Kostvetenskap B, 30 hp

Innehåll

Mat och måltider har stor betydelse för både individer och samhälle ur olika perspektiv. Under den här kursen behandlas mikrobiologi och livsmedelssäkerhet samt hållbar produktion, distribution och konsumtion av livsmedel. Ur ett folkhälsoperspektiv är mat viktigt för att förebygga sjukdom och detta behandlas utifrån olika gruppers speciella behov. I kursen ingår även planering, tillagning och värdering av mat och måltider utifrån olika aspekter, samt en genomgång av de metoder som används inom olika forskningsområden.

Kursen består av följande moduler:

1. Livsmedelssäkerhet (Food safety), 5 hp
2. Hållbar matkonsumtion (Sustainable Food Consumption), 4 hp
3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider (Food, Cooking Skills and Meals), 6 hp
4. Vetenskaplig metod (Scientific Methodology), 7,5 hp
5. Kost och folkhälsa (Food and Community Health), 7,5 hp

Modul 1. Livsmedelssäkerhet, 5 hp
I modulen behandlas grundläggande mikrobiologi, livsmedelshygien samt relevant livsmedelslagstiftning. Både patogena och livsmedelsförstörande såväl som hälsofrämjande och funktionella mikroorganismer behandlas översiktligt. Hantering, tillagning och förvaring av livsmedel i syfte att förebygga sjukdomar och livsmedelsförstörande processer ingår, samt toxikologisk livsmedelssäkerhet.
 
Modul 2. Hållbar matkonsumtion, 4 hp
I modulen behandlas produktion, distribution och konsumtion av livsmedel, mat och måltider i relation till livsmedelskvalitet och till hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Kostråd problematiseras ur ett hållbarhetsperspektiv.

Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider, 6 hp
I modulen behandlas livsmedel och dess kemiska struktur samt metoder för matlagning och bakning. Kvalitetsförändringar och livsmedelskemiska processer vid hantering, förvaring och tillagning av olika livsmedel behandlas översiktligt. I samband med praktiska laborationer görs jämförelser mellan olika matlagningsmetoder och studenterna tränas i att välja och hantera produkter och livsmedel samt tillaga måltider som sedan diskuteras utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö och sensorik. Vidare behandlas -baslivsmedel och maträtter från andra länder samt receptanalys.

Modul 4. Vetenskaplig metod, 7,5 hp
I modulen behandlas vetenskapsteori, studiedesign, forskningsprocessens olika faser, kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod inklusive kostundersökningsmetodik, forskningsetik, litteratursökning, akademiskt skrivande samt genus ur ett forskningsperspektiv. Under modulen provar studenten på olika forskningsmetoder inklusive analys, samt övar på att skriftligt rapportera resultat, kritiskt granska vetenskapliga texter och att presentera inför publik. Modulens kvantitativa moment innehåller en statistikdel där problem utifrån datamaterial löses med hjälp av statistikprogram. Under problemlösningen tränas beskrivande, jämförande och tolkande statistik samt resultatpresentation av både parametriska och icke-parametriska test. Även enkätteknik behandlas i teori och praktik.

Modul 5. Kost och folkhälsa, 7,5 hp
I modulen behandlas prevention av kostrelaterad ohälsa i livets olika faser, från graviditet till ålderdom, samt förekomst, utveckling, konsekvenser och prevention av kostrelaterade folksjukdomar. Även andra för folkhälsan viktiga aspekter ingår såsom fysisk aktivitet och hälsoekonomi. Modulen utgår från svenska förhållanden, men även internationella aspekter inkluderas och folkhälsofrämjande arbete i andra länder samt världsreligionernas inverkan på matvanor diskuteras. Under modulen utvecklar studenterna sin förmåga att söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur, att uttrycka sig i tal och text, samt att ha ett normkritiskt förhållningssätt till kost och hälsa.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Livsmedelssäkerhet, 5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Beskriva olika typer av mikroorganismer samt hur mikroorganismer i livsmedel kan påverka livsmedelskvalitet samt hur hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan påverka dessa processer
• Beskriva vanligt förekommande patogena mikroorganismer samt hur de utgör en hälsofara
• Beskriva vanligt förekommande toxiner i livsmedel samt hur man med hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan reducera de hälsofaror de utgör
• Beskriva konserveringsmetoder som används för att producera och hantera livsmedel med hög säkerhet och kvalitet i hushåll och inom industrin
• Redogöra för relevanta föreskrifter från Livsmedelsverket samt livsmedelslagstiftning i relation till hälsa

Färdighet och förmåga

• Identifiera hygieniska risker i ett kök ur ett hälsoperspektiv samt motivera hur dessa risker kan förebyggas eller förhindras genom säker hantering, tillagning och förvaring

Modul 2. Hållbar matkonsumtion, 4 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Visa förståelse för matkonsumtionens påverkan på miljö och klimat
• Beskriva de nationella miljömål som berör livsmedelsområdet
• Redogöra för begreppen ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet
• Beskriva hur olika livsmedel produceras och distribueras

Färdighet och förmåga

• Välja, planera och tillaga mat och måltider för minskat matsvinn

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera produktion, distribution, och konsumtion av olika livsmedel och maträtter i relation till hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling
• Värdera kostråd utifrån social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet  

Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider, 6 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Beskriva olika livsmedelskemiska struktur, uppbyggnad och sammansättning.
• Beskriva kvalitetsförändringar och livsmedelskemiska processer som sker vid hantering, förvaring och tillagning av olika livsmedel
• Beskriva grundläggande metoder för matlagning och bakning
• Redogöra för vanligt förekommande livsmedel och maträtter från andra länder

