Statistik A2, 15 hp

Innehåll

Kursen består av fyra moment:

Moment 1: Sannolikhetsteori (6 hp)                       
Moment 2: Inlämningsuppgift i sannolikhetsteori (1.5 hp)            
Moment 3: Statistisk inferens med tillämpningar (6 hp)           
Moment 4: Inlämningsuppgift i statistisk inferens (1.5 hp)           

Moment 1  
Momentet behandlar några av grunderna inom sannolikhetslära, bl.a. utfallsrum och händelser, betingade sannolikheter, oberoende händelser, stokastiska variabler, väntevärde och varians samt några välkända sannolikhetsfördelningar. Även några för sannolikhetsläran grundläggande satser berörs.

Sannolikhetsläran utgör grunden för den statistiska inferensteorin om hur slutsatser kan dras från data med slumpmässiga inslag. Samplingfördelningar utgör en viktig bro mellan sannolikhetsläran och den statistiska inferensteorin och behandlas därför i detta moment.

Moment 2
Momentet löper delvis parallellt med moment 1 och bygger på obligatoriska inlämningsuppgifter i syfte att praktiskt tillämpa den kunskap som inhämtats i moment 1.

Moment 3
Momentet ägnas åt grundläggande statistisk inferensteori för att öka förståelsen av viktiga metoder och begrepp som berörts i Statistik A1. Ett viktigt inslag är en fördjupning av teorin bakom punkt- och intervallskattning och hypotesprövning samt normalfördelningens betydelse vid denna typ av inferens. Fortsättningsvis ägnas en stor del av momentet åt generaliseringar av de metoder behandlats i Statistik A1. Exempel på sådana generaliseringar är metoder vid jämförelser av fler än två populationer samt inferens som varken förutsätter normalfördelning eller stora stickprov. I momentet ingår även metoder för att studera samband mellan variabler där utfallsvariabeln bara kan anta två värden, en s.k. binär variabel.

Moment 4
Momentet löper delvis parallellt med moment 3 och bygger på obligatoriska inlämningsuppgifter i syfte att praktiskt tillämpa den kunskap som inhämtats i moment 3.

Förväntade studieresultat

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

• beskriva stokastiska variabler och deras egenskaper,
• beräkna sannolikheter för de situationer som behandlas i kursen,
• tillämpa grundläggande satser inom sannolikhetsteorin,
• beskriva statistikor och deras egenskaper,
• redogöra för teorin bakom konfidensintervall och hypotesprövning,
• tillämpa de metoder för konfidensintervall och hypotesprövning som behandlas i kursen,  
• tillämpa de metoder för jämförelse av fler än två populationer som behandlas i kursen,
• tillämpa de metoder för sambandsanalys med en binär utfallsvariabel som behandlas i kursen,
• muntligt och skriftligt presentera statistiska resultat,
• kritiskt granska statistiska resultat,
• använda de programvaror som ingår i kursen för bearbetning, analys och presentation av datamaterial,
• på en grundläggande nivå tillgodogöra sig huvuddragen i vetenskapliga studier.

Behörighetskrav

Univ: Statistik A1 (15 hp) eller motsvarande, samt Matematik 3b eller 3c eller Matematik C från gymnasiet.

Undervisningens upplägg

När kursen ges som en campuskurs
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, datorlektioner, seminarier och handledning. Obligatoriska seminarier/inlämningsuppgifter förekommer inom moment 2 och moment 4.

När kursen ges som en nätbaserad distanskurs
Undervisningen sker nätbaserat via en lärplattform där undervisningsaktiviteter hanteras, kursrelaterat material tillhandahålls och kommunikation mellan studenter och lärare sker. Obligatoriska seminarier/inlämningsuppgifter förekommer inom alla fyra moment.

Examination

När kursen ges som en campuskurs
Kunskapskontrollen sker genom skriftliga individuella salstentamina av moment 1 och 3. På skriftliga salstentamina ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Moment 2 och 4 examineras via obligatoriska skriftliga inlämningsuppgifter som också presenteras muntligt vid minst ett obligatoriskt seminarium. Vissa av uppgifterna kommer att utföras i grupp.  Opponering på ett annat arbete är också en del av examinationen inom dessa moment. På moment 2 och 4 ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För de obligatoriska momenten fastställs vissa datum då redogörelse ska inlämnas och/eller muntlig presentation ges.

Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar (prov) och sätts först när alla obligatoriska prov är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. För studerande som ej blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator eller rättande lärare utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Student ska vända sig till studierektor med en sådan begäran senast två veckor innan nästa provtillfälle. 

Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Anpassningar
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.

När kursen ges som en nätbaserad distanskurs
Kunskapskontrollen sker genom skriftliga individuella prov av moment 1 och 3. På skriftliga prov ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Moment 2 och 4 examineras via obligatoriska skriftliga inlämningsuppgifter. Vissa av uppgifterna ska också presenteras muntligt. Opponering på ett annat arbete är också en del av examinationen inom dessa moment. På moment 2 och 4 ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För de obligatoriska momenten fastställs vissa datum då redogörelse ska inlämnas.

Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar (prov) och sätts först när alla obligatoriska prov är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. För studerande som ej blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator eller rättande lärare utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Student ska vända sig till studierektor med en sådan begäran senast två veckor innan nästa provtillfälle. 

Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Anpassningar
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.