"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Etnologi A, 30 hp

Engelskt namn: Ethnology A

Denna kursplan gäller: 2010-08-30 och tillsvidare

Kurskod: 1ET000

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Etnologi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: Tregradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2008-09-24

Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-07-02

Innehåll

Kursen behandlar och ger grundläggande kunskaper om det etnologiska studiet av människor och samhällsliv ur kulturella, sociala och historiska perspektiv. Kursen är indelad i fyra moment: 1)Etnografi och kulturanalys; 2) Berättandets betydelser; 3) Kulturhistoriska miljöer: från bondesamhälle till virtuella gemenskaper och 4) Ritualer i samhället.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Redogöra för: - grundläggande begrepp inom etnologin - etnologins kunskapsmål och vetenskapshistoria - aktuella forskningsfält inom ämnet Förstå: - kulturens betydelse för skapandet av identiteter - grundläggande forskningsmetodik Utföra: - deltagande observationer och intervjuer Inneha färdigheter i: - kulturanalytisk tolkning - etnografiskt skrivande Uppvisa: - ett reflekterande och analytiskt förhållningssätt till kultur

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen på alla moment består av föreläsningar, gruppövningar och studiebesök. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. MOMENT 1. Etnografi och kulturanalys (7,5 hp) Ethnography and Cultural Analysis Innehåll I momentet presenteras etnografiska metoder samt kulturanalytiska perspektiv och begrepp såsom de tillämpas inom etnologiämnet. Genom litteraturstudier och praktiska övningar i form av mindre fältarbeten kommer studenterna att få grundläggande kunskaper om intervjumetodik, deltagande observation och tolkningsmetoder. Momentet innehåller föreläsningar, diskussioner i seminarieform, redovisning av övningsuppgifter och egna litteraturstudier. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten kunna: Redogöra för och exemplifiera: – etnologins syften, forskningsområden och metoder Inneha begynnande färdighet i: – att formulera kulturanalytiska problem och frågeställningar utifrån ett teoretiskt perspektiv – att använda etnografiska arbetssätt, till exempel observationer och intervjuer – att tolka samhällsliv med hjälp av kulturteoretiska begrepp – att skriva fältanteckningar samt att skriftligt diskutera kulturvetenskaplig forskning MOMENT 2. Berättandets betydelser (7,5 hp) The Meanings of Narratives Innehåll Momentet behandlar vardagligt berättande i muntliga och medierade former. Särskilt studeras dess betydelse för kultur och identitet, användning i olika former och syften samt bakgrund i folklig tradition. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar (varav en längre workshop). Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten kunna: Redogöra för och exemplifiera: - former för personligt vardagligt berättande - hur kulturbundna värderingar uttrycks i berättelser - hur berättelser används i vardagsliv, i självpresentation, i offentliga och kommersiella situationer Inneha begynnande färdighet i: - dokumentation av olika sorters berättelser - analys av vardagliga berättelser MOMENT 3. Kulturhistoriska miljöer: från bondesamhälle till virtuella gemenskaper (7,5 hp) Swedish places: From peasant villages to virtual communities Innehåll Momentet behandlar i ett historiskt perspektiv hur olika platser där människor möts i social interaktion skapar kulturell gemenskap samt konstrueras kulturellt. Särskilt tas samhällstyper som bondbyar, brukssamhällen, städer och förorter upp, vidare studeras familjer och arbetsplatser som gemenskaper. Momentet innehåller också en introduktion till studiet av massmedier och virtuella världar som kulturbyggen. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten kunna: Redogöra för och exemplifiera: - olika lokala samhällsformationer i svensk historia och nutid - hur olika arenor för social interaktion skapar kulturell gemenskap - hur idéer formas av populärkultur och nya medier Inneha begynnande färdighet i: - populärvetenskapliga framställningar om kulturmiljöer MOMENT 4. Ritualer i samhället (7,5 hp) Rituals in society Innehåll Momentet behandlar ritualiseringar i form av fester, högtider, ceremonier, festivaler och andra evenemang med tyngdpunkt på deras kulturella och sociala betydelser. Ritualer studeras bland annat som individuella och kollektiva höjdpunkter under året och i livet, som minnesmärken och turistmål, samt som medel för uppmärksamhet och krishantering. Både former och betydelser hos ritualer belyses. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten kunna: Redogöra för och exemplifiera: - teoretiska begrepp för analys av ritualers form och användning - ritualers användning och förankring i samhället - ritualers roll i identitetsarbete och kommunikation Inneha begynnande färdighet i: - dokumentation av ritualer - analys med ritualteoretiska begrepp - att skriva vetenskaplig uppsats

Examination

Varje enskilt moment examineras genom skriv- och dokumentationsuppgifter samt hemskrivningsuppgifter ( essäer över kurslitteraturen). Uppgifterna delas ut fortlöpande under momentets gång. Moment 1: Hemskrivning med essäfrågor samt skriftlig uppgift. Moment 2: Hemskrivning med essäfrågor samt dokumentationsuppgift. Moment 3: Hemskrivning med essäfrågor samt skriftlig uppgift. Moment 4: Hemskrivning med essäfrågor samt uppsats. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan i vissa fall som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 moment. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll.

