Perspektiv på civilsamhället, 30 hp

Innehåll

Kursen "Perspektiv på civilsamhället" behandlar grundläggande etnologiska/kulturanalytiska perspektiv och begrepp. Den tar upp politik, demokrati och mänskliga rättigheter, samt grundläggande kunskaper om civilsamhället, dess bakgrund, kännetecken och villkor i Sverige och internationellt. Dessutom ingår grundläggande kunskaper om normkritik, både som perspektiv och metod. Det senare innebär att studenterna får möjlighet att tillämpa normkritiska perspektiv på olika typer av företeelser. Vidare tar kursen upp berättande i både muntliga och medierade former, och vad detta betyder för kultur och identitet. Kursen innefattar också teoretiska och praktiska kunskaper om kommunikativa strategier, inte minst digitala sådana.

Modul 1: Perspektiv på kultur, demokrati och mänskliga rättigheter (7,5 hp)
Perspectives on Culture, Democracy and Human Rights
Modulen introducerar arbetssätt i och syften med Programmet för civilt arbete. Här diskuteras studenternas förväntningar på programmet och fastställs arbetsformerna för studentmedverkan och nätverksarbete inom programmet. Modulen behandlar vidare grundläggande etnologiska/kulturanalytiska perspektiv och begrepp, särskilt kulturbegreppet, dess skilda betydelser och tillämpningar. Dessutom diskuteras hur kulturella betydelser uttrycks, återskapas och förändras genom olika representationer, t ex i texter och tal. Modulen behandlar också demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive de mänskliga rättigheternas rättsliga status och möjligheter till genomdrivande.

Modul 2: Civilsamhällets bakgrund, kännetecken och villkor (7,5 hp)
Civil Society - Background, Characteristics and Conditions
Modulen behandlar det civila samhället, dess bakgrund och kännetecken samt politiska och kulturella villkor. Här ingår kunskaper om olika typer av civila organisationer, deras rättsliga associationsformer, och om det civila samhällets nutida och framtida möjligheter ur lokalt, nationellt och globalt perspektiv. Utblickar görs till så kallade Non-Governmental Organisations (NGO:s). Modulen behandlar också förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet. Dessutom ger modulen studenterna möjlighet att enskilt eller i grupp fördjupa sig i ett specifikt civilt område, till exempel bistånd, miljö eller mänskliga rättigheter, eller en specifik organisation.

Modul 3: Normkritiska perspektiv (7,5 hp)
Norm-Criticism
Modulen behandlar normmedvetenhet, normkreativitet och normkritik, vars syften är att synliggöra, problematisera och utmana normer gällande till exempel kropp, kön, sexualitet, etnicitet, klass, ålder och andra maktrelationer i olika sektorer av samhällslivet. Mer konkret handlar modulen om hur etnologisk/kulturanalytisk dekonstruktion av etablerade normer kan vara ett sätt att arbeta med likabehandlingsfrågor samt med arbetssätt och strukturer i organisationskulturer. I modulen behandlas också diskrimineringsfrågor, de lagstadgade diskrimineringsgrunderna och hur antidiskriminering i likhet med normkritik kan utgöra ett demokratiskt verktyg.

Modul 4. Kommunikativa strategier och narrativitet (7,5 hp)
Communication and Narrativity
Modulen behandlar narrativitet och narrativ analys. Särskilt studeras berättelser i relation till kultur, identitet och organisation samt berättelsers syften och användning. Här ingår också betydelser av storytelling. Vidare behandlar modulen kommunikativa strategier, såsom presentationsteknik, strategisk kommunikation och professionell kommunikation på nätet. Studenterna tillägnar sig kunskaper i olika programvaror för att kunna genomföra informativa presentationer för olika målgrupper baserade på både text, ljud och bild.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Visa förtrogenhet med och kunna redogöra för:

• inriktning på och målsättning med Programmet för civilt arbete,
• centrala etnologiska/kulturanalytiska begrepp och perspektiv,
• det civila samhället och dess grundläggande villkor,
• mänskliga rättigheter ur både etnologiska/kulturanalytiska och juridiska perspektiv,
• centrala politiska begrepp, politiska institutioner och förvaltningens betydelse i det svenska politiska systemet,
• innebörder av narrativitet och berättelsers syften, användning och möjligheter,
• olika former för digital kommunikation och informationspresentation.

