Mode - kläder, kropp och kultur, 30 hp

Innehåll

Kursen inleds med en introduktion av modern modehistoria, samt av aktuella modeteorier och teorier om modets sociala, kulturella och estetiska betydelser. Viktiga begrepp är smak, stil och identitet, men även makt, kön/genus, sexualitet, social klass, etnicitet, samt modets betydelse i det moderna samhället behandlas. I det andra kursmomentet diskuteras analysmodeller med relevans för fältet. Här genomförs också en större individuell uppgift med utrymme för fördjupning inom egenvalda specialområden. Kursen innehåller två moment om vardera 15 hp: 1) Introduktion till modefältet och 2) Individuell fördjupning.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Visa förtrogenhet med och kunna redogöra för: – för modeologin centrala perspektiv och begrepp, – för modeologin relevanta analysmodeller. Uppvisa förståelse för: – hur mode har använts och används för att kommunicera identitet/er, tillhörigheter och åsikter, – modets inverkan på, och relation till, kroppsideal, – modets relation till kultur och kulturella processer, – hur representationer av kläder och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen är nätbaserad och består av läsinstruktioner och övningsuppgifter. Moment 1: Introduktion till modefältet (15 hp) Introduction to fashion Innehåll Moment 1 inleds med en översikt över modern tids modehistoria, och modets uttryck sätts i relation till betydelser knutna till kläder, kropp och kultur. Under momentet behandlas grundläggande modeteori och modets sociala, kulturella och estetiska betydelser: hur mode kan förstås som ett personligt eller gruppbaserat identitetsprojekt, till dess betydelse i ett ideologiskt och globalt perspektiv. Modets produkter (t ex kroppar, kläder, stilar, smink, varumärken, parfym), dess arenor (t ex modemagasin, modebloggar, skyltfönster, offentliga rum) och ritualiserade uttryck diskuteras. Fortlöpande presenteras och behandlas centrala kulturanalytiska begrepp som kön/genus, sexualitet, social klass, etnicitet, makt och identitet, och hur dessa påverkar och påverkas av mode. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: – olika epokers mode och hur detta kan relateras till sin respektive samtid, – för modeologin centrala perspektiv och begrepp. Uppvisa förståelse för: – hur mode har använts och används för att kommunicera identitet/er, tillhörigheter och åsikter, – modets inverkan på, och relation till, kroppsideal, – modets relation till kultur och kulturella processer, – hur representationer av kläder och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande. Undervisningens uppläggning Undervisningen är nätbaserad och sker genom läsanvisningar och individuella uppgifter. Moment 2: Individuell fördjupningsuppgift (15 hp) Individual assignment Innehåll Moment 2 innehåller en metodgenomgång, en teoretisk fördjupning, samt en individuell fördjupning. Momentet inleds med en introduktion av ett antal analysmodeller (t ex bild- och representationsanalys), och hur dessa kan tillämpas såväl teoretiskt som praktiskt. Med utgångspunkt i dessa metoder genomför studenten en individuellt vald och utförd problembaserad uppgift. Uppgiften innebär att studenten söker kunskap i litteratur, men även genom kontakter med modevärlden i någon av dess former. Detta betyder att studenten både får arbetslivskunskap/-kontakter och träning i att vetenskapligt problematisera och behandla reella fenomen i modevärlden. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: – för modeologin relevanta analysmodeller, – ett fritt valt område inom ramen för kursens tematik. Uppvisa förmåga att: – insamla ett material, samt problematisera, exemplifiera, analysera och presentera detta, – formulera en vetenskaplig text. Undervisningens uppläggning Undervisningen är nätbaserad och sker genom läsanvisningar och individuella uppgifter.

Examination

Examination sker fortlöpande genom hemtentamen samt genom skriftliga och praktiska uppgifter där studenten exempelvis via kurswebb/kursblogg presenterar och diskuterar eget framtaget text- och bildmaterial. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 30 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande

Övriga föreskrifter

Inga

Inga