Kursens fokus är på vetenskapliga metoder som används vid studier av kliniska effekter och användning av läkemedel. Olika aspekter som tas upp relaterar till studiedesign, utfallsmått, möjliga felkällor och datakällor. Kursen omfattar både kvantitativa (observations- såväl som interventionsstudier) och kvalitativa forskningsmetoder. I kursen ingår även grunderna i hälsoekonomi och hälsoekonomisk utvärdering samt hälsobegreppet, folkhälsovetenskap, evidensbaserad vård, forskningsetik och grunderna i statistisk analys. En orientering kring internationella läkemedelsfrågor ingår också.
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutat kurs kunna:
beskriva metoder för att mäta hälsa, risk och sjuklighet hos individer och populationer samt kunna beskriva och tolka grundläggande sjukdomsmått och riskmått
beskriva kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder samt hälsoekonomiska utvärderingar inklusive styrkor och svagheter, samt kunna argumentera för lämpliga metodval utifrån olika frågeställningar
beskriva effektmått, måttenheter och datakällor som används vid studier av läkemedels effekter och användning
tolka och värdera resultat från vetenskapliga studier samt kunna förklara vad som i utförande och rapportering av en studie är viktigt för bedömningen av studiens kvalitet och validitet
beskriva och tillämpa grundläggande begrepp inom evidensbaserad vård
beskriva forskningsetiska principer och forskningsetiska problem
redogöra för utvalda frågor och problem rörande läkemedel i ett internationellt perspektiv
relatera kursens innehåll till övriga kurser inom programmet och framtida yrkesroll
Behörighetskrav
Introduktionskurs i farmaci 5 hp, Statistik för farmaceuter 3 hp, Farmaceutisk kemi 15 hp, Biomedicinsk vetenskap I 14,5 hp, Biomedicinsk vetenskap II 22,5 hp, Farmakologi för farmaceuter 15 hp, samt genomgångna kurser i Läkemedelskemi 4,5 hp, Galenisk farmaci 10,5 hp, Farmakokinetik 6 hp och Farmakoterapi 13,5 hp eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Kursen är nätbaserad. Undervisningen består främst av inspelade föreläsningar, övningsuppgifter, gruppseminarier och litteraturstudier. Studiegrupper har möjlighet att träffa lärare för seminarier. Alla studenter har under kursen tillgång till lärare via Internet.
Examination
Examinationen sker genom en individuell skriftlig salstentamen (7,2 hp), muntliga redovisningar (grupparbete 1 hp och artikelgranskning 2 hp) samt en skriftlig inlämningsuppgift (0,3 hp). På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Underkänd (U). På övriga obligatoriska inslag ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). På hela kursen ges något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Underkänd (U), och betyget sätts först när alla obligatoriska inslag är godkända. För att få betyget "väl godkänd" på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på den skriftliga tentamen.
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen varav det första inom två månader efter ordinarie tillfälle. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till tentamen nästa gång kursen ges. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid kursgivande institution.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
I det fall att en kurs har slutat ges eller att en ny kursplan har ersatt tidigare kursplan ska studenter garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
