Kariologi 1, 13 hp

Innehåll

Kursen består av tre delkurser:
Delkurs 1: 2 högskolepoäng (termin 4)
Delkurs 2: 2 högskolepoäng (termin 5)
Delkurs 3: 9 högskolepoäng (termin 6)
 
Kariessjukdomens epidemiologi.
Kariesprocessens histopatologiska utseende och utbredning i tandens hårdvävnad
Kariessjukdomens kliniska symtom och radiografiska utseende.
Fluorids farmakologi, toxikologi samt terapeutiska egenskaper.
Fysikalisk-kemiska och biologiska processer i gränsytan tand/saliv.
Kost- och näringsaspekter på kariessjukdom, inkl. sockerersättningsmedel och registrering och analys av kostintag.
Allmänmedicinska och systemiska aspekter på kariessjukdom.
Preventiva befolkningsstrategier och kariesprevention hos den enskilde patienten
Manuell riskbedömning av kariespatienter.
Riskbedömning med datorstöd (Cariogram), fördjupad utredning och orsaksinriktad behandling av kariespatienter.
Metoder för exkavering av kariös tandvävnad.

Förväntade studieresultat

Delkurs 1 termin 4
Kunskap och förståelse
Den studerande ska

• kunna beskriva kariesprocessens histopatologiska utveckling i relation till preventiva och operativ behandlingsstrategier
• kunna beskriva kariessjukdomens komplexa natur, dess bestämnings- och modifierande faktorer, inkluderande patientens hälsotillstånd och psykosociala faktorer
• kunna förklara fluoridens verkningsmekanismer i kariesprocessen och argumentera för dess betydelse i preventiva befolkningsstrategier
• kunna identifiera kariessjukdom och argumentera för preventiv och/eller operativ behandling hos den enskilde patienten och ur ett befolkningsperspektiv
• förklara för- och nackdelar med olika exkaveringsprinciper och metoder
• kunna förklara användningen av de vanligaste produkterna och materialen vid kariesbehandling och dessas påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö. 

Delkurs 2 termin 5
Kunskap och förståelse
Den studerande ska

• kunna hantera kariesprocessens histopatologiska utveckling i relation till preventiva och operativ behandlingsstrategier
• kunna granska kariessjukdomens komplexa natur, dess bestämnings- och modifierande faktorer, inkluderande patientens hälsotillstånd och psykosociala faktorer
• kunna tillämpa fluoridens verkningsmekanismer i kariesprocessen och värdera dess betydelse i behandling av den enskilde patienten
• kunna tillämpa riskbedömning av kariessjukdom med hjälp av datorstöd (Cariogram)
• kunna identifiera kariessjukdomens symtom i bettet och argumentera för preventiv och/eller operativ behandling
• kunna tillämpa olika exkaveringsprinciper och metoder utifrån deras för- och nackdelar i det individuella fallet
• kunna hantera de vanligaste produkterna och materialen vid kariesbehandling och analysera dessas påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö
• kunna tillämpa debitering av de vanligast förekommande åtgärder som berör kariesbehandling. 

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska

• under handledning kunna tillämpa förebyggande behandlingsstrategier riktade mot individ- och gruppnivå
• under handledning hantera kariessjukdomens biologiska och livsstilsberoende orsaker hos den enskilde patienten med inriktning mot egenvård samt operativ behandling med vävnadsbevarande tekniker
• under handledning kunna utreda individer med förhöjd kariesrisk och sjukdomsutveckling samt genomföra kariesdiagnostik i det enskilda fallet
• under handledning kunna identifiera och samla in nödvändig fakta för journalskrivning samt formulera adekvat terapiplan
• under handledning kunnat utföra exkavering av kariös vävnad och fyllningsterapi
• visa grundläggande förmåga att kvalitetsbedöma egna fyllningar samt värdera sina kunskaper och sitt handlande inom ämnesområdet kariologi.

Värderingsförmåga och förhållningssätt 
Den studerande ska

• visa att han/hon har förmåga till lagarbete och samverkan med olika personalgrupper inom tandvården, samt har grundläggande färdighet i ett empatiskt och professionellt förhållningssätt
• kunna identifiera behovet av och tillämpa ett helhetsperspektiv vid terapidiskussioner och omhändertagande av den enskilde patienten. 

Delkurs 3 termin 6
Kunskap och förståelse
Den studerande ska

• självständigt kunna orientera sig i kariesprocessens olika stadier i relation till preventiva och operativ behandlingsstrategier hos den enskilde patienten
• kunna analysera kariessjukdomens komplexa natur, dess bestämnings- och modifierande faktorer, inkluderande patientens hälsotillstånd och psykosociala faktorer
• kunna tillämpa fluorid i olika beredningsformer och utvärdera dess betydelse i behandlingen av den enskilde patienten samt redogöra för risker och fördelar
• kunna tillämpa riskbedömning av kariessjukdom med hjälp av datorstöd (Cariogram) samt värdera resultatet i förhållande till manuell risk bedömning
• självständigt kunna identifiera kariessjukdomens symtom i bettet, värdera kariesprocessens progressions hastighet och argumentera för preventiv och/eller operativ behandling i relation till kausala riskfaktorer
• kunna tillämpa olika exkaveringsprinciper och metoder utifrån deras för- och nackdelar i det individuella fallet
• självständigt föreslå adekvata materialval vid operativ behandling och argumentera för och emot i relation till andra material
• kunna tillämpa debitering av de vanligast förekommande åtgärder som berör kariesbehandling.

