Vård, samhälle och hälsoekonomi, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar frågor rörande hälso- och sjukvårdens resursanvändande och hur detta kan studeras utifrån exempelvis ekonomiska utvärderingsmodeller, komparativa studier och produktivitetsstudier. Hur står sig den svenska hälso- och sjukvården i ett internationellt perspektiv? Hur har den svenska hälso- och sjukvårdens effektivitet förändrats över tid? Vilka svårigheter står man inför då produktivitet och effektivitet ska beräknas i hälso- och sjukvården? Även frågor om patientsäkerhet i relation till knappa resurser kommer att behandlas. Metodfrågor är viktiga inslag på kursen för att förstå och tolka statistik rörande hälsoekonomi. Hur ekonomiska utvärderingar av olika interventioner i hälso- och sjukvården görs är ett annat viktigt område i kursen. De vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoderna studeras och hur man kan tolka resultaten från olika utvärderingar analyseras.

Kursen är uppdelad i följande två moment
Moment 1 Att mäta hälso- och sjukvårdens effektivitet, 7,5 hp
Under momentet behandlas frågan om vilka metoder som kan tillämpas för att genomföra komparativa studier av olika länders hälso- och sjukvård. I sammanhanget diskuterar och problematiseras den svenska sjukvårdens effektivitet och kvalité i ett internationellt sammanhang. Ett annat centralt problemområde som behandlas är hur man kan mäta hälso- och sjukvårdens effektivitet och produktivitet över tid och de problem som man står inför gällande den typen av undersökningar. Slutligen behandlas frågor rörande de krav på effektivitet och produktivitet som ställs på sektorn utifrån patientsäkerheten. Här behandlas frågan om ansvar utifrån system och individ utifrån en rad olika teorier.

Moment 2 Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder, 7,5 hp
I inledningen av momentet diskuteras moralfilosofiska frågeställningar i relation till ekonomiska principer gällande prioritering av resurser till, och i, hälso- och sjukvården. Därefter presenteras och analyseras de fyra vanligaste hälsoekonomiska metoderna för utvärdering av interventioner med syfte att förbättra hälsan. Dessa metoder är kostnadsanalys, kostnads¬ effektanalys, kostnadsnyttoanalys och kostnadsintäktsanalys.

Metoderna används för att analysera frågeställningar av följande typ: Ska en ny medicin ersätta en äldre? Är det kostnadseffektivt? Ska ett förebyggande program för en viss sjukdom startas? Är det värt kostnaderna? Hur görs prioriteringar i hälso- och sjukvården och vilket bidrag till beslutsprocessen kan hälsoekonomisk analys ge i detta sammanhang?

Metoder för att kritiskt analysera vetenskapliga studier av hälsoekonomiska utvärderingsfrågor och hur sådana studier ska presenteras diskuteras. Dessutom behandlas folkhälsovetenskapliga mått på sjukdomsbördan i ett samhälle och relateras till det i hälsoekonomisk analys gängse måttet på hälsorelaterad livskvalitet. Frågor om rättvisa ges särskild uppmärksamhet liksom diskussionen huruvida hälsoekonomins teoretiska bakgrund bör vara welfarism eller extra¬ welfarism.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:

Samtliga moment
1. Redovisa självständiga skriftliga arbeten på ett strukturerat sätt inom givna tids- och utrymmesramar
2. Ta ansvar för den egna inlärningsprocessen samt bidra till det gemensamma lärandet på ett konstruktivt sätt genom aktivt deltagande i gruppaktiviteter
3. Känna till grunderna för källhantering och referenser

Moment 1. Att mäta hälso- och sjukvårdens effektivitet 7,5 hp
Kunskap och förståelse
4. Redogöra för olika metoder för komparativa studier av hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalité
5. Uppvisa kunskap om grundläggande metoder gällande hur produktivitet och effektivitet mäts i den offentliga sektorn över tid med särskild hänsyn till hälso- och sjukvården
Färdighet och förmåga
6. Visa förmåga att tolka och redogöra för relevant statistik rörande sjukvårdens effektivitet och produktivitet
7. Visa förmåga att tolka och redogöra för olika teorier kring ansvarsfördelning gällande patientsäkerhet

Moment 2. Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder 7,5 hp
Kunskap och förståelse:
8.    Förklara och jämföra de fyra vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoderna
9.    Förklara och diskutera de etiska grunderna för hälsoekonomiska utvärderingar
Färdigheter och förmåga:
10.    Kritiskt granska, analysera och motivera vilken hälsoekonomiskt utvärderingsmetod som är lämpligast för att besvara en given utvärderingsfrågeställning
11.    Kritiskt granska och diskutera styrkor och svagheter i hälsoekonomiska utvärderingar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
12.    Bedöma hälsoekonomiska utvärderingar och deras resultat av dessa i relation till etiska grundvalar för prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen är uppdelad i två moment. Kursen utgörs av eget arbete med kurslitteraturen utifrån läsanvisningar samt webbföreläsningar, lärarledda diskussioner, inlämningsuppgifter och skriftliga prov.

Examination

För att kunna bli godkänd på kursen krävs följande:

Moment 1. Att mäta hälso- och sjukvårdens effektivitet:
- Individuella inlämningsuppgifter (U-G-VG)

Moment 2. Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder
- Individuell skriftlig hemtentamen (U-G-VG)

På kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd på hela kursen krävs betyget Godkänd på bägge momenten. För betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på ett moment och minst betyget Godkänd på det andra momentet.

Examination baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. För studerande som ej blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. Efter två underkända prov på ett moment har studenten rätt att begära byte av examinator. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en kursutvärdering