Engelskt namn: Leadership, Negotiation, and Decision-Making
Denna kursplan gäller: 2020-12-21 och tillsvidare
Kurskod: 2FE207
Högskolepoäng: 7,5
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Företagsekonomi: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: USBE Företagsekonomi
Beslutad av: Rektor för Handelshögskolan, 2014-06-05
Reviderad av: Rektor för Handelshögskolan, 2020-10-08
Kursens övergripande syfte är att skapa en förståelse för ledarskap, förhandlingar och beslutsfattande och med utgångspunkt i individen och dess ageranden. Både grundläggande förståelse av det teoretiska fältets framväxt samt aktuella och kritiska perspektiv är centrala mål för denna kurs. Studenterna skall under denna kurs få en förståelse för hur beslutsfattandet- och förhandlingsstrategier/tekniker samspelar och påverkar hur ledare uppfattas. Genomgående är makt och etik centrala begrepp i kursen.
Kursen ges och examineras i sin helhet på engelska.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
60 hp företagsekonomi grundkurs och fortsättningskurs (A/B) eller motsvarande, varav godkänt 45 hp.
Gymnasium: Engelska B/6
Kursen består av fyra delar. Under den första delen introduceras ledarskapsteori och ledarens förutsättningar. Särskilt fokus läggs på teorier rörande hur ledaren uppfattas, aktuella perspektiv samt kritiska/etiska perspektiv på ledarskapet. Den andra delen behandlar beslutsfattande, med utgångspunkt i beslutsfattaren. I denna del behandlas även de faktorer som påverkar beslutsfattande (ex. riskbenägenhet och rationalitet). Den tredje delen behandlar förhandlingar och lägger en tyngdpunkt på arbetet med förhandlingar och färdigheter knutna till förhandlingarna. Inom de tre första delarna ingår uppgifter som innebär att studenten själv övar och reflekterar över sitt agerande inom respektive område. Den fjärde delen fokuserar på samspelet mellan ledarskapet, beslutsfattandet och förhandlingar.
Lärandet stöds genom föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, samt skriftliga och muntliga uppgifter.
Examinationen består av aktivt deltagande i seminarier, skriftliga individuella uppgifter samt skriftlig individuell salstentamen. Ett godkänt betyg krävs för varje del. Kursen ges och examineras i sin helhet på engelska.
Se även ovan under respektive moment.
Följande betygssystem används:
Väl godkänd, (VG, 75 % eller mer),
Godkänd, (G, 50 % eller mer), och
Underkänd (U, mindre än 50 %).
Betyg på kursen utdelas när studenten har blivit godkänd på alla ingående examinationer och obligatoriska kurselement.
För att uppnå betyget Väl godkänd på kurser bestående av fyra lika stora moment måste studenten ha uppnått det betyget VG i minst tre av fyra kursmoment. För övriga kurser ges betyget VG när studenten uppnått minst 75% av den sammanlagda vägda poängsumman.
För student som underkänts vid respektive moments avslutande provtillfälle anordnas ett nytt provtillfälle inom ca 2 månader. Därutöver förekommer extra tentamensmöjlighet varje läsår veckan före höstterminsstart. Kompletteringar av obligatoriska uppgifter skall ske senast två veckor efter moments slutdatum. Obligatoriska delar (seminarium, PM-uppgifter, praktikfallsuppgifter, cases, datorövningar etc.) som ej görs under avsatt tid får fullgöras nästa gång kursen ges. Om formen för examination ej går att upprepa, kan annan form användas.
När en student har underkänts på en examination vid två tillfällen, har han eller hon rätt att begära att få en annan betygsättande lärare. En skriftlig begäran om att få en annan examinator skall inlämnas till studierektorn senast två veckor innan nästa examinationsmöjlighet. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om anpassad examinationsform.
Studenter som har blivit godkända på en examination kan inte göra en omtentamen för att få ett högre betyg.
Student som inte kan uppvisa giltig fotolegitimation eller motsvarande får inte delta i tentamensskrivning.
Disciplinära åtgärder kan vidtas mot student som använder otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Regler och föreskrifter gällande produktionen av akademiska texter, och korrekt källhänvisning kommer att tillämpas på alla skriftliga uppgifter (se instruktioner i Företagsekonomis uppsatsmanual). Texter kan komma att kontrolleras mot Urkunds källor. I övrigt gäller Umeå universitets regelverk för utbildning på grund- och avancerad nivå.
Undervisningsaktiviteter förutsätts stödja studenterna i att uppnå lärandemålen, vilket bland annat kan ske genom att förklara, fördjupa, komplettera eller ge kontraster till kurslitteraturen och annat kursmaterial.
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.