Uppvisa förmåga att:

• tillämpa normkritiska perspektiv och metoder,
• arbeta mot diskriminering och för jämlikhet,
• genomföra muntliga och skriftliga presentationer med hjälp av digitala verktyg.

Efter avslutad modul 1 (Perspektiv på kultur, demokrati och mänskliga rättigheter) skall studenten kunna:

Redogöra för:

• arbetssätt i, syften med och uppbyggnad av Programmet för civilt arbete,
• kultur som centralt etnologiskt/kulturanalytiskt begrepp och perspektiv
• olika perspektiv på demokrati och mänskliga rättigheter,
• de mänskliga rättigheternas rättsliga status.

Efter avslutad modul 2 (Civilsamhällets bakgrund, kännetecken och villkor) skall studenten kunna:

Redogöra för:

• det civila samhället, dess bakgrund och kännetecken samt politiska och kulturella villkor,
• centrala politiska begrepp,
• det politiska systemets centrala institutioner i Sverige,
• huvuddragen i olika associationsformers regler avseende interna förhållanden och externa relationer.

Uppvisa förmåga att:

• diskutera det civila samhällets nutida och framtida möjligheter i både ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv,
• diskutera och analysera politiska institutioners makt, inflytande och utmaningar,
• identifiera ett specifikt område eller en specifik organisation inom det civila samhället och redogöra för detta.

Återge:

• förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet.

Efter avslutad modul 3 (Normkritiska perspektiv) skall studenten kunna:

Redogöra för:

• aktuella diskrimineringsgrunder, deras syften och villkor,
• hur arbete mot diskriminering kan gå till i arbetslivet, samt uppvisa förståelse för processer som kan hindra eller stödja sådant arbete,
• normkritikens teoretiska bakgrund och praktiskt genomföra normkritik av olika typer av fenomen och material.

Uppvisa förmåga att:

• att arbeta i grupp med normkritik och antidiskriminering och presentera en redovisning av arbetet anpassad för olika målgrupper.

Efter avslutad modul 4 (Kommunikativa strategier och narrativitet) skall studenten kunna:

Redogöra för:

• innebörder av begreppen narrativitet och "storytelling",
• berättelsers syften och användning, samt betydelse för kultur, identitet och organisationer,
• olika former av kommunikation - speciellt digital sådan - samt deras för- och nackdelar,
• olika former för digital informationspresentation samt deras för- och nackdelar.

Uppvisa förmåga att:

• genomföra informativa presentationer baserade på både text, ljud och bild med hjälp av digitala verktyg, som t.ex. bildredigering, ljudinspelning och -redigering,
• analytiskt, kritiskt och reflexivt förhålla sig till olika digitala verktyg för informationspresentation och storytelling online,
• identifiera, utforma och tillämpa kommunikativa strategier för professionell kommunikation online,
• använda och anpassa aktuella digitala verktyg för kommunikation med olika målgrupper och i skilda syften.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen på kursen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella övningar, laborativa datorövningar samt praktiska tillämpningar av programvara för datorbaserade presentationer. Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Undervisningen på modul 1-3 består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar och/eller individuella övningar. Undervisningen på modul 4 sker i form av föreläsningar, seminarier, laborativa datorövningar samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum

Examination

Examination sker i form av aktivt deltagande i laborativa datorövningar, seminarier, förberedda genom läsning och reflektion, individuella och gruppvisa övningar/redovisningar, hemskrivning, samt praktiska tillämpningar av programvara. Vid obligatoriska seminarier och gruppövningar tillämpas betyget Godkänd. Övrig examination sker enligt graderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har denne rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

På modul 1 sker examination i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar och individuella redovisningar samt genom hemskrivning. Vid seminarier, individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

På modul 2 sker examination i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar och individuella redovisningar samt genom hemskrivning. Vid seminarier, individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

På modul 3 sker examination i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar och individuella redovisningar samt genom hemskrivning. Vid seminarier, individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

På modul 4 sker examination i form av aktivt deltagande i laborativa datorövningar och seminarier, genom praktiskt genomförande av individuella och gruppbaserade övningar med muntlig redovisning, samt genom hemskrivning. Vid seminarier, övningar, samt individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moduler är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 22,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess moduler upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje modul. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.