Nationalekonomi B100:1

Om kursen

Moment 1: Metoder och verktyg för nationalekonomer (Tools and methods for economists) (7,5 hp/7,5 ECTS)

Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i metoder för nationalekonomiskt arbete och nationalekonomisk forskning. Momentet inleds med en vetenskapsteoretisk diskussion. I samband med detta berörs även området forskningsetik.

De metoder som presenteras under momentet kan delas upp i främst två huvudfåror: matematik och ekonometri. Under momentets första del diskuteras matematiska begrepp och metoder som är relevanta för arbete med nationalekonomiska teorier och och ekonometri. Exempel på sådana begrepp och metoder kan vara funktionsformer, ekvationssystem, logaritmer, derivator och

optimering. Momentet övergår sedan till att behandla ekonometri där betoningen ligger på begrepp, tolkning och praktisk användning. De ekonometriska verktyg som presenteras motiveras också teoretiskt. Fokus ligger på den klassiska regressionsmodellen (OLS) och varianter av denna. Under momentet arbetas det med empiriskt material samt presentation av

resultat. I samband med dessa praktiska övningar diskuteras också hur vi med hjälp av instrumentvariabler, paneldata och naturliga experiment kan hantera olika endogenitetsproblem såsom simultanitet, mätfel och utelämnade variabler.

Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)

Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och empiriska kunskaper om  marknadsstrukturer, företags beteenden och välfärdsekonomiska utfall (effektivitet) vid monopol, oligopol, prisdiskriminering, produktdifferentiering, företagssamarbeten och karteller, in- och utträde från marknader, samt strategiskt beteende.

Momentet tar sin utgångspunkt i förekomsten av friktioner av olika slag såsom begränsad information, transaktionskostnader, kostnader i samband med prisförändringar, offentliga ingrepp och inträdeshinder på olika marknader. Under momentet studeras hur företag organiseras och hur de konkurrerar som en konsekvens av dessa olika friktioner. Det empiriska inslaget på detta moment bygger i huvudsak vidare på de metoder som studeras under första momentet med tillämpning på för momentet relevanta frågeställningar.