Kursen integrerar ämnena biologi och geovetenskap. Inom biologin introduceras grundläggande populationsekologiska begrepp, klassificeringen av naturtyper samt bestämningen av arter som förekommer i norra Sverige. Vidare studeras geovetenskapliga processer och de former och material dessa processer bildar. På kursen diskuteras hur antropogen påverkan har konsekvenser för geovetenskapliga processer och därmed i förlängningen för lokala ekosystem.
Kursen delas in i följande moduler: Modul 1. Naturtyper och mångfald 3,5 hp Under modulen ges en introduktion till naturtypsklassificering, floristik, insektsfaunistik och kärlväxtinventeringar. I modulen ingår fältstudier då studenten tränas i att karakterisera naturtyper, bedöma naturvärden och ekosystemtjänster, samt känna igen arter som förekommer i norra Sverige. Tonvikten ligger på identifiering och inlärning av kärlväxtarter, vanligt förekommande mossor, och lavar samt insektsgrupper.
Modul 2. Geovetenskap 7,5 hp Under denna modul behandlas allmän geologi, bergarter, geomorfologi, jordarter, marklära och hydrologilokalklimat. Fokus ligger på de i Sverige vanligtast förekommande jordarterna och, terrängformer, jordmånerna, samt hydrologiska förhållanden. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan processer, material och former. I modulen ingår äÄven grundläggande moment inom geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalys behandlas.
Modul 3. Ekologi 4 hp Under denna modul behandlas grundläggande ekologiska begrepp. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan individers anpassning och den biotiska och abiotiska omgivningen (som tas upp i mer detalj under modul 2). Även grundläggande demografi samt sambandet mellan individantal i en population, det omgivande habitatet och populationens utveckling över tiden behandlas.
Förväntade studieresultat
Efter avklarad kurs, för betyget G, skall den studerande kunna:
Modul 1. Naturtyper och artkunskap 3,5 hp FSR 1. Identifiera karaktäristiska växter och insektsgrupper som förekommer i norra Sverige FSR 2. Planera och genomföra en fältundersökning, samt tolka och presentera data på ett informativt sätt FSR 3. Reflektera kring kommunikation och bemötande som verktyg i projektarbeten
Modul 2. Geovetenskap 7,5 hp FSR 4. Beskriva och förklara grundläggande geologiska och naturgeografiska sammanhang och processer som bildar och påverkar jordytan över både lång - d.v.s miljontals år - och kort sikt. Fokus ligger på svenska förhållanden. FSR 5. Beskriva och förklara grundläggande begrepp inom geografiska informationssystem (GIS), samt genomföra en enkel analys och skapa en karta med hjälp av GIS. FSR 6. I fält identifiera vanligt förekommande landformer, jordarter och jordmåner i norra Sverige och härleda dessa till landskapets geologiska, glaciala och postglaciala utveckling
Modul 3 Ekologi 4 hp FSR 7. Redogöra för grundläggande ekologiska begrepp, evolutionära processer och mekanismer FSR 8. Förklara hur olika faktorer och ekologiska processer begränsar organismers och populationers utbredningar och tätheter FSR 9. Förklara och analysera enkla matematiskt baserade biologiska modeller
Efter avklarad kurs, för betyget VG, skall den studerande kunna: För Modul 2: FSR 10. Tillämpa sin kunskap om berggrund, landformer, jordarter, hydrologi och jordmåner för att kunna förutsäga och förstå hur rumslig och tidsmässig variation uppstår i olika typer av svenska landskap.
För Modul 3: FSR 11. Tillämpa kunskap om populationsdynamiska processer för att kunna förutsäga och förstå hur populationsantalet utvecklas över tiden.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 1, Matematik 3c eller Matematik D
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, projektarbeten, seminarier, laborationer, exkursioner och övningar. Projektarbeten, laborationer, seminarier, exkursioner och övningar är obligatoriska.
Examination
Exkursioner och seminarium examineras genom aktivt deltagande (Modul 1, 2 och 3). Övriga examinationer sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbetes- och laborationsmoment ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G), dvs på modul 1 ges betyget U eller G, på modul 2 och 3 ges betygen U, G eller VG. På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. för att få VG på kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkänd samt att man erhållet betyget VG på båda tentamina (Modul 2 och 3). Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande, som underkänts har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
