Naturens mångfald, 15 hp

Innehåll

Kursen integrerar ämnena biologi och geovetenskap. Inom biologin introduceras grundläggande populationsekologiska begrepp, klassificeringen av naturtyper samt bestämningen av arter som förekommer i norra Sverige. Vidare studeras geovetenskapliga processer och de former och material dessa processer bildar. På kursen diskuteras hur antropogen påverkan har konsekvenser för geovetenskapliga processer och därmed i förlängningen för lokala ekosystem.
 
Kursen delas in i följande moduler:
Modul 1. Naturtyper och mångfald 3,5 högskolepoäng. Under modulen ges en introduktion till naturtypsklassificering, floristik, insektsfaunistik och kärlväxtinventeringar. I modulen ingår fältstudier då studenten tränas i att karakterisera naturtyper, bedöma naturvärden och ekosystemtjänster, samt känna igen arter som förekommer i norra Sverige. Tonvikten ligger på identifiering och inlärning av kärlväxtarter, vanligt förekommande mossor, och lavar samt insektsgrupper.
 
Modul 2. Geovetenskap 7,5 högskolepoäng. Under denna modul behandlas allmän geologi, bergarter, geomorfologi, jordarter, marklära och lokalklimat. Fokus ligger på de i Sverige vanligast förekommande jordarterna och terrängformerna. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan processer, material och former. Även geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalys behandlas.
 
Modul 3. Ekologi 4 högskolepoäng. Under denna modul behandlas grundläggande ekologiska begrepp. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan individers anpassning och den biotiska och abiotiska omgivningen (som tas upp i mer detalj under modul 2). Även grundläggande demografi samt sambandet mellan individantal i en population, det omgivande habitatet och populationens utveckling över tiden behandlas.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Modul 1. Naturtyper och artkunskap 3,5 hp
FSR 1.Identifiera karaktäristiska växter och insekter i norra Sverige
FSR 2.Planera och genomföra en fältundersökning, samt tolka och presentera resultaten 

Modul 2. Geovetenskap 7,5 hp
FSR 3. Beskriva och förklara de grundläggande geologiska sammanhangen och processer som bildar och påverkar jordytan på både lång och kort sikt
FSR 4. Beskriva och förklara Sveriges geologi och geomorfologi med fokus på de vanligast förkommande bergarterna, jordarterna och jordmånerna, deras bildningsätt, utbredning och egenskaper, samt hur de nyttjas för olika typer av markanvändning
FSR 5. Beskriva och förklara grundläggande begrepp inom geografiska informationssystem (GIS), inklusiv skillnaden mellan vektor- och rasterdata och skillnaden mellan olika typer av projektioner och koordinatsystem, samt förstå användningen av olika typer av fjärranalysdata
FSR 6. Planera, genomföra och redovisa en enklare fältkartering av jordarter
FSR 7. Skapa en enkel karta med hjälp av ett GIS-program och  kunna använda olika metoder för att tolka fjärranalysdata 

Modul 3 Ekologi 4 hp
FSR 8. Redogöra för grundläggande evolutionära processer och mekanismer
FSR 9. Förklara hur olika faktorer och ekologiska processer begränsar organismers och populationers utbredningar och tätheter
FSR10. Förklara och analysera enkla matematiskt baserade biologiska modeller 

Förväntat studieresultat för VG modul 2:
 FSR 11. Tillämpa kunskaper om jordarters bildningssätt för att beskriva och förklara vad som karaktäriserar jordtäckets uppbyggnad och utbredning inom en region eller landskapstyp i Sverige.
 
Förväntat studieresultat för VG modul 3:
 FSR12. Med bas i givna populationsdata ska studenten kunna konstruera en enkel populationsmodell och utifrån denna modell kunna förstå och förklara hur populationsantalet utvecklas över tiden.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, projektarbeten, seminarier, laborationer, exkursioner och övningar. Projektarbeten, laborationer, seminarier, exkursioner och övningar är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbetes- och laborationsmoment ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G), dvs på modul 1 ges betyget U eller G, på modul 2 och 3 ges betygen U, G eller VG. På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande, som underkänts har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Till denna kursplan finns ett kursplanetillägg daterat 2015-02-02

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.