Studying leadership : traditional and critical approaches
Schedlitzki Doris, Edwards Gareth
3rd edition. : Los Angeles : SAGE : 2021 : 464 sidor :
ISBN: 9781529752892
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Craft, J. L. (2013). A review of the empirical ethical decision-making literature: 20042011. Journal of business ethics, 117 (2), 221-259. Elias, S. (2008). Fifty years of influence in the workplace: The evolution of the French and Raven power taxonomy. Journal of Management History, 14 (3), 267-283. Kahneman, D. (2003). A perspective on judgment and choice: mapping bounded rationality. American psychologist, 58 (9), 697.
Leana, C. R. (1986). Predictors and consequences of delegation. Academy of Management Journal, 29 (4), 754-774. Sitkin, S. B., & Weingart, L. R. (1995). Determinants of risky decision-making behavior: A test of the mediating role of risk perceptions and propensity. Academy of management Journal, 38 (6), 1573-1592. Tannenbaum, R., & Schmidt, W. H. (1973). How To Choose a Leadership Pattern. Harvard Business Review.
De Dreu, C. K., & Boles, T. L. (1998). Share and share alike or winner take all?: The influence of social value orientation upon choice and recall of negotiation heuristics. Organizational behavior and human decision processes, 76 (3), 253-276. Fleck, D., Volkema, R., Pereira, S., Levy, B., & Vaccari, L. (2014). Neutralizing Unethical Negotiating Tactics: An Empirical Investigation of Approach Selection and Effectiveness. Negotiation Journal, 30 (1), 23-48.
Lewicki, R. J., & Robinson, R. J. (1998). Ethical and unethical bargaining tactics: An empirical study. Journal of Business Ethics, 17 (6), 665-682. Miller, O. (2014). The Negotiation Style: A Comparative Study between the Stated and in-Practice Negotiation Style. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 124, 200-209.
Tinsley, C. H. (2001). How negotiators get to yes: predicting the constellation of strategies used across cultures to negotiate conflict. Journal of Applied Psychology, 86 (4), 583.
Ytterligare individuell litteratur som fokuserar på specifika ämnen kan behövas för att kunna slutföra momentet.
Umeå School of Business, Economics and Statistics USBE. Thesis writing in Business Administration. Thesis manual. (latest edition)
USBE Företagsekonomi :
https://www.umu.se/en/student/usbe/thesis-and-degree-project-work/
Studying leadership : traditional and critical approaches
Schedlitzki Doris, Edwards Gareth
Second edition : Los Angeles : SAGE Publications : 2018 : xxvi, 451 sidor :
ISBN: 9781473958616
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Craft, J. L. (2013). A review of the empirical ethical decision-making literature: 20042011. Journal of business ethics, 117 (2), 221-259. Elias, S. (2008). Fifty years of influence in the workplace: The evolution of the French and Raven power taxonomy. Journal of Management History, 14 (3), 267-283. Kahneman, D. (2003). A perspective on judgment and choice: mapping bounded rationality. American psychologist, 58 (9), 697.
Leana, C. R. (1986). Predictors and consequences of delegation. Academy of Management Journal, 29 (4), 754-774. Sitkin, S. B., & Weingart, L. R. (1995). Determinants of risky decision-making behavior: A test of the mediating role of risk perceptions and propensity. Academy of management Journal, 38 (6), 1573-1592. Tannenbaum, R., & Schmidt, W. H. (1973). How To Choose a Leadership Pattern. Harvard Business Review.
De Dreu, C. K., & Boles, T. L. (1998). Share and share alike or winner take all?: The influence of social value orientation upon choice and recall of negotiation heuristics. Organizational behavior and human decision processes, 76 (3), 253-276. Fleck, D., Volkema, R., Pereira, S., Levy, B., & Vaccari, L. (2014). Neutralizing Unethical Negotiating Tactics: An Empirical Investigation of Approach Selection and Effectiveness. Negotiation Journal, 30 (1), 23-48.
Lewicki, R. J., & Robinson, R. J. (1998). Ethical and unethical bargaining tactics: An empirical study. Journal of Business Ethics, 17 (6), 665-682. Miller, O. (2014). The Negotiation Style: A Comparative Study between the Stated and in-Practice Negotiation Style. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 124, 200-209.
Tinsley, C. H. (2001). How negotiators get to yes: predicting the constellation of strategies used across cultures to negotiate conflict. Journal of Applied Psychology, 86 (4), 583.
Ytterligare individuell litteratur som fokuserar på specifika ämnen kan behövas för att kunna slutföra momentet.
Umeå School of Business, Economics and Statistics USBE. Thesis writing in Business Administration. Thesis manual. (latest edition)
USBE Företagsekonomi :
https://www.umu.se/en/student/usbe/thesis-and-degree-project-work/