Klinisk medicin 2, 30 hp

Innehåll

Kursens huvudinnehåll utgörs av teoretisk och praktisk undervisning samt verksamhetsintegrerat lärande i kirurgi, onkologi inklusive hematologi, urologi, anestesiologi och intensivvård. Därutöver ingår radiologi och nuklearmedicin, klinisk farmakologi och professionell utveckling. Inom professionell utveckling ingår kunskaper om och förmågan att bemöta patienter, närstående och sjukvårdspersonal i vardagliga och komplexa situationer, på ett etiskt, empatiskt och professionellt sätt. Detta tillämpas även i övriga ingående ämnen. Inom radiologi och nuklearmedicin behandlas kunskaper om och förmågan att förstå, tolka och tillämpa undersökningar inom ämnet för sjukdomstillstånd inom kursen.

Kursen innefattar att tillämpa evidensbaserad kunskap för att utveckla förmåga till diagnostik och behandling av sjukdomar, som omfattas av i kursen ingående ämnen. Den ger också kunskaper om sociala faktorer av betydelse för sjukdomars uppkomst, samt hälsofrämjande och förebyggande åtgärder inom de aktuella sjukdomsområdena som kan påverka hälsan i en population. Kursens syftar även till att ge kunskap om kritisk vetenskaplig granskning av fakta, bedömning av aktuell information samt utvärdering av behandlingsresultat.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• fördjupad kunskap om och förståelse för etiologi, symtom, statusfynd, utredning, behandling, uppföljning och prognos för vanliga tillstånd och sjukdomar inom onkologi/malign hematologi, kirurgi, urologi och anestesi/intensivvård. (Examensmål 1)
• kunskap om möjligheter och begränsningar av olika behandlingar och metodval för behandling av sjukdomstillstånd inom de ingående ämnena samt kunskap och förståelse för komplikationer och biverkningar av olika behandlingar och hur detta påverkar handläggning av olika tillstånd. (Examensmål 1 och 8)
• kunskap om livshotande sjukdomstillstånd som kräver akut omhändertagande inklusive akut kirurgi och intensivvård. (Examensmål 1)
• kunskap och förståelse för perioperativt omhändertagande, inklusive bedömning av operabilitet, postoperativ vård samt kunskap om olika typer av anestesi och analgesi. (Examensmål 1)
• kunskap och förståelse för akut traumaomhändertagande, inklusive prioritering. (Examensmål 1 och 8)
• kunskap och förståelse för medicinskt arbete, prioriteringar och samverkan med andra myndigheter på olycksplats, både vid mindre olyckor och vid masskadesituationer. (Examensmål 7, 12 och 17)
• kännedom om akut handläggning och bemötande av våldsutsatta personer inklusive mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. (Examensmål 6)
• kunskap om olika radiologiska och nuklearmedicinska undersökningar av de i kursen ingående sjukdomstillstånden, samt metodernas informationsinnehåll, begränsningar och biverkningar. (Examensmål 1)
• förståelse för hur olika radiologiska och nuklearmedicinska metoder kan diagnostisera, stadieindela, prognostisera, utesluta sjukdom och utvärdera terapieffekter. (Examensmål 1)
• kunskap om Good Clinical Practice (GCP) och kriterier för randomiserade kontrollerade studier av god kvalitet. (Examensmål 3)
• kunskap om vårdhygieniska principer i samband med patientmöten, patientundersökningar och i operationsmiljö. (Examensmål 8)
• kunskap om att konstatera dödsfall på såväl direkta som indirekta kriterier. (Examensmål 9)
• kunskap om den patientcentrerade konsultationsprocessen. (Examensmål 10 och 15)
• kunskap om Helsingforsdeklarationen och principerna för etiskt godkännande inom forsknings- och utvecklingsarbete. (Examensmål 2 och 4)

Färdigheter och förmåga: 

Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• inhämta anamnes och genomföra relevant statusundersökning med ett patientcentrerat arbetssätt. Det innefattar att anpassa anamnes och status efter den aktuella situationen, att använda öppna frågor, adekvata och riktade frågor till patienter, att säkerställa informationsöverföring, samt att då så är påkallat eftersöka tecken till missbruk eller utsatthet för våld. (Examensmål 10; EPA 1 och 7)
• värdera information, tillämpa patofysiologiska principer och utifrån en syntes föreslå en prioriterad utrednings- och behandlingsplan i komplexa kliniska situationer/patientfall. (Examensmål 11 och 13; EPA 2, 3 och 4)
• muntligt och skriftligt sammanfatta och dokumentera anamnes, status och bedömning i digital journal utifrån ett patientmöte. (Examensmål 11, 15 och 20; EPA 8)
• i patientarbetet använda de vanligaste informationssystemen i sjukvården (patientjournal, laboratoriemoduler, röntgenmoduler samt läkemedelsmoduler). (Examensmål 11, 15 och 20; EPA 8)
• i simulerad miljö identifiera patienter i behov av akut vård och genomföra ett primärt omhändertagande. (Examensmål 12; EPA 7)
• identifiera tillstånd som kräver akut handläggning respektive kan handläggas mer planerat, och i samverkan med patient och anhöriga föreslå en initial behandlingsplan. (Examensmål 10, 11 och 12; EPA 1, 2, 3 och 7)
• genomföra medicinska procedurer, relevanta i de för kursen ingående ämnena, på ett patientsäkert sätt, inklusive etablera venös infart, ge injektioner, applicera lokalbedövning, sätta hudsutur, KAD, lägga om sår, etablera fria luftvägar samt utföra prokto-/rektoskopi. (Examensmål 12; EPA 6)
• föreslå lämpliga radiologiska och nuklearmedicinska metoder för utredning av patienter med de i kursen ingående sjukdomstillstånden. (Examensmål 12 och 13; EPA 3)
• identifiera uppenbar patologi i buk och torax i vanliga radiologiska undersökningar och föreslå lämpliga åtgärder och behandling. (Examensmål 12 och 13)
• konstatera dödsfall på indirekta kriterier. (Examensmål 9; EPA 6)
• tillämpa vårdhygieniska principer såväl vid patientmöten som vid operation. (Examensmål 8 och 12; EPA 1, 6 och 9)
• tillfredsställande hantera basala kirurgiska instrument under operation. (Examensmål 12; EPA 6)
• ta fram och presentera det evidensbaserade kunskapsläget inom ett definierat område inom de i kursen ingående ämnena och identifiera kunskapsluckor, värdera relevanta studier och deras betydelse för aktuella utrednings- och behandlingsrekommendationer. (Examensmål 2, 11 och 19)
• genomföra motiverande samtal utifrån betydelsen av rökning, alkohol, mobilisering och kosthållning inför anestesi, kirurgi och onkologisk behandling. (Examensmål 14 och 15; EPA 5)
• leda rondarbetet i samverkan med andra vårdprofessioner. (Examensmål 17; EPA 9)
• informera patienter och anhöriga om planerade medicinska procedurer, inklusive att besvara förväntningar och farhågor. (Examensmål 15; EPA 4)
• snabbt orientera sig i en vårdsituation, genomföra en konsultation med respekt och empati enligt patientcentrerad konsultationsmodell, samt besluta om handläggning i samråd med berörda parter och ge förståelig information. (Examensmål 10, 13 och 15; EPA 1, 4 och 9)
• reflektera över interaktionen i konsultativa möten med patienter, närstående, medarbetare och andra yrkesgrupper inom och utanför hälso- och sjukvården och kunna ge och ta emot konstruktiv återkoppling vad gäller kommunikationsstil, uttryck för empati och respekt, klarhet i information och medicinsk handläggning. (Examensmål 11 och 21)
• kontinuerligt medverka till att studentgruppens kunskap och förståelse ökar och därmed bidra till den egna lärandemiljön. (Examensmål 16 och 23)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• tillämpa etiska principer såsom människovärdesprincipen, autonomiprincipen, rättviseprincipen och godhetsprincipen i reflekterande samtal om patientcentrerat arbete. (Examensmål 4 och 21)
• tillämpa ett empatiskt, etiskt och professionellt förhållningssätt i mötet med patienter, närstående, studenter, lärare och sjukvårdspersonal. (Examensmål 21 och 22; EPA 1, 3, 4 och 5)
• diskutera, värdera och prioritera handläggning och utredningsresultat samt dess risker med patient, ansvarig läkare och sjukvårdspersonal. (Examensmål 10, 11 och 22; EPA 4 och 9)
• bemöta patienter på ett likvärdigt och respektfullt sätt oberoende av bakgrund, ålder eller kön. (Examensmål 10, 21 och 22; EPA 1 och 4)
• reflektera över och utifrån etiska principer analysera sin läkarroll och beslutsfattande i relation till patienter, närstående, medarbetare och andra yrkesgrupper, samt över sitt eget förhållningssätt till hälsa, sjukdom, lidande och död. (Examensmål 21 och 23)
• reflektera över egna svagheter och styrkor i måluppfyllelse på vägen mot läkarexamen samt revidera egen planering för uppnående av examensmål. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Introduktion till läkarutbildningen, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, Sjukdomslära, symtom och diagnostik, Klinisk förberedelsekurs samt godkänt på modulen Verksamhetsintegrerat lärande i Klinisk medicin 1.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, case, demonstrationer, seminarier, patientdemonstrationer, gruppövningar och verksamhetsintegrerat lärande (klinisk praktik).

