Språkutveckling, litteracitet och barnlitteratur i förskolan och förskoleklassen, 15 hp

Innehåll

Delkurs 1 Språkutveckling, 6 hp
Under delkursen behandlas barns typiska språkutveckling utifrån aktuell forskning. Grammatik- och begreppsutveckling behandlas ur såväl förstaspråksperspektiv som ett flerspråkigt perspektiv. Fonem-, morfem- och grafembegreppen introduceras liksom betydelsen av ett språkutvecklande förhållningssätt. Interaktionens betydelse för barns utveckling av kommunikation och språk diskuteras. Undervisning och lärandemiljö behandlas i förhållande till såväl första- som andraspråksutveckling. Språket som uttryck för identitet och kultur hos individer och grupper uppmärksammas, särskilt mot bakgrund av flerkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer i förskolan, samt utifrån minoritetsspråkens ställning och roll. Språklig sårbarhet och tydliggörande pedagogik belyses, däribland tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK).  

Delkurs 2 Barnlitteratur, 2,5 hp 
Delkursen belyser skönlitteraturens roll i förskola och förskoleklass. Barnlitteraturens historia och särskilda estetiska och pedagogiska förutsättningar bearbetas. Bilderbokens och barnlyrikens betydelse för barns språk- och identitetsutveckling samt förmåga att uttrycka estetiska erfarenheter behandlas. Under delkursen analyseras skönlitteratur med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp, och boksamtalet som pedagogisk modell introduceras. Värdegrundsaspekter på barnlitteratur vad gäller jämställdhet och intersektionalitet behandlas. 

Delkurs 3 Läs- och skrivinlärning, 6,5 hp
I delkursen behandlas teorier och metoder när det gäller tidig litteracitetsutveckling innefattande språk-, läs- och skrivutveckling. Ett undervisande förhållningssätt i förhållande till språk-, skriv- och läsutveckling uppmärksammas, liksom critical literacy. Betydelsen av barns språkliga medvetenhet diskuteras med särskilt fokus på fonemisk medvetenhet i tidig skriftspråksutveckling. Kartläggningsarbete behandlas. I delkursen prövas pedagogiska estetiska arbetssätt som boksamtal, dramatisering och berättande som språkutvecklande undervisningsinslag. Den egna rösten och talet som arbetsverktyg uppmärksammas. Multimodala och digitala texters roll i språkutvecklingen och i den förberedande läs- och skrivundervisningen diskuteras.

Förväntade studieresultat

Delkurs 1: Språkutveckling, 6 hp
För betyget Godkänd ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• visa kunskap om barns språkutveckling upp till förskoleklassåldern och kunna tillämpa relevanta språkvetenskapliga begrepp i beskrivningar av denna; 
• redogöra för och diskutera kännetecknande drag i barns flerspråkiga utveckling;

Färdighet och förmåga

• observera och analysera barns språk samt utifrån detta föreslå undervisningsinsatser i förskolan och förskoleklassen;
• diskutera och reflektera över vilken roll pedagogens interaktion med barn kan ha för språk- och kunskapsutvecklingen;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• beskriva och värdera språkstimulerande undervisning och dess betydelse för språkutveckling ur ett mångfalds- och likvärdighetsperspektiv. 

Delkurs 2: Barnlitteratur, 2,5 hp
För betyget Godkänd ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• visa kunskap om bilderböcker och barnlyrik ur estetiska och didaktiska perspektiv;

Färdighet och förmåga

• analysera och använda barnlitteratur ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över och värdera det interaktiva boksamtalet som pedagogisk modell.

Delkurs 3: Läs- och skrivinlärning, 6,5 hp
För betyget Godkänd ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• visa kunskap om grundläggande läs- och skrivinlärning samt relatera dessa till förskolans och förskoleklassens styrdokument; 
• redogöra för betydelsen av berättande och bokläsning för barns språk-, läs- och skrivutveckling;

Färdighet och förmåga

• diskutera och problematisera val av undervisningens innehåll och utformning för att främja alla barns språk-, läs- och skrivutveckling;
• använda estetiska undervisningsaktiviteter i syfte att främja språk-, läs- och skrivutveckling;
• uttrycka sig klart, enkelt och normenligt i skrift;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över och värdera den egna muntliga kommunikationen inom ramen för den framtida yrkesrollen.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. 

I kursen ingår obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar.

Examination

1 Språkutveckling examineras genom
a) genomförande och redovisning av en fältstudie samt bedömning av redovisning vid seminarier vilka bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd. (3 hp)
b) bedömning av en individuell skriftlig analysuppgift som bedöms med betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. (3 hp)

2 Barnlitteratur examineras genom muntliga seminarier, inkl. skriftliga förberedelser, som bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd. (2,5 hp)

3 Läs- och skrivinlärning examineras genom 
a) genomförande och redovisning av en fältstudie och genom muntliga seminarier och redovisningar vilka bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd. (3,5 hp)
b) en skriftlig hemtentamen om grundläggande språk-, läs- och skrivutveckling som bedöms med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. (3 hp)

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 

Vid betygssättning används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på kursen krävs detta betyg på de skriftliga inlämningsuppgifterna i delkurserna 1 och 3.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.
Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.
Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.
  
 

Övriga föreskrifter

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.