Kursen ger fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om relationen människa ? miljö i ett förhistoriskt och historiskt tidsperspektiv samt fördjupning i miljöarkeologisk metod (arkeobotanik, markkemi, pollenanalys).
Inom kursen får studenten självständigt lösa en arkeologisk/miljöarkeologisk problemställning genom att tillämpa en vald miljöarkeologisk undersökningsmetod på ett undersökningsobjekt och i ett eget arbete kritiskt värdera analysresultaten och tolkningar i relation till rådande kunskapsläge inom ämnet.
Kursen ger kompetenser användbara inom utbildningar/yrken relaterade till arkeologi, natur- och kulturmiljövård och förvaltning samt vetenskapsjournalistik, eller för forskarstudier inom arkeologi/miljöarkeologi.
Kursen är indelad i tre moment:
Moment 1. Miljöarkeologisk fältmetod (7,5hp)
Moment 2. Miljöarkeologisk analysmetod (7,5hp)
Moment 3. Projektarbete-Uppsats (15hp)
Förväntade studieresultat
Moment 1. Miljöarkeologisk fältmetodik (7,5hp)
Efter avklarat moment förväntas studenten kunna:
identifiera olika typer av natur- och kulturlandskap
diskutera miljö- och landskapsförändringar
självständigt utföra miljöarkeologisk provtagning av mark- makrofossil- och sedimentprov i natur- och kulturkontext
självständigt planera och genomföra en markkartering över ett fornlämningsområde, alternativt en makrofossilprovtagning vid en arkeologisk undersökning.
Moment 2. Miljöarkeologisk analysmetodik (7,5hp)
Efter avklarat moment förväntas studenten kunna:
självständigt utföra och tolka resultat från markanalyser (fosfathalt, magnetisk susceptibilitet, organisk halt samt pH) alternativt
självständigt utföra och tolka resultat från makrofossilanalys (arkeobotanisk analys, vedanatomi, insektsanalys)
sammanställa och tolka analysdata i rapportform
Moment 3. Projektarbete-Uppsats, 15 hp
Efter avklarat moment förväntas studenten kunna:
Sammanfatta och diskutera miljöarkeologins teoretiska utgångspunkter
Lägga upp en undersökningsstrategi för att lösa ett miljöarkeologiskt problem, som kan beröra landskapsförändring, fornlämningsmiljöer eller fornlämningar,
Genomföra en undersökning, samla in ? analysera, värdera och tolka data.
Förstå hur miljöarkeologiska undersökningsmetoder kan användas (arkeobotanik, markkemi, pollenanalys, vedanatomi, insektsanalys)
Behörighetskrav
Univ: 90 högskolepoäng i Arkeologi eller Miljöarkeologi 30 hp
eller 30 högskolepoäng i Miljövetenskapligt ämne
En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningens upplägg
Studieform: 100% dagtid. Undervisningen sker huvudsakligen i form av fältarbeten med provtagning samt handledda laboratoriearbeten. Fältmomentet kan förläggas i samband med institutionens seminariegrävningar eller på annan plats. Laborationer genomförs på Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet
Om det finns studenter på kursen som inte är svenskspråkiga ges kursen på engelska.
Examination
Moment 1. Muntlig och skriftlig redogörelse av egna fältarbeten.
Moment 2. Muntlig och skriftlig redogörelse av egna laborationer.
Moment 3. Uppsats/individuell uppgift där sammanställning av fält- och labdata används för problemlösning och tolkning.
På alla tentamina ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) samt Väl Godkänd (VG). Aktivt deltagande på seminarier, i laborationer och fältövningar kan beaktas vid betygsättning, i gränsfall kan ett betyg lyftas från G till VG. Som slutbetyg för godkänd kurs ges betygen Godkänd eller Väl Godkänd. För att få Väl Godkänt på hela kursen krävs VG på moment 3. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Studerande som godkänts i prov får inte undergå ytterligare prövning för högre betyg.
TILLGODORÄKNANDE
Fristående kurser och moment som ingår i flera kurser kan endast tillgodoräknas en gång i examen. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se Umeå universitets regelsamling).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