Färdighet och förmåga

• Tillämpa grundläggande metoder för matlagning och bakning
• Analysera och modifiera recept utifrån olika perspektiv
• Planera måltider utifrån hälsa, ekonomi, miljö, tid och sensoriska aspekter

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera olika livsmedel, matlagningsmetoder och måltider utifrån hälsa, miljö, tid, ekonomi och sensoriska aspekter  

Modul 4. Vetenskaplig metod, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Förklara grundläggande vetenskapliga begrepp
• Redogöra för grunderna i vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt, inklusive forskningsetiska riktlinjer
• Redogöra för studiedesigner och vetenskapliga metoder som är vanligt förekommande inom samhällsvetenskaplig, medicinsk samt kost- och måltidsvetenskaplig forskning
• Redogöra för metodologiska styrkor och svagheter i vetenskapliga kostundersökningar

Färdighet och förmåga

• Tillämpa metoder för att samla in, hantera, bearbeta, analysera samt presentera data inom kvalitativ metod
• Tillämpa metoder för att samla in, hantera, bearbeta, analysera, samt presentera data inom kvantitativ metod
• Självständigt söka och använda vetenskaplig litteratur i relation till en tänkt forskningsfråga
• Framställa vetenskaplig text
• Relatera det egna lärandet och lärprocessen till modulens innehåll

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt granska och diskutera vetenskapliga texter med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
• Presentera och diskutera forskningsprocess i tal och skrift

Modul 5. Kost och folkhälsa, 7,5 hp
För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Förstå termer och begrepp relaterat till kost och hälsa för gravida, ammande, barn, ungdomar och äldre, för kostrelaterade folksjukdomar*, samt termer och begrepp relaterade till fysisk aktivitet, hälsoekonomi och internationellt folkhälsoarbete
• Redogöra för kostrelaterade folksjukdomars* etiologi
• Redogöra för näringsfysiologiska behov, aktuell näringsstatus och näringsrekommendationer på befolkningsnivå avseende gravida, ammande, barn, ungdomar och äldre
• Förklara kostens preventiva funktion, effekt och betydelse på individ- och samhällsnivå i en svensk kontext för gravida, ammande, barn, ungdomar och äldre, samt för kostrelaterade folksjukdomar*
• Förklara betydelsen av fysisk aktivitet och hälsoekonomiska aspekter för prevention av ohälsa på individ- och samhällsnivå
• Redogöra för hur mat- och måltidsvanor kan formas utifrån de fem världsreligionerna

Färdighet och förmåga

• Kritiskt bearbeta vetenskaplig litteratur
• Identifiera maktstrukturer på samhälls- och individnivå med fokus på sociologiska faktorer relaterat till människors matvanor och levnadssituationer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Planera och värdera mat för människor med olika näringsfysiologiska behov

*Kostrelaterade folksjukdomar: övervikt, metabolt syndrom, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, osteoporos, cancer, demens

Behörighetskrav

Kostvetenskap A, 30 hp med godkänt resultat på minst 7 hp eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Modul 1. Livsmedelssäkerhet, 5 hp
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. Seminarier och laborationer är obligatoriska.
 
Modul 2. Hållbar matkonsumtion, 4 hp
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. Seminarier och laborationer är obligatoriska.
 
Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider, 6 hp
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier samt praktiska laborationer. Seminarier och laborationer är obligatoriska.
 
Modul 4. Vetenskaplig metod, 7,5 hp
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, tillämpningsuppgifter och seminarier. Tillämpningsuppgifter samt vissa seminarier och workshops är obligatoriska.
 
Modul 5. Kost och folkhälsa, 7,5 hp
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten, laborationer, redovisningar och seminarier. Laborationer, redovisningar, inlämningsuppgifter och examinerande seminarier är obligatoriska.

Modulernas inbördes ordning kan ändras.

Examination

Modul 1. Livsmedelssäkerhet, 5 hp
Modulen examineras genom följande examinationer:

• Individuell skriftlig hemtentamen (U, G eller VG)
• Praktiska laborationer i grupp (U eller G)
• Seminarier (U eller G)

Modul 2. Hållbar matkonsumtion, 4 hp
Modulen examineras genom följande examinationer:

• Seminarier (U eller G)
• Praktiska laborationer i grupp (U eller G)
• Skriftlig gruppuppgift (U eller G)

Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider, 6 hp
Modulen examineras genom följande examinationer:

• Individuell digital salstentamen (U eller G)
• Praktiska laborationer med muntliga redovisningar i grupp (U eller G)
• Seminarier (U eller G)

Modul 4. Vetenskaplig metod, 7,5 hp
Modulen examineras genom följande examinationer:

• Individuella skriftliga tentamina i lärplattform (U eller G)
• Seminarier (U eller G)
• Individuella skriftliga redovisningar (U eller G)
• Skriftliga och muntliga redovisningar i grupp (U eller G)
• Frivillig individuell skriftlig tentamen i lärplattform (U, G eller VG)

Modul 5. Kost och folkhälsa, 7,5 hp
Modulen examineras genom följande examinationer:

• Individuell skriftlig salstentamen (U eller G)
• Seminarier (U eller G)
• Skriftlig uppgift i grupp (U eller G)
• Redovisningar i grupp (U eller G)
• Individuell redovisning (U eller G)
• Frivillig individuell muntlig tentamen som dokumenteras genom inspelning (U, G eller VG)

Hel kurs
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända. För VG på hel kurs krävs VG på minst 15 hp.
I följande text avser prov de examinationsformer som angivits ovan. Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av ordinarie prov har meddelats och studenten delgivits återkoppling på provet, exempelvis kopia av studentens tentamen. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Prov baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyad examination. I det fall kursplanen upphör att gälla eller genomgår större förändringar garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt den ursprungliga kursplanen under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelverk och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på universitetet e-tjänst för tillgodoräknande. Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet.