Metodspecialisering i Landskapsarkeologi, 15 hp

Innehåll

I kursen behandlas viktiga teman inom landskapsarkeologi. Vi studerar tillvägagångssätt för exempelvis in situ-bevarande i urbana och naturliga våtmarksmiljöer, markanvändningens historia, forntida landskapsförändringar, förändringar i interaktionen mellan människa och landskap, landskapskomplexitet, rituella landskap etc. Inom varje tema åskådliggörs hur landskapsarkeologer försöker förstå människans agerande genom historien. I vissa delar är förhållningssättet naturvetenskapligt orienterat. I andra delar, med rituella perspektiv - är förhållningssättet däremot postprocessuellt. Kursen examineras som två block à 7,5 hp vardera.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 
 
Kunskap och förståelse: 
 

• Visa en övergripande förståelse för studerade nyckelteman, samt en fördjupad kunskap om vissa teoretiska och metodologiska delar 
• Känna igen de arkeologiska, miljöarkeologiska, historiska och geografiska sambanden inom de landskapsteman som behandlas.  
• Visa en grundläggande kontextuell förståelse som erhållits genom djupläsning  

Färdighet och förmåga: 
 

• Integrera och använda kunskaper från tidigare delar av programmet för att förstå olika teman inom kursen  
• Demonstrera förmåga att kritiskt bedöma och diskutera varje tema på ett kunnigt och genomtänkt sätt 
• Integrera ett brett spektrum av metoder för att tolka undersökta teman 

 
Värderingsförmåga och förhållningssätt: 
 

• Visa tydlig förståelse för potential och begränsningar inom specialområden inom landskapsstudier 
• Visa kritisk medvetenhet för kontextens betydelse för varje studerat tema och en förmåga att koppla den till mer övergripande teman inom landskapsstudier 
• Förhålla sig till studiet av det förflutna ur ett etiskt välinformerat perspektiv 
• Visa på förmåga till ett etiskt förhållningssätt vid studier av förflutna landskap 

Behörighetskrav

Univ.: Kandidatexamen och 60 hp kurser på avancerad nivå i landskapsarkeologi eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Detta är en lärosalsbaserad kurs. Kursmaterialet tillhandahålles däremot i stor utsträckning via vår webbplattform. Kursen inkluderar och kombinerar föreläsningar, seminarier och diskussionspass. Föreläsningarna ger ett brett spektrum av exempel inom kursens teman. Föreläsningarna erbjuder en nödvändig grund för att man genom ytterligare studier kan utveckla kunskaper och förståelse för varje tema. Via förberedelser av korta presentationer som är kopplade till specifika aspekter av studieämnet bidrar seminarierna till att utveckla en fördjupad förståelse för respektive tema.

Examination

Examination sker i form av muntliga och praktiska presentationer i lärosal och aktivt muntligt seminariedeltagande i grupp, samt två skriftliga inlämningsuppgifter.  
 
Modul 1 (7,5 hp): Seminariedeltagande med muntlig och praktisk uppgift samt skriftlig inlämningsuppgift. Den skriftliga uppgiften är en kritiskt granskande fallstudie som utgår från ett seminarietema. För den skriftliga uppgiften ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
 
Modul 2 (7,5 hp): Seminariedeltagande med muntlig och praktisk uppgift samt skriftlig inlämningsuppgift. Den skriftliga uppgiften är en uppsats som mer utforskar ett nyckeltema mer ingående. För denna uppgift förväntas studenten visa en fördjupad förståelse för sitt valda tema, vilket demonstreras genom den bredd av litteratur som används för att stödja argumentationen och genom en detaljerad och kunnig analys av ämnet, samtidigt som den visar ett kritiskt och genomtänkt förhållningssätt till ämnet. På den skriftliga uppgiften ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
 
För att få godkänt betyg på respektive modul krävs att alla examinerande inslag är minst godkända. För modulbetyget VG (väl godkänd) krävs för respektive modul att man därutöver får betyget VG för den skriftliga uppgiften. Kriterier samt dokumentationsmetoder för bedömning av individuella arbetsuppgifter presenteras av examinator i början av kursen. 
 
Som slutbetyg på kursen ges något av betygen VG (väl godkänd), G (godkänd) eller U (underkänd). För att få godkänt kursbetyg krävs att båda kursmodulerna bedömts som minst godkända. För betyget VG på hela kursen krävs att man därutöver får betyget VG för båda modulerna.   
 
På masternivå förväntas studenten visa kritiskt tänkande, analytiska färdigheter och social interaktionsförmåga som är i överensstämmelse med det som kan förväntas på avancerad nivå. Förmågan att arbeta självständigt och att vara aktiv inom alla kursområden är grundläggande för lärandemiljön
 
Studerande som godkänts får inte undergå ytterligare prövning för högre betyg. För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.  
 
Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov om inte särskilda skäl talar emot det.  
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.