Journalistik, medier och kommunikation B, 30 hp

Innehåll

Under kursen behandlas teorier om mediernas innehåll och övergripande strukturer. Studenten ska fördjupa tidigare kunskaper om förhållandet mellan medier, kultur och samhälle samt praktiska kunskaper om och färdighetsträning i produktion av text och bild. Stor vikt läggs vid olika mediers betydelse för social integration, social förändring och utövandet av makt i samhället. Därutöver tillämpas olika teoretiska perspektiv och metoder inom medie- och kommunikationsämnet i en mindre, självständig studie.
 
Kursen kan läsas fristående, men är också gemensam programkurs (termin 2) för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för strategisk kommunikation. En del inslag på kursen anpassas därför speciellt för de olika programmen.
De två inledande modulerna utgör tillsammans en förberedelse inför b-uppsatsmodulen.
I kursen ingår följande moduler:

Modul 1: Medie-, kultur- och samhällsteori I (7,5 hp)
Culture, Media and Society I
Under denna modul behandlas medier utifrån historiska, kulturteoretiska och mediesociologiska utgångspunkter. Denna modul fördjupar kännedomen om teorier och forskning rörande mediernas innehåll och övergripande strukturer, samt deras tillämpning i empiriska studier såsom uppsatsarbeten. Stor vikt läggs vid förståelsen av mediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället.  
 
Modul 2: Vetenskaplig metod I (7,5 hp)
Communication Research Methods I
Under modulen introduceras grunderna i kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Metodologiska och vetenskapsteoretiska problem diskuteras med hjälp av exempel från kommunikationsvetenskaplig forskning.

Modul 3: B-uppsats (7,5 hp)
Term Paper
Under denna modul skrivs, under handledning, ett mindre forskningsarbete för att tillämpa inhämtade teorier och metoder som introducerats under tidigare kurser och moduler. Uppsatsen skrivs i paroch ventileras vid ett uppsatsseminarium

Modul 4: Artikeldesign (7,5 hp)
Article design
Modulen syftar till att skapa förtrogenhet med vanligt förekommande verktyg för att producera och publicera innehåll för webb och tryckta medier och hur hänsyn ska tas till källor, meddelarfrihet, meddelarskydd och källskydd. Studenten lär sig grunderna i fotografi och redigera i bildbehandlingsprogram. Modulen berör också fotografrollen, bildkommunikation, bildkomposition och bildens roll i media. Teorier om läsbarhet, design och perception ingår, liksom kunskaper om parallellpublicering och hur texter bearbetas för publicering på webb

Förväntade studieresultat

Under hela kursen prövas att studenten kan:

• visa förmåga att särskilja och författa såväl akademiska som yrkesrelaterade texter på korrekt svenska.
• visa förmåga att söka, sålla och kritiskt granska information, samt att sätta in informationen i ett samhälleligt perspektiv.
• visa förmåga att samarbeta i grupp, ta ansvar för sitt eget lärande genom att noggrant läsa och följa anvisningar och skriftlig återkoppling och genom att planera, anpassa och genomföra projekt inom utsatt tid.
• både ge och ta emot konstruktiv kritik på texter genom att lyfta fram såväl styrkor som svagheter.
• individuellt och i grupp sammanfatta, diskutera och presentera ämnesrelevanta problem som behandlas under föreläsningar, presentationer och i texter. 
   

Efter avslutad modul 1 (Medie-, kultur- och samhällsteori I) ska studenten

• kunna redogöra för massmediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället,
• visa grundläggande förståelse av olika teoretiska perspektiv inom medie- och kommunikationsvetenskap,
• visa förmåga att problematisera och diskutera massmediernas innehåll och roll i samhället
• visa kunskap om hur teoretiska perspektiv kan omsättas i empiriska studier

Efter avslutad modul 2 (Vetenskaplig metod I) ska studenten

• kunna redogöra för och skilja på olika vetenskapsteoretiska inriktningar,
• kunna tillämpa kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik inom medie- och kommunikationsområdet: kvantitativ innehållsanalys, semiotisk bildanalys,och kvalitativ textanalys.

Efter avslutad modul 3 (B-uppsats) ska studenten

• kunna kortfattat presentera egna, samt ge konstruktiv kritik på andras, forskningsskisser,
• kunna planera och genomföra en kortare studie genom att tillämpa metoder och teorier som används inom medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning
• visa förmåga att värdera och kommentera såväl upplägg och språk, som teoretisk och metodisk relevans i sin egen och andras uppsatser.

Efter avklarad modul 4 (Artikeldesign) ska studenten kunna:

• applicera grundläggande teorier om texters och bilders läsbarhet och den grafiska designens betydelse för perception och förståelse, vid produktion av webbsidor och trycksaker.
• redogöra för olika digitala plattformars möjligheter och begränsningar och använda olika journalistiska metoder vid digital journalistisk produktion.
• producera, publicera och nyhetsvärdera journalistisk text, bild, ljud och video för olika digitala plattformar,
• använda aktuell programvara i produktionen av webbsidor och trycksaker.
• hantera tillgänglig teknik för fotografering, bildbehandling för publicering i tryck och på webb,
• källkritiskt granska material och reflektera över källors trovärdighet,
• redogöra för betydelsen av meddelarskydd och meddelarfrihet och reflektera över behovet av källskydd.

Behörighetskrav

Univ: Journalistik, medier och kommunikation A 30 högskolepoäng (eller motsvarande) med minst 22,5 hp avklarade.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, workshops, självstudier och enskilda övningar, och handledning. I de fall närvaro vid föreläsningar, seminarier och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.
 
För modulen b-uppsats gäller att studenten enbart har rätt till handledning under den tidsperiod som modulen omfattar.

Kursen kan läsas fristående, men ingår även som gemensam programkurs för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för strategisk kommunikation. En del undervisning och inslag på kursen anpassas speciellt för de olika programmen.
 
För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.

Examination

Varje enskild modul examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Modul 1 och 2 har hem- och salsskrivninngar. Modul 3 slutexamineras med en kortare uppsatsventilering och opposition. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Den fortlöpande examinationen består av recensionsuppgifter, inspelade samtal, seminarier, muntliga tentamina, workshops, forumaktivitet och redovisningar.

Kursen är gemensam programkurs för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap samt Programmet för strategisk kommunikation. Formen för examinerande inslag på kursen kan därför variera mellan de olika programinriktningarna. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik och kommunikation, ställs höga krav på språklig förmåga vid samtliga examinationer.
 
Examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Dessutom erbjuds ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg.
 
En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om student så önskar har denne rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering ges således möjlighet att få högre betyg än godkänt.
 
För godkänt på modul 3 krävs seminariebehandlad och godkänd uppsats, deltagande i ett uppsatsseminarium samt opposition på ett annat examensarbete. För uppsatsmodulen gäller att betygsomdöme sätts på version som inlämnas till slutseminarium. Studenten ges därefter möjlighet att komplettera sin uppsats utifrån synpunkter som ges i samband med seminariet. Om students uppsats därefter fortfarande bedöms vara icke komplett, måste student på nytt behandla sin uppsats på ett slutseminarium. Komplettering sker alltid för att uppnå betyg satt på version inlämnad till slutseminarium. Komplettering till ett högre betyg är ej möjligt.

Betyg på modul sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska uppgifter är avklarade.
För modul 1-3 ges betygsomdömena Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För modul 4 ges betygsomdömet Godkänd eller Underkänd.
 
På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakulteten utsedd examinator. Betyget sätts först när alla moduler är godkända. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och moduler är godkända. För betyget Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på sammanlagt minst 15 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se regelsamlingen för Umeå universitet.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilken modul eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande tillfråga studierektorn för Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Kursen ersätter de tidigare kurserna 1KO011 Medie- och kommunikationsvetenskap B 30 hp, 1KO020 Kommunikationsteori och forskning - strategisk 30 hp samt 1KO005 Kommunikationsteori och forskning - allmän 30 hp och kan inte tas med i examen tillsammans med någon av dessa.