Naturorientering och teknik för grundskolans årskurs 4-6, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i momenten Naturvetenskap och teknik 1, med en omfattning om 15 hp samt Naturvetenskap och teknik 2, med en omfattning om 15 hp. Momenten bygger på varandra och läses i denna ordning.

Moment 1: Naturvetenskap och teknik 1, 15 hp
Momentet är uppdelat i biologi, fysik, kemi och teknik som studeras integrerat för att få en sammanhållen förståelse för världen och mänsklig aktivitet ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv. Ämnet och ämnesdidaktik studeras integrerat för att utveckla ämnesdidaktisk kompetens relevant för undervisning i grundskolans årskurs 4-6 (åk 4-6).

I biologidelen behandlas växt- och djurceller, biologisk diversitet, fotosyntes, cellandning, evolution och ekologi.

I kemidelen behandlas materiens byggnad, faser och fasövergångar, energi och energiomvandlingar samt kemiska reaktioner, speciellt fotosyntesen och cellandningen.

I fysikdelen ingår astronomi, krafter och rörelselagar till exempel utifrån lekplatsen som erbjuder tillfällen att genom lek och rörelse studera friktion, centripetalkraft och Newtons rörelselagar.
 
Inom teknikdelen behandlas teknik för informationsöverföring, energiförsörjning och transporter, samt dess betydelse för samhällsutvecklingen. Även mätteknik behandlas tillsammans med vardagsnära tekniska system och artefakter.

Naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser omformas till övningar och experiment och används i undervisningsövningar med elevgrupper. Människans roll i lokala och globala ekosystem bearbetas och diskuteras, liksom genusfrågor relaterade till undervisning i naturvetenskap och teknik. Digitala verktyg för undervisning i natur- och teknikorienterande ämnen behandlas under kursen. I momentet behandlas gällande styrdokument för grundskolan. Aktuell och relevant forskning som belyser betydelsen av det praktiska och undersökande arbetet för elevers kunskapsutveckling och kreativitet behandlas och nyttjas.

Moment 2: Naturvetenskap och teknik 2, 15 hp
Momentet bygger vidare på moment 1 och är uppdelat i biologi, fysik, kemi och teknik som studeras integrerat för att få en sammanhållen förståelse för världen och mänsklig aktivitet ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv. Ämnet och ämnesdidaktik studeras integrerat för att utveckla ämnesdidaktisk kompetens relevant för undervisning för åk 4-6.

I kemidelen fördjupas kunskaperna om kemiska reaktioner och deras betydelse för vardagsliv, samhälle, natur och miljö. Vidare studeras bindningar och krafter mellan molekyler och relaterade moderna analysmetoder tas upp. Även strukturer och egenskaper hos de molekyler som bygger upp levande organismer ingår.

I fysikdelen studeras elektricitet och magnetism, t ex i samband med elektriska kretsar och ingående komponenter med vardagsanknytning. Vidare studeras vågrörelse med utgångspunkt från ljud och ljus samt optiska instrument och akustik. Termodynamik med energiöverföring och uppvärmning och dess betydelse i vardagsliv och i vädersystem tas också upp.

I biologidelen studeras genetik och människokroppen. Genom att ta utgångspunkt i aktuella hälsofrågor för elever i denna åldersgrupp, studeras funktioner som bland annat cirkulation, respiration, sekretion, matspjälkning och immunförsvar från cell-och molekylnivå till organ- och individnivå. Vidare behandlas pubertet samt sex- och samlevnadsundervisning för den aktuella åldersgruppen.

I området tekniska konstruktioner och system breddas kunskaperna från Moment 1 om vardagsteknik till att här behandla större och mer komplicerade tekniska konstruktioner och system t ex inom informationsteknik, transport och energi.

Naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser omformas till övningar och experiment och används i undervisningsövningar med elevgrupper. Bedömning och provkonstruktion behandlas och särskild tonvikt läggs här på forskningsresultat om elevers kunskaper, svårigheter, intressen i naturvetenskap och teknik i relation till nationella och internationella utvärderingar. I kursen behandlas också utomhuspedagogik för att i det kommande yrket kunna konkretisera abstrakta samband genom utforskande av närmiljön.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Naturvetenskap och teknik 1, 15 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande kunskap i och om naturvetenskap och teknik som tas upp i moment 1 och är relevant för undervisning i åk 4-6,
• redogöra för grundläggande kunskap i ämnesdidaktik som tas upp i moment 1 och är relevant för undervisning i åk 4-6,

Färdighet och förmåga

• använda metoder och arbetssätt som kännetecknar de naturvetenskapliga ämnena och teknik,
• planera, genomföra och utvärdera undervisningsövningar för elever i några av de områden som behandlas i momentet med beaktande av gällande styrdokument och relevant ämnesdidaktisk forskning,
• använda digitala verktyg för undervisningsändamål,
• använda vardagsmiljön och närsamhället för studier i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• kommunicera och diskutera aktuella frågor för åldersgruppen, t.ex. hälsofrågor, miljöproblematik m.m.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• identifiera och kritiskt granska aktuella händelser och forskning med relevans för momentets innehåll, samt kunna diskutera hur dessa kan användas i den framtida yrkesutövningen,
• analysera och diskutera av hur en given mänsklig aktivitet kan påverka vår gemensamma livsmiljö, lokalt och globalt,
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till undervisning i natur- resp. teknikorienterande ämnen utifrån relevant forskning.

