Matematikdidaktik 2 för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar den matematiska lärandemiljön i klassrummet såsom arbetssätt, arbetsformer och läromedel. Kursen fokuserar på de matematiska förmågorna problemlösning och modellering. Olika digitala verktyg inklusive programmering som stöd för problemlösning presenteras och används samt diskuteras både ur ett ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet behandlas hur elever lär sig och utvecklar matematisk kunskap inom områdena geometri, samband och förändring. Dessutom behandlar kursen pedagogisk planering och aktuell matematikdidaktisk forskning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för de matematiska förmågorna problemlösning och modellering,
• redogöra för elevers kunskapsutveckling beträffande geometri, samband och förändring utgående från relevant forskning och beprövad erfarenhet,
• redogöra för hur olika digitala verktyg och programmering kan användas i matematikundervisningen,

Färdighet och förmåga

• tolka styrdokumenten inom det ämnesområde som behandlas på kursen och omsätta dessa i undervisningspraktiken,
• utforma en övergripande pedagogisk planering som inkluderar användning av digitala verktyg och där hänsyn tas till alla elever, oavsett förutsättningar,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera olika val av arbetsformer, arbetssätt och läromedel för elevers matematiklärande,
• analysera och diskutera de digitala verktygens och programmeringens påverkan på matematiklärandet,
• diskutera hur arbetet med problemlösning och modellering kan påverka elevers lärande,
• reflektera över egna och andras erfarenheter i syfte att utveckla sin egen undervisningspraktik,
• diskutera och värdera aktuell matematikdidaktisk forskning i relation till den matematiska lärandemiljön i klassrummet.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs 15 hp matematik samt kursen Matematikdidaktik 1, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter:

• individuell skriftlig salstentamen,
• individuell skriftlig inlämningsuppgift,
• muntlig redovisning av uppgifter

På skriftlig tentamen och skriftliga inlämningsuppgiften ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar ges endast något av betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). 

Kursen betygsätts med något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betyget utgår från en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla inslag är bedömda. För betyget Godkänd (G) på kursen krävs att samtliga prov bedömts med minst omdömet Godkänd (G). För betyget Väl godkänd (VG) krävs därutöver att både den skriftliga tentamen och den skriftliga inlämningsuppgiften bedömts med omdömet Väl godkänd (VG). Om någotdera av proven bedömts med omdömet Underkänt (U), sätts betyget Underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på kursens samtliga prov.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-2381-20). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-1230-20).

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursens slutat erbjudas.