Forskningsintervjuer, narrativ analys, översättning och skrivande: att forska på flera språk, 7,5 hp

Innehåll

Kursen fokuserar på genomförande av intervjuer på olika språk, narrativ intervjuanalys, strategier för översättning till engelska samt skrivande av vetenskapliga texter på engelska. 

Deltagarna studerar olika typer av intervjupraktiker och narrativ forskning för att identifiera möjligheter, problem och analytiska strategier i sina egna projekt. I fokus står samspelet mellan intervjuns syfte, dess språkliga form, forskarens val av presentationsteknik och vilken typ av kunskap som kan skapas.

Kursen bistår deltagarna i att utveckla en medvetenhet om de utmaningar som är förknippade med att genomföra och framställa intervjubaserad forskning. Kursen berör arbete på flera språk, översättning av intervjumaterial, tolkning  av specifika berättelser som är inbäddade i intervjudeltagarnas språk och beaktande av nyanser av både intervjuspråket och språket i den slutliga engelska texten. Deltagarna får utforska tekniker som möjliggör en rimlig transparens och reflexivitet angående forskarnas översättningar och analyser. 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs (7,5 hp) ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse

• redogöra för olika intervjumetoder och intervjutekniker i relation till olika olika forskningsfrågor,
• problematisera och motivera valet av specifika intervjumetoder, intervjutekniker och varianter av narrativ analys i den egna studien 
• visa medvetenhet om variation i tvärlingvistiska konventioner och översättningspraktiker, 
• identifiera genrespecifika drag i forskningstexter som är representativa inom det egna ämnet. 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga

•  genomföra, bearbeta och analysera intervjuer utifrån olika intervjumetodiker, 
• analysera forskningstexter inom den egna disciplinen för att identifiera genrer samt retoriska och språkliga drag, 
• diskutera och jämföra översättning i texter karaktäristiska för det egna ämnet samt andra discipliner, 
• använda intervjudata för att skriva och revidera texter som representerar genreförväntningar inom deltagarens egen disciplin,  
• skriva kamratrespons som tar upp frågor om retorik, koherens, översättning och lexikon. 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera och reflektera över intervju som metod och sin egen roll i skapande av intervjumaterial, 
• problematisera och reflektera över narrativ analys som ett vetenskapligt förhållningssätt, 
• problematisera översättningsmetoder för intervjumaterial och för analysen av sådant material, 
• kritiskt utvärdera publicerad litteratur som använder översatta intervjuer. 

Behörighetskrav

Univ:180 hp varav 90 hp i ett huvudområde

Svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker digitalt via lärplattform och zoom och består av introduktion, instruktioner, individuellt arbete med uppgifter, gruppuppgifter samt examinerande seminarier och workshops. I de fall närvaro är obligatorisk, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.  Vid frånvaro på ett obligatoriskt undervisningstillfälle krävs en komplettering; läraren kommer då att ge instruktioner om vilken komplettering som krävs.  Kursen ges i huvudsak på svenska men seminarier på engelska förekommer.

Aktiviteter och uppgifter inkluderar läsning av och diskussioner kring teoretiska underlag om intervjuer och narrativmetodik och olika sätt att transkribera och översätta intervjuer. Deltagarna får diskutera relevansen av olika typer av narrativ analys för det egna forskningsområdet och reflektera över olika typer av kunskap som kan skapas när olika verktyg och analysnivåer tillämpas. De får genomföra en egen mindre intervjustudie och analysera resultaten, identifiera narrativa teman och välja intervjuexcerpter. Därefter tränas tekniker inom översättning av intervjumaterial, genreanalys och textkomposition i akademiskt skrivande på engelska. 

Deltagarna kommer att kritiskt analysera typiska forskningsframställningar från den egna disciplinen och det egna forskningsområdet, jämföra dessa med kurskamraters analyser och dra slutsatser för sitt eget skrivande, samt revidera sina egna texter med hänsyn till kurskamraters och lärares återkoppling.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.  

Examination

Kursen examineras löpande genom seminarier, workshops samt genom individuella skrivuppgifter. Betygsskalan för seminarier, workshops och gruppuppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för individuella uppgifter är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på kursen krävs betyget Godkänd på alla seminarier och workshops samt på de individuella uppgifterna. För att erhålla betyget Väl godkänd på modulen krävs betyget Godkänd på alla seminarier och workshops samt Väl godkänd på de individuella uppgifterna.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. 

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 
För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska delmoment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. 

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper. 

Tillgodoräknande  
Den student som önskar tillgodogöra sig utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02). 
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilken modul eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.  

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.