvisning: Tillgänglig som pdf.
Därutöver tillkommer ett antal artiklar enligt lärares anvisningar. Dessa artiklar är tillgängliga i elektronisk form antingen via kurssajten i Cambro eller via Umeå universitetsbibliotek.
Argumentationsanalys : färdigheter för kritiskt tänkande
Björnsson Gunnar, Kihlbom Ulrik, Ullholm Anders
2. [utökade] utg. : Stockholm : Natur & kultur : 2009 : 204 s. :
ISBN: 978-91-27-11808-9 (inb.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (Läses i urval)
Hansson Sven Ove
Verktygslära för filosofer
3. uppl. : Stockholm : Thales : 2010 : 197 s. :
ISBN: 978-91-7235-071-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (Läses i urval)
Prawitz, Dag. Artikeln "logik" i Nationalencyklopedin. Ett antal artiklar tillkommer.
Nozick, Robert: Rättvisa och rättigheter, ss. 539-550 i K. Marc-Wogau, et al (red): Filosofin genom tiderna, efter 1950, 2:a uppl., Thales: Stockholm 2008 (eller senare). Nagel, Thomas: "Vad är meningen med alltihop?" Nora: Nya Doxa, 1991.
Bergström Lars
Döden, livet och verkligheten : essäer
Stockholm : Thales : 2004 : 197, [1] s. :
ISBN: 91-7235-051-2
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Läses i urval
Hansson Sven Ove
Verktygslära för filosofer
3. uppl. : Stockholm : Thales : 2010 : 197 s. :
ISBN: 978-91-7235-071-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Läses i urval
Rawls, John. Rättvisa och opartiskhet, ss. 519-538 i K. Marc-Wogau, et al (red): Filosofin genom tiderna, efter 1950, 2:a uppl., Thales: Stockholm 2008 (eller senare). Därutöver tillkommer ett antal artiklar enligt lärares anvisningar. Dessa artiklar är tillgängliga i elektronisk form antingen via kursens hemsida eller via Umeå universitetsbibliotek.
Argumentationsanalys : färdigheter för kritiskt tänkande
Björnsson Gunnar, Kihlbom Ulrik, Ullholm Anders
2. [utökade] utg. : Stockholm : Natur & kultur : 2009 : 204 s. :
ISBN: 978-91-27-11808-9 (inb.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (Läses i urval)
Hansson Sven Ove
Verktygslära för filosofer
3. uppl. : Stockholm : Thales : 2010 : 197 s. :
ISBN: 978-91-7235-071-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (Läses i urval)
Prawitz, Dag. Artikeln "logik" i Nationalencyklopedin. Ett antal artiklar tillkommer.
Nozick, Robert: Rättvisa och rättigheter, ss. 539-550 i K. Marc-Wogau, et al (red): Filosofin genom tiderna, efter 1950, 2:a uppl., Thales: Stockholm 2008 (eller senare). Nagel, Thomas: "Vad är meningen med alltihop?" Nora: Nya Doxa, 1991.
Bergström Lars
Döden, livet och verkligheten : essäer
Stockholm : Thales : 2004 : 197, [1] s. :
ISBN: 91-7235-051-2
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Läses i urval
Hansson Sven Ove
Verktygslära för filosofer
3. uppl. : Stockholm : Thales : 2010 : 197 s. :
ISBN: 978-91-7235-071-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Läses i urval
Rawls, John. Rättvisa och opartiskhet, ss. 519-538 i K. Marc-Wogau, et al (red): Filosofin genom tiderna, efter 1950, 2:a uppl., Thales: Stockholm 2008 (eller senare). Därutöver tillkommer ett antal artiklar enligt lärares anvisningar. Dessa artiklar är tillgängliga i elektronisk form antingen via kursens hemsida eller via Umeå universitetsbibliotek.
Argumentationsanalys : färdigheter för kritiskt tänkande
Björnsson Gunnar, Kihlbom Ulrik, Ullholm Anders
2. [utökade] utg. : Stockholm : Natur & kultur : 2009 : 204 s. :
ISBN: 978-91-27-11808-9 (inb.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (Läses i urval)
Hansson Sven Ove
Verktygslära för filosofer
3. uppl. : Stockholm : Thales : 2010 : 197 s. :
ISBN: 978-91-7235-071-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: (Läses i urval)
Prawitz, Dag. Artikeln "logik" i Nationalencyklopedin. Ett antal artiklar tillkommer.