Tillförlitlighetsteori, 7,5 hp

Innehåll

I kursen behandlas teorin för Markovprocesser och tillförlitlighetsteori. Livslängdsfördelningar och skattningsmetoder för dessa, baserade på både fullständiga och censurerade stickprov behandlas. Metoder för att bestämma livslängd hos system av oberoende komponenter studeras, både för icke-reparabla och reparabla system. För icke-reparabla system ingår metoder för beräkning av tillförlitlighet för hela system och olika betydelsemått för de ingående komponenterna introduceras. För reparabla system används teorin för Markov-processer för att bestämma olika livslängds- och tillförlitlighetsmått.

Moment 1 (6 hp): Teori och tillämpningar
Moment 2 (1,5 hp): Laborationer med statistisk programvara

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• ingående redogöra för industriella tillämpningar av olika metoder inom tillförlitlighetsteori

Färdighet och förmåga

• analysera icke-reparabla system av oberoende komponenter, såväl med som utan redundans
• skatta livslängdsfördelningar utgående från antingen fullständiga eller censurerade stickprov
• tillämpa teorin för Markovprocesser för att beräkna egenskaper hos reparabla system
• bestämma asymptotiska egenskaper hos födelse-döds-processer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera resultaten av en tillförlitlighetsanalys och med vetenskaplig prägel presentera dessa skriftligt

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs 90 hp inkluderande något av följande alternativ, eller motsvarande kunskaper, minst 12 hp i matematisk statistik eller kurser i statistik omfattande minst 75 hp och i båda fallen en kurs i grundläggande analys om minst 7,5 hp. Engelska A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i huvudsak i form av föreläsningar och lektionsundervisning.

Examination

Examinationen på moment 1 sker i form av skriftlig tentamen. Examinationen på moment 2 sker med skriftlig redovisning av datorlaborationerna. På moment 1 ges något av omdömena Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På moment 2 ges något av omdömena Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända. Betyg på helkurs bestäms av omdömet på moment 1 och sätts först när alla examinerande delar är godkända.

Den som erhållit betyget godkänt på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för matematik och matematisk statistik. Examination baserad på denna kursplan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i matematik och matematisk statistik. Kursen kan ingå i en examen som en kurs i huvudområdet beräkningsteknik.