Magnetresonanstomografi och ultraljud, 7,5 hp

Innehåll

Kursen inleds med kärnspinnresonansfysik, hur kärnspinn kan manipuleras och detekteras samt hur detta går att utnyttja för att skapa ett avbildande system - magnetresonanstomografi (MRT). Sedan studeras avbildningssystemets tekniska uppbyggnad och funktionen hos huvudkomponenter som exempelvis huvudmagneten, gradienter och RF-systemet. 

Avvikelser från den ideala funktionen hos systemets komponenter och dess effekter studeras för att ge förståelse för vanliga artefakter och verktyg att hantera dessa. Kursen omfattar även bildrekonstruktion, pulssekvensers uppbyggnad och betydelse för kontrasten i bilderna. De viktigaste grupperna av MRT sekvenser som gradient-eko och spinn-eko sekvenser behandlas i djupare detalj medan mer specialiserade sekvenser som möjliggör exempelvis mätningar av diffusion, kemisk sammansättning och flöde studeras mer översiktligt. Tekniker för att snabba upp bildinsamlingen behandlas också.
Slutligen ges en introduktion till bildgivande ultraljudsteknik.  Här behandlas de fysikaliska principerna bakom tekniken samt hur avbildningssystemet är uppbyggt. Även generering av ultraljud, pulseko-metoder och dopplerteknik studeras.

Kursen omfattar två moduler
1. Teoridel, 6 hp
2. Laborationsdel, 1.5 hp

Förväntade studieresultat

Studenten ska kunna

Kunskap och förståelse

• Ingående redogöra för den fysik som ligger till grund för magnetresonanstomografi (MRT).
• Ingående förklara de viktigaste komponenterna i magnetkameran, deras funktion, begräsningar och inverkan på bildkvalitet.
• Ingående förklara hur MR-rådata är uppbyggt och hur bilder kan skapas från rådata.
• Redogöra för olika klasser av sekvenser och deras uppbyggnad, deras tillämpningsområden, styrkor och svagheter, samt betydelse för bildkontrast och signal-till-brus förhållande.
• Känna till de vanligaste artefakterna och bakomliggande orsaker till dessa.
• Känna till olika tekniker för att snabba upp MR-bildtagning, principerna för dessa samt kritiskt granska för och nackdelar med olika tekniker.
• Redogöra för den fysik som ligger till grund för ultraljudsavbildning och hur den används för att skapa bilder.
• Känna till de vanligaste artefakterna inom ultraljudsdiagnostik, deras bakomliggande orsaker och hur de kan minimeras. 

Färdighet och förmåga

• Självständigt använda Bloch-ekvationerna för att kvantitativt beskriva hur spinn-magnetiseringen beter sig i en magnetkamera.
• Identifiera och reducera artefakter.
• Självständigt beräkna hur en sekvens ska designas för önskad kontrast, upplösning, bildstorlek och signal-till-brus förhållande.
• Uppvisa grundläggande färdigheter att använda en klinisk magnetkamera.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Bedöma och värdera risker med MRT.
• Värdera vad som är lämpliga val av sekvenser utgående från krav på t.ex. kontrast.
• Göra relevanta bedömningar i val av ultraljudsprob och inställningar givet krav på penetrationsdjup, upplösning och kontrast. 

Behörighetskrav

Univ: Minst 90 hp inklusive kursen Kvantfysik (4.5 hp) eller Kvantfysik B (7,5 hp) eller motsvarande. Engelsk A/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är campusbaserad och bedrivs i form av föreläsningar och demonstrationer samt handledda seminarier och laborationer. Deltagande i laborationer är obligatoriskt. Undervisningen kan ske på engelska.

Examination

Modul 1: Teoridel 6 hp
Modulen examineras med skriftlig tentamen. Betyget på momentet bedöms med Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
 
Modul 2: Laborationsdel 1,5 hp.
Modulen examineras med skriftliga laborationsrapporter och muntlig presentation av laborationerna. Betyget på modulen bedöms med Underkänd (U) eller Godkänd (G).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moduler är godkända. Betyget baseras på det betyg som erhölls på modul 1 och sätts först när alla obligatoriska moduler är godkända.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.