Kursen behandlar grundläggande begrepp inom allmän kemi, och områdena organisk kemi och biokemi. Kursen visar på användning av kemiska ämnen, modeller och mätmetoder inom vanliga verksamhetsgrenar, t ex miljö och hälsoskydd.
Innehåll för kursens moment: Allmän kemi. Momentet behandlar grundläggande kemiska begrepp som stökiometri, kemisk bindning, kemiska reaktioner och jämvikter, med exempel från naturliga mark- och vattensystem. I momentet diskuteras även energiomsättning vid kemiska reaktioner och reaktionshastigheter.
Organisk kemi. Momentet behandlar organiska föreningars struktur, stereoisomeri, funktionella grupper, nomenklatur, egenskaper och reaktioner. Inom momentet diskuteras enkla samband mellan struktur och egenskaper, samt förekomst och betydelse i samhället av organiska föreningar och material. Metoder baserade på gas- och pelarkromatografi för att separera blandningar, samt masspektrometri för analys av organiska föreningar presenteras.
Biokemi. Momentet behandlar grundläggande biokemiska och cellulära begrepp, samt viktiga biologiska molekyler, som proteiner, enzymer och nukleinsyror, vilka utgör grunden för alla cellulära processer. Energimetabolism, med fokus på kolhydraters metabolism, behandlas, liksom hur genetisk information överförs och används.
Laborationer ingår i alla områden för att illustrera de teoretiska momenten och öva undersöknings- och arbetsmetodik, databearbetning och tolkning, samt presentation av utförda experiment med slutsatser.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
balansera redoxreaktioner utgående från oxidationstal och använda standard-elektronpotentialer för att avgöra om en reaktion kan ske.
utföra stökiometriska beräkningar för kemiska reaktioner och för haltbestämning via titrering för såväl syra-bas- som redox-reaktioner.
beskriva och använda allmänna gaslagen vid beräkningar utgående från kemiska reaktioner.
utvärdera jämviktskonstanter och utföra enklare kemiska jämviktsberäkningar.
beskriva begrepp som syra, bas, pH och buffert.
använda begreppen entalpi, entropi och fri energi samt utföra enkla termodynamiska beräkningar.
beskriva reaktionskinetik utgående från enklare kemiska modeller, samt definiera radioaktivitet och halveringstid.
beskriva växelverkan mellan molekyler och relatera detta till deras fysikaliska egenskaper.
översiktligt beskriva hur regler för namngivning, inklusive beteckning på stereoisomerer, används för enkla organiska föreningar.
beskriva de vanligaste funktionella grupperna i organiska molekyler och känna till deras viktigaste reaktivitetsegenskaper.
klassificera reaktionstyper där vissa funktionella grupper i organiska molekyler överförs till andra funktionella grupper.
beskriva vanliga spektroskopiska metoder för halt- och strukturbestämning, samt utföra enklare beräkningar för haltbestämning.
från vetenskaplig material inhämta, sammanställa, presentera muntlig och skriftligt ett miljörelaterat problem, samt presentera en fördjupning av en organisk ämnesklass. Vid presentationerna ingår också att delta i opponering och diskussion.
beskriva olika typer av cellers morfologi, organellers och cellkomponenternas funktion ur ett biokemiskt perspektiv.
beskriva struktur och egenskaper hos biomolekyler, som kvävebaser, lipider, fettsyror och kolhydrater, proteiner, aminosyror, nukelinsyror och biologiska membraner liksom diskutera samband mellan molekylers struktur och deras biologiska funktion.
beskriva energiomsättning under anaeroba och aeroba förhållanden, främst genom anabol och katabol metabolism och dess koppling till energiproduktion och konsumtion.
redogöra för informationsöverföringens tre processer; replikation av DNA, transkription (syntes av RNA) och translation (syntes av protein).
Behörighetskrav
Introduktion till miljö och hälsoskydd, 15 Hp, Kurskod 5MH133
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, problemlösningar och övningstimmar samt laborationer. Laborationerna är obligatoriska.
Examination
Kursen examineras med en skrifltig tentamen av momenten allmän kemi och biokemi. Momentet organisk kemi examinerars via en muntlig och skriftlig redovisning och opposition av ett projektarbetet samt ett Quiz som ges under kursens gång. De ingående laborationeran examineras via skriftlig eller muntlig laborationsredovisning.
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För betyget Väl godkänd krävs att två moment av tre har betyget väl godkänd samt att alla obligatoriska moment är godkända. Betyget sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Kemiska institutionen. De examinierade delarna sammanvägs till ett slutbetyg där samliga moment måste var godkända innan skursen är godkänd. För betyget väl godkänd, VG, krävs att minst två av tre moment har betyget väl godkänd smat att alla övriga obigatoriska delar är godkända.
Examination baserad på denna kursplan garanteras två år efter studentens förstagångs-registrering på kursen.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Övriga föreskrifter
Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla att gälla eller kursen slutat att erbjudas.
