Teoretiska studier av finsk språkhistoria, nufinskans utveckling och de grundläggande skillnaderna mellan standardfinska och finskt talspråk/folkmål. Språkvårdens principer och viktigare språkvårdsfrågor med särskild hänsyn till svecismer. En självständigt utförd uppsats i ett språkvetenskapligt ämne.
Kursen är indelad i tre moment. Innehållet beskrivs närmare under respektive moment.
Moment 1. Nufinska med språkvård (7,5 hp)
Moment 2. Språkhistoria (7,5 hp)
Moment 3. Examensarbete för magisterexamen (15 hp)
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
uppvisa grundläggande kunskaper om den finska språkvetenskapens historiska utveckling;
uppvisa goda teoretiska kunskaper i finska språkets uppbyggnad och struktur;
uppvisa god kännedom om bakgrunden till nufinskans utveckling;
uppvisa god kännedom om språkliga drag som inte hör till standardfinska;
uppvisa grundläggande kunskaper om den finska språkvårdens principer och tillämpa dessa i praktiken;
genomföra en självständig forskningsuppgift och redovisa resultaten skriftligt enligt gällande vetenskapliga krav.
Behörighetskrav
Univ:90 högskolepoäng i finska eller i finsk-ugriska språk med inr på finska
eller motsv
Undervisningens upplägg
Moment 1. Nufinska med språkvård (7,5 hp)
Innehåll
Orientering om finskans utveckling samt de grundläggande skillnaderna mellan standardspråk och finskt talspråk/folkmål. Språkvårdens principer och viktigare språkvårdsfrågor med särskild hänsyn till svecismer.
Undervisning
Självstudier.
Examination
a) Skriftligt prov (4 hp)
b) Bedömning av inlämningsuppgifter (3,5 hp).
Moment 2. Språkhistoria (7,5 hp)
Innehåll
Det finska språkets historiska bakgrund genom studier i ljud- och formlära och lånord. Det finska skriftspråkets utveckling.
Undervisning
Självstudier.
Examination
a) Skriftligt prov (4,5 hp)
b) Bedömning av inlämningsuppgifter (3 hp).
Moment 3. Examensarbete för magisterexamen (15 hp)
Innehåll
En självständigt utförd uppgift inom finsk språkvetenskap, vilken redovisas i form av en uppsats om ca 30 sidor. Såväl innehållsmässigt som formellt skall uppsatsen uppfylla vetenskapliga krav.
Undervisning
Enskild handledning. Varje studerande försvarar sin egen uppsats vid ett seminarium samt uppträder som opponent på annans uppsats. Uppgiften som opponent kan utbytas mot en annan självständig uppgift.
Examination
a) Redovisning av plan: problemställning, material, tidigare forskning (7,5 hp).
b) Presentationen av den färdiga uppsatsen (7,5 poäng).
Examination
Formerna för bedömning av de studerandes prestationer framgår under rubriken "Examination"
inom varje moment ovan. Varje prov bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyad prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 16 högskolepoäng.
För studerande som underkänts i prov anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden.
Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.
Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler för tillgodoräknande återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
Litteratur
Giltig från:
2008 vecka 4
Moment 1. Nufinska med språkvård (7,5 hp)
Kielenhuollon käsikirja Iisa Katariina, Oittinen Hannu, Piehl Aino 4., lisätty ja muutettu pain. : Helsinki : Yrityskirjat : 1999 : 342 s. :
Kotilainen, Lari ja Varteva, Annukka. Mummonsuomi laajakaistalla.. Juva: WSOY, 2006.
Muikku-Werner, Pirkko (toim.). Kielipoliisin käsikirja. Vammala: Kustannusosakeyhtiö Tammi, 2005.
Paunonen, Heikki. Vähemmistökielestä varioivaksi valtakieleksi. I: Juusela, Kaisu & Nisula, Katariina (toim.). Helsinki kieliyhteisönä. Vantaa: Helsingin yliopiston suomen kielen ja kotimaisen kirjallisuuden laitos, 2006, s. 13-99.
Moment 2. Språkhistoria (7,5 hp)
Hakulinen, Lauri. Suomen kielen rakenne ja kehitys. Viides, muuttamaton painos. Helsinki: Otava, 2000, s. 35-66, 78-118, 239-256, 369-382.
Häkkinen, Kaisa. Agricolasta nykykieleen. Suomen kielen historia. Helsinki: WSOY, 1994.
Häkkinen, Kaisa. Suomen kielen historia 1. Suomen kielen äänne- ja muotorakenteen historiallista taustaa. Turun yliopiston suomalaisen ja yleisen kielitieteen laitoksen julkaisuja 69. 3. uudistettu painos. Turku. 2002.
Ikola, Osmo. Suomen kielen historia. I: Nykysuomen rakenne ja kehitys 2. Tietolipas 95. Helsinki: SKS, 1984, s. 111-38.
Moment 3. Examensarbete för magisterexamen (15 hp)
Iisa, Katarina, Oittinen Hannu & Piehl, Aino. Kielenhuollon käsikirja. 4., lisätty ja muutettu painos. Jyväskylä: Yrityskirjat OY, 1999.
Kielitoimiston oikeinkirjoitusopas. 2., korjattu painos. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisu 147. Tampere: Tampereen Yliopistopaino OY - Juvenes Print, 2007.
Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm 2000 eller senare.
Övrig litteratur väljs i samråd med handledare.
