"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Organsystemens struktur och funktion, 46,5 hp

Engelskt namn: Structure and Function of Organ Systems

Denna kursplan gäller: 2024-09-02 till 2025-01-19 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 3BM033

Högskolepoäng: 46,5

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Medicin: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Godkänd, underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för medicinsk och translationell biologi

Beslutad av: Programrådet för läkarprogrammet, 2020-11-10

Reviderad av: Programrådet för läkarprogrammet (PRL), 2024-03-12

Innehåll

Kursen behandlar människokroppens uppbyggnad ur ett anatomiskt, biokemiskt, histologiskt och fysiologiskt perspektiv där tonvikt ligger på individuella organfunktioner och integrerade processer över flera organsystem. Kursen bidrar således till att ge en grundläggande förståelse för hur normala kroppsfunktioner påverkas vid sjukdomar. I kursen ingår också grundläggande kunskap om sjuk- och hälsovårdens organisation liksom om läkarrollen och betydelsen av genusperspektiv i läkararbetet. Under kursen ges tidig klinisk träning av basala sjukvårdsfärdigheter samt basal vetenskaplig metodutbildning.

Under termin 2 på läkarprogrammet behandlas basala faktakunskaper om organsystemens struktur och funktion avseende: rörelseapparaten, stödjevävnader och hud, sinnesorgan samt perifera och centrala nervsystemet, principer för reglering av kroppsfunktioner via autonoma och endokrina system, tillväxt och benvävnadens omsättning, digestionssystemets struktur och funktion, metabol reglering, immunsystemet, blod och blodbildning, cirkulations- och respirationssystemen, urinorganen inklusive vätske-, elektrolyt- och syra-bas balans, reproduktionsorganen samt organogenes. I momentet ingår också vetenskaplig metodutbildning.

Under termin 3 på läkarprogrammet behandlas ovanstående organsystem med fokus på integrering och tillämpning.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

  • bred och djup kunskap om den friska människans vävnader ur ett cellulärt och biokemiskt perspektiv och hur dessa vävnader utvecklas och bildar organ och organsystem. (Examensmål 1)
  • bred och djup kunskap om namn på kroppens strukturer och organ samt deras topografiska relationer och projektion på kroppsytan. (Examensmål 1)
  • bred och djup kunskap om organens funktioner och hur dessa är kopplade till deras uppbyggnad från cell- till organsystemnivån. (Examensmål 1)
  • bred och djup kunskap om hur normala kroppsfunktioner upprätthålls genom funktionella samspel mellan olika celltyper och organsystem. (Examensmål 1)
  • kunskap om hur individens kön, ålder och miljöfaktorer påverkar vävnader och organfunktioner. (Examensmål 5)
  • insikter i principer för ett vetenskapligt arbetssätt, kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom kursens ämnesområden och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar. (Examensmål 2 och 3)
  • grundläggande kunskaper om etiska principer och regelverk vad gäller sekretess och hantering av mänskliga kroppar och försöksdjur. (Examensmål 4 och 9)
  • grundläggande kunskaper om vårdhygieniska principer. (Examensmål 8 och 14)
  • kännedom om, och kunna reflektera, över de roller som olika professioner har i vården/omsorgen av patienten. (Examensmål 17)
  • grundläggande kunskaper om etiska och kommunikativa riktlinjer för framgångsrikt teamsamarbete. (Examensmål 4, 15 och 17)
  • kännedom om betydelsen av hur genus och maktstrukturer kan påverka kommunikation och samarbete. (Examensmål 6, 10 och 17)

Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

  • förmåga att tillämpa anatomisk kunskap genom identifiering av strukturer på dissekerade kroppar och plastmodeller samt via palpationsövningar på levande människa. (Examensmål 1 och 11)
  • förmåga att identifiera kroppens olika vävnader i histologiska preparat. (Examensmål 1 och 11)
  • förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskaper relaterat till kursens ingående ämnesområden och kunna analysera sammansatta situationer. (Examensmål 11)
  • förmåga att skriftligt kommunicera och kritisk granska på ett vetenskapligt sätt. (Examensmål 15 och 16)
  • basala färdigheter i att ta blodtryck, puls samt ge första hjälpen enligt LABCDE, inklusive hjärt-lungräddning. (Examensmål 12; EPA 7)
  • förmåga att diskutera och reflektera över hur individens bakgrund, erfarenheter och föreställningar påverkar bemötandet i relationer med andra. (Examensmål 1 och 10)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

  • förmåga att reflektera över hur inhämtad kunskap kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen samt över den egna bakgrundens betydelse för synen på läkararbetet. (Examensmål 21)
  • förmåga att identifiera sitt behov av att utveckla sin kompetens inom ämnesområdet. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Modulen Kursportfölj del A i Cellens struktur och funktion eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs studerandeaktivt i form av föreläsningar, lärarledda case, skrivuppgifter, seminarier och gruppdiskussioner. Dessutom ingår moment, som ger tillfälle till praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet, t ex via studier på träningsdockor, anatomiska modeller, palpationsövningar och dissektioner samt demonstrationer, laborationer och mikroskoperingsövningar. Under kursen får studenterna auskultera i sjukvården samt intervjua sjukvårds- och omsorgspersonal. Inom kursen ingår också delar där studenter enskilt eller i grupp ska läsa och diskutera vetenskapliga rapporter.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men vissa kursmoment kan komma att ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användandet av digitala verktyg och plattformar.

Examination

Kursen delas in i följande moduler

  • Teoretiskt kunskapsprov T2 12 hp
    • Skriftligt prov i kortsvarsform
  • Teoretiskt kunskapsprov T3 8 hp
    • Skriftligt prov med svar i form av korta essäer
  • Kursportfölj T2 Del A 16,2 hp
    • Godkända praktiska undervisningsmoment inom i kursen ingående ämnen
  • Kursportfölj T2 Del B 1,5 hp
    • Godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen
    • L-ABCDE och HLR
    • Professionell utveckling
  • Kursportfölj T3 8,5 hp
    • Synopsismoment (skriva och bedöma synopsis)
    • Praktiska anatomiska prov
    • Praktiskt histologiskt mikroskoperingsprov
    • Under kursen sker fortlöpande bedömning av förmågan att kunna bidra till lärande i grupp och att kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare.
  • Programgemensamt progresstest 0,3 hp
    • Genomfört progresstest på programnivå under T2.

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhets direktiv.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Undantag från kravet på omprovstidpunkter kan göras för praktiska moment och laborationer. Vid dessa tillfällen erbjuds omprov under nästkommande termin.  

Om denna kursplan upphör eller genomgår större förändringar erbjuds registrerade studenter möjlighet att göra omprov vid minst tre tillfällen under en tid av max två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot COVID-19 eller mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i de fall det skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande
Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs i samverkan med Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland-Härjedalen, samt primärkommuner och ett antal privata aktörer i regionen.  Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.