Kursen syftar till att ge kunskaper om biotekniska applikationer inom jord- och skogsbruket, samt om hur moderna molekylärbiologiska metoder kan användas inom växtförädling. Den teoretiska modulen behandlar 1. genetisk transformering av växter med Agrobacterium-systemet, men även med andra tekniker samt vävnadskulturförökning behandlas. Särskilda problem vad gäller t ex gräs och träd diskuteras, och 2. växter och i viss mån bakterier som produktionssystem för t.ex. kemikalier, drivmedel, mediciner och antikroppar, samt hur växter kan genetiskt modifieras för att få ett förändrat näringsinnehåll (t.ex. Golden Rice) eller för att bli mer motståndskraftiga mot stress. 3. syntetisk biologi och genredigeringsmetoder t ex CRISPR/Cas9 samt deras användning I växtbioteknik. 4. samhälleliga aspekter av växtbioteknik, t ex lagstiftning om GMO växter inom Sverige och EU, patentlagstiftning, riskbedömning och etiska aspekter på GMO växter och liknande ämnen.
Modul 2 (laborationer) illustrerar transformation och vävnadsodling av växter och växter med förändrat näringsinnehåll.
Kursen indelas i följande moduler: 1) Teori 10,5 hp, 2) Laborationer 1,5 hp, 3) Litteraturstudie med seminarium 3 hp
Förväntade studieresultat
Efter avklarad kurs skall studenterna kunna:
visa fördjupande kunskaper och förståelse inom växtbioteknik och syntetisk biologi
applicera kunskap om organisation av växtgenom och reglering av genuttryck
visa förståelse för principerna för vävnadskultur, växttransformation och vektorer för transformation
analysera hur man går tillväga för att hitta kandidatgener i en process, och utvärdera dem med avseende på deras funktion
applicera kunskap för hur växter kan fungera som bioreaktorer samt redogöra för principer vid biologisk framställning av drivmedel, t.ex. etanol och vätgas
visa förståelse för principerna av genredigeringsmetoder och deras applikationer
analysera och kritiskt granska både växt-bioteknisk originallitteratur och primära forskningsresultat
visa fördjupad metodkunskap inom växtbioteknologisk forskning och utveckling
visa färdighet i både muntlig och skriftlig vetenskaplig kommunikation på engelska
visa förståelse för kunskap om de lagar som reglerar GMO, samt deras tillämpning
Behörighetskrav
90 hp varav minst 15 hp inom huvudområdet kemi och 60 hp inom huvudområdet biologi där minst 30 hp ska vara inom cell- och molekylärbiologi. Svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier samt Engelska B/6. Krav på svenska gäller endast om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen omfattar föreläsningar, gästföreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturdiskussioner, och laborationer. En del av kursen ägnas åt en fallstudie i växtbioteknik där studenten sammanställer en rapport som rättas och kommenteras av lärare, samt redovisas muntligt.
Examination
För godkänt betyg på kursen krävs att studentnen deltagit i gruppdiskussioner, seminarier, och laborationer samt att laborationsrapporter godkänts. Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Vidare har studerande, som två gånger underkänts i prov för viss kurs eller del av kurs, rätt att hos prefekten för Institutionen för Fysiologisk Botanik begära att annan lärare utses för att bestämma betyget vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.
Modul 1: examineras i form av en skriftlig examen. Studerande som underkänts har rätt att undergå förnyat prov att få godkänt betyg. Betyg som ges är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), eller U, 3, 4 eller 5.
Modul 2: examineras genom deltagande i experimentella delen samt skriftliga rapporter. Studerande som underkänts pga. frånvaro från obligatoriska moment har rätt till medverkan på sagda moment vid senare kurstillfälle. Betyg som ges är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), eller U, 3, 4 eller 5.
Modul 3: examineras genom en presentation av ett utvalt fallstudie i växtbioteknik. Studerande som underkänds på presentation har rätt till omprov efter kursens avlutande. Studerande som underkänts pga frånvaro från den här obligatoriska moment har rätt till medverkan på sagda moment vid senare kurstillfälle. Betyg som ges är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), eller U, 3, 4 eller 5.
Slutbetyg på hel kurs beslutas när kursens samtliga prov är genomförda och betyg på alla moduler är beslutade. För slutbetyget godkänt (G) respektive 3 på hel kurs krävs minst betyget godkänt (G) respektive 3 på alla moduler. För betyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs väl godkänt (VG) betyg på modul 1,2 och 3. För betyget 4 på hel kurs krävs betyg 4 på modul 1 och minst betyg 4 på modul 2 eller 3. För betyget 5 på hel kurs krävs betyg 5 på modul 1 och minst 4 på modul 2 och 3.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.
