Nationalekonomi C100:1, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Mikroekonomi (Microeconomics) (7,5hp/7,5ECTS)

Momentets mål är att ge studenten verktyg för att formulera och analysera samhällsproblem som relaterar till mikroekonomi. Momentet behandlar teori för individens val av konsumtionsvaror och arbetsutbud samt hur ekonomisk teori kan användas för att formulera och tillämpa empiriska modeller i syfte att studera konsumenters beteende.

Momentet består av tre delar. Den första ger en kortfattad introduktion till matematisk metod för optimering under bivillkor och analys med hjälp av komparativ statik. I denna del repeteras också derivator av funktioner som visar sig användbara vid studier av konsumtionsteori.

Den andra delen analysera individens val av konsumtion och arbetsutbud. Först diskuteras de grundläggande antaganden som måste vara uppfyllda för att mikroekonomisk analys av en nyttomaximerande individ ska vara möjlig. Därefter studeras individens val, dels i form av det så kallade primärproblemet (nyttomaximering), och dels i form av dualproblemet (utgiftsminimering). Marshallianska och Hicksianska efterfrågefunktioner härleds och deras egenskaper diskuteras. Utgiftsfunktionens användning demonstreras genom härledning av de monetära välfärdsmåtten kompenserad och ekvivalent variation. Beräkningar av efterfrågan och dess egenskaper samt tillämpning av välfärdsmåtten sker med hjälp av specifika funktionsformer. Förutom standardmässiga antaganden studeras också några olika fall med speciella preferenser som kan förklara vissa fenomen och som kan ge upphov till delvis annorlunda slutsatser.

Under den tredje delen tillämpas mikroekonomisk teori på empiriska data. Efterfrågemodeller ansätts och skattas med hjälp av regressionsanalys på givna data. Därefter analyseras resultaten med utgångspunkt från den teori som presenterades i del två av momentet. Syftena är att studenterna ska erhålla en förståelse för hur empirisk analys kan användas för att testa grundantagandena i den ekonomiska teorin och träning i att tolka erhållna resultat.

Moment 2: Makroekonomi (Macroeconomics) (7,5hp/7,5ECTS)
Det övergripande syftet med momentet är att ge studenten en djup förståelse för makroekonomi och ekonomisk policy. Kursen består av fyra delar: (1) Kortsiktig analys av den slutna ekonomin där analysramen antingen utgår från ISLM-eller från IS-PC-MR
modellen för att analysera konjunkturen och vilka möjligheter statsmakten har att föra stabiliseringspolitik (2) Kortsiktig
analys av den öppna ekonomin inom ramen för Mundel-Flemingmodellen samt en analys av inflation och arbetslöshet på medellång och lång sikt (3) Långsiktig analys av den slutna ekonomin där både endogen- och exogen tillväxtteori behandlas (4) Analys och tolkning av forskningsrapporter och avancerad ekonomisk information från myndigheter och övriga samhälle
som ligger till grund för den ekonomiska politiken.

Momentets mål är att ge studenten verktyg för att analysera samhällets möjligheter att föra stabiliseringspolitik och analysera konsekvenser på budgetsaldo och statsskuld. I den långsiktiga analysen är målet att studenten skall erhålla en teoretisk ram för att möjliggöra analyser av förändringar av materiell välfärd över tid och skillnader i materiell välfärd mellan länder.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Efter avslutat moment förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse

• Förklara centrala begrepp inom konsumtionsteori 
• Beskriva de grundläggande antaganden som konsumtionsteori vilar på och förstå vilka empiriskt testbara implikationer som följer av antagandena
• Redogöra för primär- och dualproblemet i konsumtionsteori och förstå hur dessa hänger samman
• Analysera hur efterfrågan på konsumtionsvaror påverkas av exogena förändringar

Färdighet och förmåga

• Matematiskt formulera och lösa konsumentens beslutsproblem och tillämpa lösningarna på olika strukturella modeller
• Grafiskt härleda monetära mått på välfärd av prisförändringar samt genomföra beräkningar med hjälp av dessa
• Formulera empiriska modeller för efterfrågan efter varor och tjänster, skatta dessa med statistisk metod samt dra slutsatser mad hjälp av efterfrågefunktioners parametrar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Diskutera och granska mikroekonomiskt orienterade studier av konsumtion och arbetsutbud.

Moment 2: Makroekonomi (Macroeconomics) (7,5hp/7,5ECTS)
Efter avslutat moment ska studenten kunna visa förmåga att:

• Analysera och värdera IS-LM-modellen och dess relevans för en sluten ekonomi då penningpolitiken baseras på kontroll av penningmängden.
• Analysera och tillämpa IS-PC-MR-modellen för en sluten ekonomi på relevanta problem när penningpolitiken baseras på kontroll av inflationstakten.
• Jämföra och analysera arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras både under fullständig- och ofullständig konkurrens.
• Analysera penning- och finanspolitikens effekter på kort och medellång sikt för den öppna ekonomin.
• Kontrastera och förstå anpassningen mot jämvikt för ekonomin som helhet med fokus på inflation och arbetslöshet på medellång- och lång-sikt.
• Tillämpa och problematisera Solow-Swanmodellen för exogen tillväxt på relevanta problem.
• Tillämpa Schumpeter- och andra närliggande endogena tillväxtmodeller för att förstå hur traditionell kapitalbildning, humankapitalbildning och investeringar i forskning och utveckling påverkar den materiella välfärden.
• Analysera och värdera forskningsrapporter och kvalificerad ekonomisk information från övriga samhället.

Behörighetskrav

Nationalekonomi A100 (30 hp) samt Nationalekonomi B100 (30 hp) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av före­läsningar och seminarier.
 

Examination

Examinationen sker dels i form av seminarium och inlämningsuppgifter dels i form av skriftlig salstentamen efter respektive moments slut. Resultatet från seminarier och inlämningsuppgifter gäller endast under innevarande termin.
För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill. Följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart.
På kursens två huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att båda momenten är godkända. För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänd på båda av de i kursen ingående momenten.
När en student har underkänts på en examination vid två tillfällen har hen rätt att begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande sker i enlighet med Umeå universitets tillgodoräknandeordning.