Kulturgeografiska metoder, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Vetenskapliga studier, 2 hp. Momentet ger grundläggande kunskaper i vetenskapsteori och vetenskapligt arbete. Grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp behandlas  och relateras till det kulturgeografiska ämnet. Skillnader och likheter mellan kvantitativa och kvalitativa studier diskuteras.
 
Moment 2: Kvantitativa metoder, 6,5 hp. Momentet ger grundläggande kunskaper inom kvantitativ metod och behandlar analys och beskrivning av kvantitativa data med hjälp av statistikprogram (t ex SPSS). Kursen behandlar också hur beskrivande och analytisk statistik används i kulturgeografiska analyser.

Moment 3: Kvalitativa metoder, 6,5 hp. Momentet ger kunskaper om kvalitativa metodtraditioner inom kulturgeografisk forskning. Forskningsprocessens steg i användandet av kvalitativ metod behandlas från forskningsdesign, insamling av material till analys. Exempel på metodtraditioner som presenteras är tematisk analys, diskursanalys och narrativ analys. Momentet omfattar egen tillämpning och reflektion kring kvalitativ analys.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten:

Kunskap och förståelse
1. ha grundläggande kunskaper om vetenskapsteoretiska begrepp
2. ha förståelse för kvantitativa metodtraditioner samt ha kunskaper i att hantera statistiskt material,
3. ha kunskap och förståelse för olika kvalitativa metodtraditioner samt den kvalitativa forskningsprocessen,

Färdighet och förmåga
4. kunna producera och tolka såväl deskriptiva statistiska mått som sambandsanalyser,
5. ha förmåga att planera, genomföra och analysera en kvalitativ intervju,
6. kunna självständigt tillämpa en kvalitativ metodtradition i en analys av ett insamlat material,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
7. självständigt kunna utvärdera vilken metod som är lämplig utifrån studiens syfte och datamaterialets struktur,
8. ha förmåga att förhålla sig reflexivt till den egna analysen och tolkningen samt den egna rollen i forskningsprocessen,
9. ha förmåga att kritiskt granska vetenskapliga studier utifrån såväl kvalitativ som kvantitativ idétradition.

Behörighetskrav

Univ: Introduktion till kulturgeografi, 15 hp, Teman inom kulturgeografi, 15 hp, samt ytterligare kulturgeografiska kurser om 15 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, lektioner, seminarier och/eller gruppövningar. Under respektive delmoment skall den studerande genomföra ett antal självständiga eller gruppvisa arbetsuppgifter. För kursen relevanta genusaspekter presenteras fortlöpande i undervisningen. Delar av undervisningen kan komma att ges på engelska.

Examination

Examinationen sker genom skriftliga inlämningsuppgifter, aktivt deltagande vid seminarier och muntliga redovisningar av självständigt fullföljda uppgifter. På kursen ges betyget väl godkänd, godkänd eller underkänd. För att erhålla betyget väl godkänd på de examinerande inlämningsuppgifterna gäller att de måste lämnas in senast vid tidpunkten för det ordinarie seminariet eller inlämningstillfället. Vid senare inlämning, eller om inlämningsuppgiften godkänns efter komplettering, kan maximalt 74 % av maximal poäng uppnås.

Omtentamen och övrig examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under två år efter vederbörande students förstagångsregistrering till kursen.

Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Studenten kan vända sig till studierektor med en begäran om annan examinator.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt.