Krishanteringssystem i jämförande perspektiv, 15 hp

Innehåll

Syftet med kursen är att förbereda studenterna för ett arbetsliv inom området krishantering. Kursen ska utveckla kunskap och kompetenser som utgör ett underlag för befattningar inom området krisberedskap på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Kursen ska också förbereda studenter för fördjupade studier på forskarnivå.

Studierna innehåller avancerade litteraturstudier, övningar i utredningsarbete, vetenskaplig analys samt empiriska fallstudier.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• beskriva och jämföra institutioner och processer för krishantering på lokal, regional, nationell och internationell nivå
• diskutera och jämföra hur olika teorier definierar, förstår och studerar krishantering
• definiera och operationalisera begrepp som är viktiga för ämnet samt använda dessa i utförandet av skriftliga och muntliga uppdrag
• identifiera, insamla och bearbeta empiriskt och teoretiskt material relevant för utförandet av skriftliga och muntliga uppdrag
• självständigt utarbeta en krisberedskapsplan
• utföra analyser av krishantering vid olika typer kriser och katastrofer

För detta ändamål ska studenten ha:

• insikt i existerande litteratur om olika typer av kriser såväl antagonistiska som icke-antagonistiska
• kompetens avseende beslutsprocesser i lokala, regionala, nationella och internationella krissituationer
• förmåga att självständigt identifiera, strukturera och analysera komplexa krissituationer
• förmåga att tänka kritiskt och konstruktivt om konkurrerande vetenskapliga perspektiv
• förmåga att hantera metodologifrågor och systematiskt informationsinsamlande

Behörighetskrav

Särskild behörighet: Freds- och konfliktstudier 90 hp (60p) eller Statsvetenskap 90 hp (60p), inkl. självständigt arbete 15 hp, eller motsvarande.

Dessutom krävs Engelska 6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen genomförs i form av lektionsundervisning, litteraturseminarier, samt handledning vid rapport- och essäskrivning. Lektionsundervisning syftar till att introducera nyckelbegrepp och teorier nödvändiga för förståelsen av kriser och katastrofer samt för studier av krishanteringssystem.
 
Litteraturseminarier är ett komplement till lektionsundervisning med syftet att möjliggöra fördjupning i valda aspekter i kurslitteraturen.
 
Handledning i samband med rapport- och essäskrivning ges både individuellt och i grupp.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, skrivuppgifter samt muntlig presentation.
Skriftlig hemtentamen/arbete individuellt: Kursens deltagare förväntas författa 3 kortare mer teoretiskt orienterade essäer under tre veckor. Skrivuppgifter är individuella och bär totalt 45% av det totala betyget på kursen.

Seminarium med muntlig redovisning/diskussion: Kursens deltagare förväntas i grupper skapa en projektplan för reform av ett krishanteringssystem. Seminariet avslutas med en muntlig redovisning där projektet presenteras och diskuteras. Seminariet bär 15% av det totala betyget på kursen.

Annan typ av examination: Kursens deltagare förväntas i grupper om 2-3 skapa en krishanteringsplan utifrån ett scenario om större händelse inom Sverige. Arbetet redovisas i en rapport med omfånget på 15-20 sidor. Arbetet med krisberedskapsplaner bär 40% av det totala betyget på kursen.

För att studenten ska få helkursbetyg krävs minst betyget G på varje delexamination. Betyg på kursen i sin helhet kan vara Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG).

Den studiehandledning som presenteras vid kursstarten ger ytterligare vägledning om examination.

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.