Moment 1: Resursfördelningsteori (7,5 hp)
Momentet inleds med metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras.
Momentet fortsätter med att ställa upp teoretiska modeller inom vilka den enskilde ekonomiska aktörens agerande kan beskrivas och analyseras. Först studeras hur den enskilda konsumenten löser sitt resursfördelningsproblem, dvs hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innebär att bestämma hur mycket som skall tillverkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske. Sedan studeras hur de enskilda aktörernas agerande samverkar till att bestämma priser och kvantiteter på olika varor och produktionsfaktorer. Detta sker inom ramen för en partiell modell som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras, men som bortser från samspelet mellan olika delmarknader i ekonomin.
Komparativ statik intar en central roll inom såväl individ som den partiella analysen. Här studeras hur de ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika händelser. T ex hur påverkas priset på bilar om konsumenternas inkomster ökar? Särskilt intresse ägnas myndigheternas möjligheter att med hjälp av skatter och subventioner påverka resursanvändningen.
Momentet avslutas med en introduktion till allmän jämvikt, dvs frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.
Moment 2: Internationell handel (7,5 hp)
Den grundläggande resursfördelningsteorin som inhämtats under moment 1 tillämpas under moment 2.
I momentet behandlas handelsteori och handelspolitik. Här studeras orsakerna till internationell handel, vinsterna av handel samt vilka effekter handeln får för näringsgrensstrukturen i de länder som bedriver internationell handel.
Frågan ställs också hur ett land kan, och om ett land bör, påverka handelns inriktning och omfattning med handelspolitik och näringspolitik.
Avslutningsvis i detta moment analyseras olika aspekter av den ökande internationaliseringen av ekonomin med tonvikt på konsekvenserna för Sverige och Europa.
Kursen ingår som en obligatorisk del i civilekonomprogrammet med handel- och logistisk inriktning.
Den här kursen innehåller tillfällen som är en del av ett program på Umeå universitet. Du kan bara söka kursen om du går det programmet. Information om ansökningstider och vad som gäller för dig får du från din institution.
