Skolans uppdrag (UVK), 15 hp

Innehåll

Kursen är indelad i tre områden: Skolans organisation och villkor, Grunder i styrdokumenten samt Språk som verktyg för lärande. De första två av dessa består i sin tur av mindre moduler.
Skolans organisation och villkor (2 hp). I detta område ingår en orientering om de styrdokument som reglerar skolans verksamhet och de juridiska och organisatoriska ramar inom vilka dessa uppdrag ska uppfyllas. Den ger också en orientering kring skolväsendets och uppdragens historia. Området består av följande två moduler: 
* Skolväsendets historia, organisation och villkor (1 hp) 
* Skoljuridik (1 hp)
Grunder i styrdokumenten (10 hp). I detta område ges en fördjupning kring tre grundläggande beståndsdelar i styrdokumenten. Kunskapsuppdraget: att utbildningen i skolan ska syfta till att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper. Kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet: att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Fostransuppdraget: att utbildningen i skolan ska syfta till att barn och elever inhämtar och utvecklar värden. Området består av följande moduler:
* Kunskap, fostran och vetenskap i styrdokumenten (0,5 hp)
* Kunskaps- och vetenskapsteori (2,5 hp)
* Källkritik (1 hp)
* Statistik (1 hp)
* Etik, värdegrund och demokrati (3 hp)
* Den heterogena lärandemiljön (2 hp)
Språk som verktyg för lärande (3 hp). I detta område behandlas inledningsvis språken i Sverige och de indelningar av språk i olika kategorier som används i lagstiftning och styrdokument för skolan. Vidare ges en introduktion till andraspråksutveckling och språk som verktyg för lärande för andraspråksinlärare och andra flerspråkiga elever. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt introduceras. Området består av en modul:
* Språk som verktyg för lärande (3 hp)

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

•  visa grundläggande kunskap om och förståelse av skolväsendets historia;
•  visa grundläggande kunskap om och förståelse av skolväsendets organisation och villkor;
•  visa fördjupad kunskap om och förståelse av skolväsendets kunskapsuppdrag och fostransuppdrag såsom de beskrivs i lagar och styrdokument;
•  visa kunskap om och förståelse av skollagens krav på att utbildningen inom skolväsendets ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet;
•  visa god förståelse av olika kunskapsbegrepp, kunskapsformer och teorier om hur kunskap och färdigheter utvecklas, samt hur kunskap förhåller sig till begrepp som sanning, goda skäl, tillförlitlighet, och objektivitet;
•  visa grundläggande förståelse av skillnaderna mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och mellan vetenskap, pseudovetenskap och icke-vetenskap, samt hur dessa kommer till uttryck i det utbildningsvetenskapliga området;
•  visa grundläggande förståelse av olika vetenskapliga metoder, såsom kvantitativa och kvalitativa metoder, samt vilken roll hypoteser, teorier, observationer och statistisk metodologi spelar i dessa;
•  visa grundläggande kunskap om vilka vetenskapliga metoder som används inom det utbildningsvetenskapliga området; 
•  visa grundläggande förståelse av metoder för att systematisera och värdera information, såsom statistisk metodologi och källkritik;
•  visa förståelse för vilken betydelse skolans värdegrund har för frågor om nationella minoriteter inklusive urfolket samerna;
•  visa grundläggande förståelse av etiska perspektiv och centrala normativa begrepp som aktualiseras i lärarrollen, inklusive lärares yrkesetik;
•  visa grundläggande kunskap om hur kulturell mångfald skapar villkor för lärande, undervisning och det sociala livet i skolan;
•  visa kunskap om och förståelse för betydelsen av att anlägga ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i rollen som lärare;
•  visa kunskap om de författningar och styrdokument som reglerar språk i skolverksamhet
•  redogöra för grundläggande drag i utveckling av kompetens i ett andraspråk med fokus på svenska som andraspråk
•  redogöra för centrala forskningsrön gällande sambandet mellan språk och lärande

Färdigheter och förmåga

•  identifiera enklare juridiska problem relaterade till lärares yrkesutövning samt diskutera och föreslå lösningar;
•  visa grundläggande förmåga att beakta, reflektera och resonera kring frågor om huruvida kunskapssökande alltid präglas av perspektiv, såsom genusperspektiv och etniska perspektiv, samt hur det i så fall förhåller sig till möjligheten av allsidig och objektiv kunskap;
•  visa förmåga att självständigt tillämpa grundläggande källkritiska metoder för värdera information;
•  visa förmåga att förstå presentation av enklare statistiskt material.
•  visa förmåga att identifiera hur diskriminerande beteenden och kategoriseringar skapas och återskapas inom skolväsendet, och hur dessa kan utmanas och motverkas;
•  visa förmåga att tillämpa språk- och kunskapsutvecklande metoder i planering av läraktiviteter
•  visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

•  visa en grundläggande förmåga att reflektera kring utbildningsfilosofiska frågor som rör förskolans och skolans kunskaps- och fostransuppdrag, som t.ex. värdet av kunskap;
•  visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera över och förhålla sig kritisk till anspråk på kunskap och vetenskaplighet.
•  visa förmåga att identifiera och självständigt resonera kring etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolväsendet, och göra bedömningar utifrån styrdokument såväl som samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av demokratiska värderingar, de mänskliga rättigheterna och en hållbar utveckling.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Hela eller delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Detta innebär specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Vissa undervisningsmoment är examinerande och därmed obligatoriska. Undervisningen i vissa kursmoment/delar av moment kan ges på engelska. 
Undervisningen genomförs både digitalt och genom fysiska möten.  Den består av föreläsningar och olika typer av gruppövningar.

Examination

Examination sker genom skriftliga hemuppgifter och examinerande seminarier. Mer detaljerad information ges i samband med det enskilda kurstillfället.

Modulerna bedöms enligt följande betygsskalor:
* Skolväsendets historia, organisation och villkor (1 hp): U, G
* Skoljuridik (1 hp): U, G
* Kunskap, fostran och vetenskap i styrdokumenten (0,5 hp): U, G, VG
* Kunskaps- och vetenskapsteori (2,5 hp): U, G, VG
* Källkritik (1 hp): U, G, VG
* Statistik (1 hp): U, G
* Etik, värdegrund och demokrati (3 hp): U, G, VG
* Den heterogena lärandemiljön (2 hp): U, G, VG
* Språk som verktyg för lärande (3 hp): U, G, VG
Bedömningarna på kursens moduler ligger till grund för betyg på hel kurs. För godkänt (G) på hel kurs krävs minst G på alla moduler. För väl godkänt (VG) på hel kurs krävs minst G på alla moduler samt VG på minst 9 hp av de 12 hp som bedöms med U, G eller VG.

Den som erhållit betyget Godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Detsamma gäller för bedömningar på delprov. 
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfällen (s.k. omprov) i enlighet med universitetets regelsystem.För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie provtillfälle och ett omprovstillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle. För prov som genomförs i maj och juni månad erbjuds första omprovstillfället inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver anordnas ett andra omprovstillfälle inom ett år efter att kursen avslutats.
Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.