Moment 2: Naturvetenskap och teknik 2, 15 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för kunskap i och om naturvetenskap och teknik som är relevant för undervisning i åk 4-6,
• redogöra för kunskap i ämnesdidaktik relevant för undervisning i åk 4-6,

Färdighet och förmåga

• använda metoder och arbetssätt som kännetecknar de naturvetenskapliga ämnena och teknik,
• planera, genomföra och utvärdera undervisningsövningar för elever i några av de områden som behandlas i kursen med beaktande av gällande styrdokument och relevant ämnesdidaktisk forskning,
• använda digitala verktyg för undervisningsändamål,
• använda vardagsmiljön och närsamhället för studier i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• dokumentera barns kunskaper och utveckling i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• utforma prov, som mäter såväl faktakunskaper som förståelse,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• identifiera och problematisera aktuella händelser och forskning med relevans för kursens innehåll, samt kunna diskutera hur dessa kan användas i den framtida yrkesutövningen,
• värdera källor till vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar,
• diskutera aktuella hälsofrågor för åldersgruppen.
• analysera och diskutera av hur en given mänsklig aktivitet kan påverka vår gemensamma livsmiljö, lokalt och globalt,
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till undervisning i natur- resp. teknikorienterande ämnen utifrån relevant forskning,
• problematisera och diskutera bedömningar av elevprestationer.

Behörighetskrav

Univ: 'Att vara grundlärare (VFU)' 1,5 hp eller motsvarande, 'Att undervisa i F-3 (VFU)' 6,0 hp eller motsvarande, samt ' 
Bedömning för och av lärande i grundskolan (UK)' 11,0 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bygger på att studenten förbereder sig hemma genom att studera det material som lagts ut på lärplattformen. Undervisningen ger därmed webbaserade genomgångar istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt och kommunikativt arbete. Därutöver förekommer även föreläsningar, seminarier, laborationer, konstruktionsövningar, studiebesök, exkursioner samt planerande och genomförande av undervisning för elever. Laborationer, exkursioner, studiebesök, konstruktionsövningar, undervisning för elever och seminarier är obligatoriska.

Examination

Kursen examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.

Moment 1: Naturvetenskap och teknik 1, 15 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig salstentamen på det naturvetenskapliga ämnesinnehållet uppdelad på tre delar,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande i laborationer,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande i exkursioner,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande i studiebesök,
• individuella, skriftliga inlämningsuppgifter inför seminarier,
• muntlig examination i samband med aktivt deltagande i seminarier,
• praktisk och muntlig examination i samband med konstruktionsövningar, samt
• individuell skriftlig elevmötesrapport.

Den skriftliga tentamens tre delar bedöms var och en för sig med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Vid en eventuell omtentamen behöver studenten enbart skriva de delar av tentamen där godkänt resultat inte uppnåtts.

Konstruktionsövningarna och elevmötesrapporten bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Momentets övriga prov bedöms med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). 

Resultat på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För resultatet godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För resultatet väl godkänt (VG) krävs därutöver att tre utav fem prov, där VG är möjligt som högsta resultat, bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts resultatet underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Moment 2: Naturvetenskap och teknik 2, 15 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig salstentamen på det naturvetenskapliga ämnesinnehållet uppdelad på tre delar,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande i laborationer,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande i exkursioner,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande i studiebesök,
• individuella, skriftliga inlämningsuppgifter inför seminarier,
• muntlig examination i samband med aktivt deltagande i seminarier,
• individuell skriftlig och muntlig examination i samband med provkonstruktion, samt
• individuell skriftlig elevmötesrapport.

Den skriftliga tentamens tre delar bedöms var och en för sig med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Vid en eventuell omtentamen behöver studenten enbart skriva de delar av tentamen där godkänt resultat inte uppnåtts.

Provkonstruktionen och elevmötesrapporten bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Momentets övriga prov bedöms med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). 

Resultat på momentet beslutas först när samtliga prov är genomförda. Momentet bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För resultatet godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För resultatet väl godkänt (VG) krävs därutöver att tre utav fem prov, där väl godkänt (VG) är möjligt som högsta resultat, bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts resultatet underkänt (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och resultat på båda momenten är beslutade. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs minst resultatet godkänt (G) på både moment 1 och moment 2. För betyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs resultatet väl godkänt (VG) på både moment 1 och moment 2. 

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–501-15).

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursens slutat att erbjudas.