T 2 - Civilrätt, 30 hp

Innehåll

Terminen innehåller en rad olika rättsområden men ett gemensamt tema är avtal i olika former. Kursen tar sin grund i de civilrättsliga inslagen på T1:1 på juristprogrammet och utgör en fördjupning av de rättsområden som har beröringspunkter i avtal.

Inom den speciella avtalsrätten läggs tonvikten på köprätt, konsumenträtt samt andra särskilda avtalstyper, där exempelvis avtalets roll i förhållande till tvingande respektive dispositiva regler belyses. Vidare problematiseras kring kontraktsbrotten och dess olika påföljder, inomobligatoriskt skadestånd, samt reglernas olika skyddsintressen. Även regelverk och problem som rör marknadsföring behandlas.

Allmän fordringsrätt, t.ex. om borgen, preskription och ränta, liksom skuldebrevsrätten och dess olika problemområden är också centralt och här tydliggörs även fordringsrättens nära beröringspunkter med andra rättsområden på kursen.

Vidare behandlas arbetsrätt, främst regler och frågor om kollektiv respektive individuell arbetsrätt och förhållandet mellan dessa regelverk. Centralt är exempelvis facklig förhandlingsskyldighet och regler kring anställningsförhållanden och uppsägning.

Inom associationsrätten behandlas de olika associationsformerna: aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enkla bolag samt ideella och ekonomiska föreningar. Främst uppmärksammas regler och centrala frågor om associationernas bildande, upphörande, rätten att företräda associationen och delägarnas/medlemmarnas ekonomiska ansvar.

Vidare studeras immaterialrätt, främst upphovsrätt, patent och varumärken, varvid tonvikten ligger på förutsättningarna för rättigheternas uppkomst, skillnaden mellan de olika skyddsformerna samt immaterialrättens syften, skyddsintressen och kopplingar till företagande och avtal.

Utgångspunkten på kursen är svensk och europeisk rätt, men även vissa viktiga regler, principer och problem i internationella överenskommelser och utländska rättsordningar uppmärksammas.

Studenterna tränas kontinuerligt i juridisk metod genom att söka juridiskt material, kritiskt granska det, identifiera och analysera rättsliga problem samt att skriftligt och muntligt diskutera och redovisa argument för och emot olika lösningar på rättsliga problem. Vidare får studenterna analysera och diskutera rätten utifrån olika perspektiv och förhållningssätt, t.ex. utifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv, granska retoriska inlägg i domstol samt diskutera frågor om professionellt förhållningssätt inom juristrollen.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:
 
Kunskap och förståelse
- visa kunskap om och förstå grunderna i regelverken för de olika områden som behandlas på kursen: speciell avtalsrätt, marknadsföringsrätt, fordringsrätt, arbetsrätt, associationsrätt och immaterialrätt.
- visa kunskap om och förstå grundläggande rättsliga begrepp och principer inom de ovan nämnda områdena på kursen

Färdighet och förmåga
- visa färdighet och förmåga att kunna identifiera centrala civilrättsliga problem från områdena på kursen
- visa färdighet och förmåga att kunna argumentera för och emot olika lösningar på civilrättsliga problem, såväl skriftligt som muntligt
- visa färdighet och förmåga att kunna tillämpa och integrera kunskaper och relevanta regler från kursens olika delområden på konkreta civilrättsliga problem
- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra samt

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kunna värdera och diskutera reglers olika skyddsintressen och funktion
- i  viss utsträckning kunna värdera och diskutera olika perspektiv på rätten
- i viss utsträckning kunna värdera och diskutera vad som kan utgöra ett professionellt förhållningssätt i juristrollen.
 

Behörighetskrav

Godkänd på en av kurserna på juristprogrammets första termin.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är problembaserad och utgår i huvudsak från konkreta problem som bearbetas i basgrupper samt redovisas och diskuteras vid seminarier. Seminarierna kan ha varierande utformning, t.ex. att företräda viss part, hålla redovisningar eller delta i processpel, men kan även bestå av rådgivningssituationer, upprättande av olika inlagor eller dokument samt redovisning av besök från en domstolsrättegång. Genom föreläsningar introduceras ämnesområden eller fördjupas delar av ämnen. Den muntliga och skriftliga färdighetsträningen genomförs huvudsakligen integrerat med övrig undervisning. Seminarier i alla former, inklusive integrationsseminarier och spel, är obligatoriska.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1 
Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och spel.
Författande av skrivuppgifter vid vissa angivna seminarier.
Författande av en individuell skrivuppgift.
Muntlig redovisning vid två integrationsseminarier.
 
Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig, individuell salstentamen.
 
Salstentamen och den individuella skrivuppgiften examineras utifrån specifika bedömningskriterier som meddelas i förväg.
 
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, respektive moment 2 ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av resultatet från den skriftliga tentamen och den individuella skrivuppgiften och sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är utförda.
 
Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor. 

Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information, se www.umu.se.