Judendom i förändring: mötet med moderniteten, 15 hp

Innehåll

Denna kurs fördjupar studenternas kunskaper om judendomens historia och judiska-icke-judiska relationer, med särskild tyngdpunkt på debatter och religiös förändring i modern tid. Kursen behandlar mer specifikt frågor som rör judisk representation och självpresentation som drivkrafter för religiös förändring. I anslutning till detta utmanas studenterna att reflektera över om representation är en referensram som även är tillämpbar på andra religiösa grupperingar. Kursen består av tre delar om 5 högskolepoäng vardera. 

Modul 1: Emancipation  och religiös förändring under 1800-talet (5 poäng) 
Under detta moment studeras hur debatten om judisk emancipation, medborgarskap och integration påverkade uppkomsten av olika former av modernt judiskt tänkande, såsom, reformerat, ortodoxt och tidigt sionistiskt.  
 
Moment 2: Antisemitism och förintelsen (5 poäng) 
Under detta moment studeras hur antisemitism och förintelsen, två externa faktorer, drev på betydelsefulla förändringar av judarnas religiösa självförståelse. Särskilt fokus läggs på samtida vetenskapliga debatter rörande förintelsens särprägel, vilket inkluderar diskussioner om såväl kontinuiteten från emancipationsdebatter som särdrag hos antisemitismen på 1930-talet. 

Moment 3: Representation och religiös förändring under 1900-talet (5 poäng) 
Under detta moment studeras judendomens utveckling under 1900-talet, inklusive externa faktorer (post-förintelsedialog, staten Israel, feminism, postkolonialism) och judiska svar, både kulturella och religiösa, på dessa faktorer. Särskilt fokus läggs på den roll som offentliga representationer av judendomen spelar i religiös debatt och skapandet av nya former av judisk förståelse och uttryck.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna: 
 
Kunskap och förståelse 

* Redogöra för den judisk integrationens historia i Europa (och europeiska kolonier); 
* Förstå, sammanfatta och kritiskt förklara hur sociala och politiska debatter kring judisk integration, representation och självpresentation har bidragit till religiös förändring; 
* Visa en förståelse för mångfalden av judiska praktiker över historiska perioder, och redogöra för denna mångfald med hänvisning till specifika historiska faktorer.  
 
Färdighet och förmåga 

* Presentera en balanserad och välargumenterad bedömning av centrala historiska texter, både muntligt och skriftligt; 
* Redogöra för särarten och överlappningen mellan religiösa och kulturella uttrycksformer 
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt 

* Analysera historiska dokument med en förståelse för deras sammanhang och avsedda mottagare; 
* Visa kritisk medvetenhet om sina egna och andras argument, slutsatser och ståndpunkter.

Behörighetskrav

För kursen fordras universitets- eller högskolestudier i religionsvetenskap och/eller teologi omfattande 60 hp med godkänt resultat på minst 45 hp, där minst en kurs om 7,5 hp ingår inom religionshistoria, religionssociologi, judendom eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier och individuell handledning. Kursens språk är engelska. 

När kursen ges som nätkurs är tillgång till dator och en god internetuppkoppling en förutsättning för deltagande i kursen. Kursen ges via universitetets lärplattform.

Examination

Modul 1 skriftliga seminarier, 5 hp U-VG 
Modul 2 skriftliga seminarier, 5 hp U-VG 
Modul 3 uppsats, 5 hp U-VG 

För att få VG på hela kursen krävs VG på modul 3 uppsats och antingen modul ett eller två samt G på återstående modul.  

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov om inte särskilda skäl talar emot det.  

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.