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom några av de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs i olika typer av vårdmiljöer, t ex mottagning, vårdavdelning, akutmottagning, operationsavdelning och prehospitalt. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utloka­li­serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen inom professionell utveckling bedrivs genom gruppdiskussioner/ övningar, med handledning och feedback på genomförda bl.a. filmade samtal samt reflektion över den egna och andras insatser i övningarna och egna utvecklingsbehov. Det genomförs konsultationsträning i form av rollspel, video-playback-teknik och gruppdiskussioner. Studenterna får träna praktiskt och diskutera utifrån sammansatta vårdsituationer som kräver etiska överväganden, resonemang kring genus och mångfald, empatisk förmåga, ledarskap och självkännedom. 

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användandet av digitala verktyg och plattformar

Examination

I kursen examineras teoretiska kunskaper med skriftliga prov och praktiska färdigheter med en examinerande medsittning. Verksamhetsintegrerat lärande och övriga obligatoriska moment examineras löpande under kursen. Professionell utveckling examineras i samband med obligatoriska uppgifter och konsultationsövningar. En skriftlig inlämningsuppgift kan också ingå.

Under klinisk praktik ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras närstående.

Kursen är indelad i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 7 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.
• Verksamhetsintegrerat lärande 12 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt och återkopplas utifrån ramverket för kärnaktiviteter (EPA) och självständighetsnivå vid genomförandet.
• Kursportfölj 10,7 hp
  • Examinerande medsittning (Sit-in)
  • Tillämpning av kunskaper och praktiska färdigheter examineras löpande under kursen genom bedömning i grupp, vid exempelvis demonstrationer, case-genomgångar, seminarier, gruppövningar med rollspel, prov i regel­samlingar, eller anatomi, liksom vid förberedande praktiska moment i exempelvis under­sök­nings­­teknik. Vid vissa av dessa bedömningar sker även individuell bedömning och återkoppling av tillämpningen av de teoretiska kunskaperna, liksom av den individuella förståelsen och analysen.
  • Godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 
• Programgemensamt progresstest 0,3 hp
  • Genomfört progresstest på programnivå

Regelverk kring examination

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhets direktiv.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle senast nästkommande termin som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen (lika med praktiktillfällen)på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två. Det verksamhetsintegrerade lärandet kan inte ersättas med annan uppgift.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Undantag för tidskravet på tidpunkt för omprov kan göras vid vissa examinerande moment: PU-moment i Kursportföljen. Vid dessa moment erbjuds omprov vid nästa tillfälle eller senast nästa termin.

Om denna kursplan upphör eller genomgår större förändringar erbjuds registrerade studenter möjlighet att göra omprov vid minst tre tillfällen under en tid av max två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram

Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till Verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs i samverkan med Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland-Härjedalen, samt primärkommuner och ett antal privata aktörer i regionen. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.

Studietid

Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen fastställs inför varje termin av PRL