Psykisk ohälsa och kön - kulturella perspektiv, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar kultur- och genusvetenskapliga perspektiv på relationen mellan kön och psykisk ohälsa. Ett centralt tema är hur uppfattningar om psykisk ohälsa samspelar med kulturella föreställningar om kön, såväl historiskt som i samtiden, och mer övergripande diskuteras hur psykisk ohälsa kan betraktas som ett kulturellt fenomen. Fokus riktas framför allt mot västvärlden. Vid sidan av historiska exempel diskuteras nutida företeelser såsom utbrändhet, borderline, ätstörningar och självskada, och här behandlas även kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa. Begrepp som sjukdom och hälsa, avvikelse och normalitet problematiseras, genomgående under kursen i relation till makt och kön, liksom delvis till andra kulturella kategorier som sexualitet, klass och etnicitet.

Moment 1. Introduktion och historiska perspektiv (7,5 hp)
Introduction and historical perspectives

Under detta moment introduceras för kursen centrala begrepp och synsätt och här presenteras också en historisk bakgrund.

Momentet inleds med en diskussion kring innebörden av kulturella perspektiv på psykisk ohälsa, kulturanalytiska perspektiv på sjukdom samt begreppen kön/genus. Därefter diskuteras och problematiseras kopplingen mellan femininitet och sjuklighet genom den västerländska historien och utifrån historiska exempel behandlas hur förståelsen av psykisk sjukdom och ohälsa har samverkat med normer och föreställningar kring kön, liksom med tidstypiska kulturella strömningar. Framför allt diskuteras hur kvinnors sjuklighet i ett historiskt sammanhang kan förstås både som protest och anpassning i förhållande till genusnormer, liksom hur konstruktionen av normalitet och avvikelse har varit nära knuten till olika former av maktutövning

Moment 2. Psykisk ohälsa och kön i samtiden (7,5 hp)
Mental ill health and gender today

Detta moment tar sin utgångspunkt i förhållandet mellan kön och psykisk ohälsa i samtiden. Här behandlas könsskillnader vad gäller psykiatriska diagnoser och under momentet fördjupas hur detta kan förstås dels utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv, dels utifrån feministiska modeller om kvinnors generellt sett underordnade position i samhällsstrukturen.

Genom exempel visas hur uppfattningar om femininitet och maskulinitet påverkar tolkningarna av psykisk sjukdom, normalitet och avvikelse i samtiden. Kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa behandlas och tidstypiska problem som utbrändhet, borderline, ätstörningar och självskada diskuteras. Under momentet får studenten också möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt intresseområde.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för:
• hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån kulturella perspektiv,
• hur psykisk ohälsa har begripliggjorts genom historien och hur detta har samverkat med föreställningar om kön,
• hur konstruktioner av kön påverkar förståelsen av psykisk ohälsa i samtiden.

Uppvisa förmåga att
• utifrån ett genus- och kulturellt perspektiv analysera och problematisera könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa,
• utifrån ett genusperspektiv problematisera kopplingen mellan kvinnor och sjuklighet, historiskt och i samtiden.

Uppvisa förståelse för:
• diagnosers betydelser för patienten såväl som för omgivningen,
• kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa.

Efter genomgånget

-moment 1 (Introduktion och historiska perspektiv) skall studenten kunna:

Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för:
• hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån kulturella perspektiv,
• hur psykisk ohälsa har begripliggjorts genom historien och hur detta har samverkat med föreställningar om kön.

Uppvisa förmåga att
• utifrån ett genus- och kulturellt perspektiv problematisera könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa,
• utifrån ett genusperspektiv problematisera den historiska kopplingen mellan kvinnor och sjuklighet.

Uppvisa förståelse för:
• diagnosers betydelser för patienten såväl som för omgivningen.

- moment 2 (Psykisk ohälsao kön i samtiden) skall studenten kunna:

Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för:
• hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån kulturella perspektiv,
• hur konstruktioner av kön påverkar förståelsen av psykisk ohälsa i samtiden.

Uppvisa förmåga att
• utifrån ett genus- och kulturellt perspektiv analysera och problematisera könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa,
• utifrån ett genusperspektiv problematisera kopplingen mellan kvinnor och sjuklighet i samtiden.

Uppvisa förståelse för:
• kroppens betydelse för gestaltandet av psykisk ohälsa

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen är nätbaserad och består av läsinstruktioner och övningsuppgifter, inga fysiska träffar.

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Examination

Moment 1: skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i diskussioner på kurswebben.
Moment 2: skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i diskussioner på kurswebben.

Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år.

Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För Väl godkänd (VG)på hel kurs fordras Väl godkänd (VG) på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tilllgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

Inga

Inga