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska

• självständigt föreslå förebyggande behandlingsstrategier riktade mot individ- och gruppnivå
• självständigt föreslå och hantera kariessjukdomens biologiska och livsstilsberoende orsaker hos den enskilde patienten med inriktning mot egenvård samt operativ behandling med vävnadsbevarande tekniker
• självständigt förslå hur individer med förhöjd kariesrisk och sjukdomsutveckling ska utredas samt genomföra kariesdiagnostik i det enskilda fallet och redogöra för detta
• självständigt identifiera och samla in nödvändig fakta för journalskrivning samt förslå adekvat terapiplan och redogöra för denna
• självständigt genomföra exkavering av kariös vävnad och fyllningsterapi samt redogöra för hur kaviteten på bästa sätt kan retinera en fyllning
• genomföra kvalitetsbedömning av egna fyllningar samt värdera sina kunskaper och sitt handlande inom ämnesområdet kariologi i dialog med annan odontologiskt skolad personal.

Värderingsförmåga och förhållningssätt 
Den studerande ska

• visa att han/hon har förmåga till lagarbete och samverkan med olika personalgrupper inom tandvården, samt har grundläggande färdighet i ett empatiskt och professionellt förhållningssätt
• kunna identifiera behovet av och tillämpa ett helhetsperspektiv vid terapidiskussioner och omhändertagande av den enskilde patienten.

Behörighetskrav

För att få påbörja kursen Kariologi 1 delkurs 2 på termin 5 ska samtliga kurser på termin 1-2 vara examinerade med godkänt resultat och studenten ska ha uppnått minst 90 högskolepoäng inom programmet. För att få påbörja patientbehandling i delkurs 2 på termin 5 krävs att följande kurser och moment på grundnivå har genomgåtts med godkänt resultat:
Odontologisk materialvetenskap delkurs 1 på termin 3 och delkurs 2 på termin 4
Oral diagnostisk radiologi 1 på termin 4 samt godkänt reslutat i delmomenten examiation karieskalibrering och patientbildtagning.
Oral kirurgi 1 på termin 5 samt godkänt resultat i delmomenten anestesi och HLR.
Skriftlig tentamen i Kariologi 1 delkurs 1 på termin 4. 
 
För att få påbörja kursen Kariologi 1 delkurs 3 på termin 6 ska den studerande i samtliga kurser/delkurser på terminerna 1-4 vara examinerade med godkänt resultat samt har genomgått följande kurser med godkänt resultat:
Kariologi 1 delkurs 2 på termin 5
Klinisk oral fysiologi 1 på termin 5
Parodontologi 1 delkurs 1 på termin 5
Oral kirurgi 1 på termin 5
Om mer än två terminer förflutit sedan senaste kliniska praktik inom programmet, förlorar denna sin giltighet som uppfyllande av kurskrav inför resterande delkurser.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, demonstrationer, laborations- och grupparbeten, behandling av egna patienter, terapidiskussioner samt patientredovisningar. Obligatorisk närvaro gäller för seminarier, demonstrationer, laborations- och grupparbeten, utredning och behandling av egna patienter, terapidiskussioner och patientredovisningar. Vid frånvaro från obligatoriskt moment kontaktas kursansvarig som beslutar om hur momentet ska kompletteras.

Examination

Den studerandes kunskap bedöms genom skriftliga och praktiska examinationer inom varje delkurs, samt bedömning av den kliniska färdigheten. Bedömning av den kliniska färdigheten sker kontinuerligt i den kliniska verksamheten. För att bli godkänd på kurserna krävs godkända förhör genomförande av obligatoriska moment och godkänd klinik (en provfyllning inom viss tidsram). Betyget utgör en sammanfattande bedömning av alla dessa moment och sätts först när al la delar är godkända. Den studerande har rätt att byta examinator efter två underkända examinationer. Anhållan om byte av examinator inlämnas skriftligt till programrådet för odontologiska program (PRO).
Den studerande som underkänts vid prov eller ej deltagit vid första ordinarie provtillfälle ska beredas tillfälle att deltaga i ytterligare prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Den studerande som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.
Den studerande som blivit underkänd i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov två gånger. Om studenten efter tre prov fortfarande är underkänd kan studenten rekommenderas, eller på eget initiativ, ansöka om att gå om kursen. Ansökan inges till berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation. Den studerande som genomfört sammanlagt fem prov men inte blivit godkänd ges inget ytterligare provtillfälle. Därefter kommer inga ytterligare resurser att erbjudas.
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Vid praktik har studenten rätt att byta examinator redan efter första provtillfället.

Tillgodoräknande
Den studerande har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.