Beslutad av: Rektor vid Handelshögskolan, 2012-06-11
Reviderad av: Rektor för Handelshögskolan, 2021-06-24
Innehåll
Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics), (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentet inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med en beskrivning av den enskilda individens agerande, det vill säga hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innefattar beslut om hur mycket som skall till verkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske.
Därefter behandlas pristeori, det vill säga hur enskilda aktörers agerande samverkar till att bestämma priser och kvantiteter på marknader. Detta sker inom ramen för en partiell jämviktsanalys som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras. Komparativ statik intar en central roll i egenskap av studiet av hur ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika faktorer, exempelvis inkomstförändringar. Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under momentet.
Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.
Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems), (7,5 hp/7,5 ECTS)
Under momentet granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Inom ramen för ofullständig konkurrens introduceras spelteori för att förklara företagens beteende. Dessutom studeras hur marknadsstrukturen påverkar faktormarknaden.
Utöver detta introduceras andra former av marknadsmisslyckanden såsom osäkerhet, externaliteter och asymmetrisk information. Givet dessa marknadsmisslyckanden, kan staten påverka ekonomin och öka individens välfärd? Diskussionen rörande statens möjligheter fokuserar på konkurrenspolitiken, skatter (exempelvis inom miljöområdet) samt tillhandahållandet av kollektiva varor
Förväntade studieresultat
Moment 1 : Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem
Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets vinstmaximeringsproblem under fullständig konkurrens
Beskriva prisbildningsmekanismen under fullständig konkurrens
Förklara hur skatter och subventioner påverkar marknadsjämvikten
Förklara hur marknadsmekanismen kan åstadkomma en effektiv resursallokering under fullständig konkurrens
Förklara grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska tillämpningar.
Beskriva relevanta delar av det svenska skattesystemet.
Moment 2 : Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
Förklara innebörden av olika marknadsmisslyckanden samt statens möjligheter att korrigera dessa
Förklara hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen
Redogöra för enskilda företags strategiska beteende
Redogöra för grunderna i statens konkurrenspolitik
Förklara förutsättningarna för offentlig varu- och serviceproduktion.
Förklara hur miljöskatter och regleringar kan korrigera för externaliteter
Tillämpa beslutsregler i offentliga investeringsbeslut
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Engelska 6, Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier.
Examination
Examinationen sker dels i form av mindre salsskrivningar (duggor), dels i form av skriftlig salsexamination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.
För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill, dock ej för moment fyra under vårterminen. Därpå följande tentamensmöjlig heter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därut över anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart. Information lämnas av studie vägledaren eller studiesekreteraren.
På kursens samtliga huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som god känts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på samtliga i kursen ingående moment.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
När en student har underkänts på en examination vid två tillfällen har hen rätt att begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.
Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.