Litteratur

Giltig från: 2010 vecka 35

För alla kursmomenten gäller att kurslitteraturen kan komma att ändras/aktualiseras vid behov, dock senast en månad före kursmomentets start. Referensarbete för hela kursen: Arvidsson, Alf, 2001: Etnologi: perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur. MOMENT 1. Etnografi och kulturanalys (7,5 hp) Etnologi, etnografi eller antropologi? Arvidsson, Alf, 2001. Etnologi: perspektiv och forskningsfält, Lund: Studentlitteratur, (sid. 9-40) Löfgren, Orvar, 1996. Ett ämne väljer väg. I: Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Vardagslivets etnologi. Stockholm: natur & Kultur.(sid. 13-87) Hirsch, Eric & Gellner, David, 2005. Ethnography of Organizations and Organizations of Ethnography. I: Hirsch, Eric & Gellner, David (eds.), Inside Organizations. Anthropologists at Work. Oxford: Berg. (13 sid.) Hylland Eriksen, Thomas, 2005. Vad är socialantropologi? Stockholm: Natur & Kultur. (184 sid.) Kulturella perspektiv - tolka och förstå Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, 2001. Kulturanalyser. Malmö: Gleerups.(163 sid.) Sunderland, Patricia L. & Denny, Rita M., 2007. What Does Cultural Analysis Mean? I: Sunderland, Patricia L. & Denny, Rita M. (eds.), Doing Anthropology in Consumer Research. (sid. 43-53) Att göra etnografi Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.), 2009. Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur. (150 sid.) Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul, 2007. Ethnography. Principles in Practice. (236 sid.) Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, 1999. Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. (116 sid.) Kulturanalytiska forskningsområden Martinsson, Lena, 2001. Marmorhallen. Köns- och sexualpolitiska rum. I: Lundgren, Britta & Martinsson, Lena, 2001. Bestämma, benämna, betvivla. (sid. 17-45) "Konsumtion och kultur." Temanummer av Kulturella Perspektiv, nr 1, 2003. (52 sid.) "Orienten i Sverige." Temanummer av Kulturella Perspektiv, nr 3, 2004. (47 sid.) MOMENT 2. Berättandets betydelser (7,5 hp) Arvidsson, Alf 2001: Etnologi: perspektiv och forskningsfält, Lund: Studentlitteratur, sid 68-79 (11 s) Arvidsson, Alf, 1998: Livet som berättelse, Lund: Studentlitteratur (121 s) Af Klintberg, Bengt & Palmenfelt, Ulf 2007: Vår tids folkkultur. Stockholm: Carlssons (254 s) Cocq, Coppélie 2005: Stállu - Återkomsten. En jämförelse av traditionella berättelser i dåtid och nutid. I Axelsson, Per & Sköld, Peter (red): Ett and, ett folk: Sápmi i historia och nutid. Umeå: Centrum, för samisk forskning, Umeå universitet. (12 s) Mossberg, Lena & Johansen, Erik Nissen 2006: Storytelling: marknadsföring i upplevelseindustrin, Lund: Studentlitteratur AB (183 s) Winroth, AnnCristin 2005: Boteberättelser. En etnologisk studie av boteprocesser och det omprövande patientskapet. Umeå universitet: Etnologiska skrifter 33, (valda delar, c:a 100s), finns som e-bok: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:143238 Wolanik Boström, Katarzyna 2005: Berättade liv, berättat Polen. En etnologisk studie av hur högutbildade polacker gestaltar identitet och samhälle, Umeå Universitet: Etnologiska skrifter 34 (valda delar: kap 1, kap 7 plus ett valfritt kapitel, c:a 100s), finns som e-bok: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:143533 Extensivt (studenten väljer en bok): Finnegan, Ruth1998: Tales of the City. A Study of Narrative and Urban Life, Cambridge: Cambridge University Press (212 s) Cocq, Coppélie 2008: Revoicing Sámi Narratives. North Sami Storytelling at the Turn of the 20th Century, Umeå: Umeå Universitet (valda delar) http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:141498 af Klintberg, Bengt 2005: Glitterspray & 99 andra klintbergare. Stockholm: Atlantis (294 s) af Klintberg, Bengt 2002: Svenska folksägner, Norstedts Akademiska Förlag Tillhandahålles: texter för workshop och seminarier. MOMENT 3. Kulturhistoriska miljöer: från bondesamhälle till virtuella gemenskaper (7,5 hp) Liliequist, Marianne 1993: Socialisation från vaggan till graven, i Ehn, Billy (red): Kultur och erfarenhet. Stockholm: Carlssons, s 11-40. Lokalsamhälle Arvidsson, Alf 2001: Etnologi: perspektiv och forskningsfält, Lund: Studentlitteratur, s 86-89. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar 1979: Den kultiverade människan, Lund: Liber, s 11-223. (213 s) Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar 1994: Land och stad: Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Malmö: Gleerups, kap 1-6. Nilsson, Bo 2009: Kiruna: Staden som ideologi. Umeå: Boréa. Familj Arvidsson, Alf 2001: Etnologi: perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur, s 92-93. Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar 1994: Land och stad. Kap 7. Kompendium forskning om familjemönster Liliequist, Marianne 1991: Nybyggarbarn. Barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920. (ladda ner från http://www.umu.se/kultmed/forskning/publikationer.html ) Arbete Arvidsson, Alf 2001: Etnologi: perspektiv och forskningsfält, Lund: Studentlitteratur, s 90-91 Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar 1994: Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Malmö: Gleerup, kapitel 8. Nehls, Eddy 2003: Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik - perspektiv på yrkeskultur och genus. Etnologiska föreningen i Västsverige: Göteborg. Medier och virtuella gemenskaper Arvidsson, Alf, 2001: Etnologi: perspektiv och forskningsfält, Lund: Studentlitteratur, s 93-96. Liliequist, Marianne, 2000: Våp, bitchor och moderliga män. Kvinnligt och manligt i såpoperans värld. Umeå: Boréa bokförlag. Liliequist, Marianne & Lundälv, Jörgen (red) 2002: Gatans politik. Göteborgsdemonstrationerna 2001 ur mediernas, polisernas och demonstranternas perspektiv. Gävle: Meyers förlag. Ladda ner från http://www.meyers.se/titlar/gatans.html Lindgren, Simon & Sandgren, Torgny (red) 2007: Unga och nätverkskulturer - mellan moralpanik och teknikromantik. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:12. Ladda ner från http://www.ungdomsstyrelsen.se/order/0,2311,,00.html Valda artiklar. MOMENT 4. Ritualer i samhället (7,5 hp) Arvidsson, Alf 1999: Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, s 154-168. (15 s) Blehr, Barbro 1995: "...og føler intenst et eller annet." 17 maj i Stockholm ur en deltagares perspektiv. I Klein, Barbro (red): Gatan är vår! Stockholm: Carlssons, s 107-133. Herlitz, Gillis 2007: Mors dag och Halloween: Festseder i förändring. Uppsala: Inst för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. 208 s. Hornborg, Anne-Christine 2005: Ritualer: Teorier och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. 197 s. Kulturella Perspektiv nr 2 2005: Ritualer till salu. (56 s) Ljungström, Åsa 2007: Five to Twelve: A Manifestation of Intercultural Reconciliation sprung from a Tragedy. I: The Ritual Year and Ritual Diversity. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, s 271-277. (7 s) Löfgren, Orvar 1991: Drömmen om den perfekta julen. I: Jonas Frykman, Orvar Löfgren (red) Svenska vanor och ovanor, s 79-100. Stockholm: Natur & Kultur. Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand 2007: Mellan påsk och kadir: Högtider i förändring. Tumba: Mångkulturellt centrum. 150 s. Pink, Sarah 1996: From ritual sacrifice to media commodity. I Hughes-Freeland, Felicia (ed): Ritual, Performance, media. London: Routledge. 18 s. Rogan, Bjarne 2006: Traveller chic: Et kulturhistorisk blikk på reiser og turisme, ritual og ekspressivitet. I Amundse, Arne Bugge; Bjarne Hodne & Ane Ohrvik (red): Ritualer: kulturhistoriske studier. Oslo: Universitetsforlaget. (15 s)

Svensson Ingeborg
Liket i garderoben : en studie av sexualitet, livsstil och begravning
Stockholm : Normal : 2007 : 262, [1] s. :
urn:nbn:se:su:diva-6783
ISBN: 978-91-85505-28-9 (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst