Jägare och jordbrukare: globala perspektiv, och övergången till jordbruk, 15 hp

Innehåll

Denna kurs ska ge studenten förståelse för de huvudsakliga särdragen hos jägar- och jordbrukssamhällen ur en arkeologisk synvinkel, och ge grundläggande kunskap om vad som särpräglar övergången från att nyttja biologiskt "vilda" till biologiskt "tama" resurser. Kursen introducerar studenten i begrepp och uppfattningar av jägares och samlare livsstil jämfört med den som jordbrukare (eller bönder) hade. Kursen omfattar även kortvariga trender och regionala variationer ur ett globalt perspektiv samt ger kritiska insikter i forskningens historia i den här betydelsefulla perioden av mänsklig social utveckling.
 
I kursen ingår arkeologi, antropologi, etnografi och fysiska antropologiska förhållningssätt för att utveckla en övergripande förståelse för jägar- och samlarsamhällen respektive jordbrukssamhällen, detta leder till reflektion över på vilket sätt förändrade försörjningsstrategier kan påverka sociopolitiska och rituella förutsättningar samt människors hälsa.
 
Kursen undersöker de grundläggande aspekterna för jägare och samlare samt omställningen till jordbruk. Kursen använder omfattande källmaterial som inkluderar arkeologiska lämningar från hela världen samt antropologiska och etnografiska spår som samlats in på senare tid.  Studenten får också undersöka hur modern teknik hjälper till att fastställa vilka strategier för matanskaffning som använts i tidigare samhällen. Analys av arkeologiska lämningar samt landskaps- och miljöspår som härrör till varje specifik region som undersöks lägger grunden för tolkningen och kategoriseringen av forntida jägare och jordbrukare.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse:

• Visa förmåga till kritisk förståelse för forskningshistorien för jägar- och samlarsamhällen respektive jordbrukssamhällen - med hjälp av handledning.
• Kritiskt utvärdera nyckelbegrepp och trender, samt identifiera den främsta argumentationen som relaterar till övergången till jordbruk.
• Förstå de olika teoretiska förhållningssätt som används för att karaktärisera jägare och jordbrukare, reflektera över hur effektiva de är, samt visa grundläggande kunskap om samtida och tidigare forskning.
• Visa god kunskap och förståelse om metodik genom att kunna bedöma vilka analysmetoder som är bäst lämpade för att studera jägare och jordbrukare förr i tiden. Däri ingår att ha en god grundläggande överblick över det relevanta forskningsområdet och goda kunskaper inom vissa områden.
• Analysera de olika källor som är relevanta för det aktuella forskningsområdet och visa förståelse för de grundläggande aspekter som gäller för studier av forntida jägare och samlare respektive jordbrukare.
• Bedöma hur effektiva de metoder som används är för att beskriva övergången från nyttjandet av vilda till tama resurser. 

Färdighet och förmåga:

• Genomföra planerat arbete som utvärderar en särskild aspekt av forskningen av jägare och samlare, jordbrukare, eller övergången till jordbruk, och presentera en sammanhängande diskussion som är relevant för det valda ämnet och som stöds av välgrundade belägg.
• Beskriva på ett sätt som visar att studenten har förstått huvuddragen i det arkeologiska källmaterialet.
• Avgöra hur regionala skillnader kan uppstå när det gäller tidpunkten för införande av och spridningstakten för jordbruk globalt.
• Identifiera och kritiskt förhålla sig till betydelsefull litteratur samt avgöra vilka teorier och tekniker som är mest lämpliga för att tolka tidigare livsstilar och uttrycka detta på ett sammanhängande sätt.
• Presentera en sammanhängande och väl övervägd beskrivning (antingen skriftlig eller visuell) för att visa kunskap och förståelse för jägar- och samlarsamhällen, jordbrukssamhällen eller övergången däremellan.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Undersöka olika tekniker som är lämpliga för att studera jägare och samlare samt jordbrukare och använda dessa tekniker för att tolka bevisen på ett logiskt sätt.
• Reflektera över tillgängliga spår och välja de lämpligaste argumenten för att presentera skriftliga och muntliga redogörelser för specifika grupper av tidigare jägare och jordbrukare och därigenom visa god kunskap och förståelse för argumentens giltighet och användning.
• Visa bred förståelse för hur forskare har tänkt och tänker om jägare och jordbrukare både genom historien och i vår samtid.
• Visa kunskaper om möjligheter och begränsningar inom studier av jägare och jordbrukare och säkerställa att studentens arbete används ansvarsfullt.
• Skriva en uppsats eller presentation som kan förstås av personer som inte är specialister inom ämnet och som håller den nivå som förväntas vid studier på grundnivå.

Behörighetskrav

Univ: 75 hp kurser i arkeologi, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och handledning. Kursen ges i form av salsundervisning på universitetet. Aktivt deltagande i föreläsningar, seminarier och digitala träffar är obligatoriskt. Studenten förväntas arbeta såväl självständigt som en integrerad del av en grupp. Studenten förväntas visa en hög nivå av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och social kompetens som motsvarar högskolestudier på grundnivå.

Examination

Examinationen baseras på en individuell bedömning av praktiska, muntliga och skriftliga uppgifter. Examinationen inkluderar:
 
Aktivt deltagande i muntliga gruppseminarier, besvara quiz i vår webbplattform, och en skriftlig essä/uppsats (7,5 hp, betygsskala VG/G/U)
Aktivt deltagande i muntliga gruppseminarier, Individuell muntlig presentation i grupp, och en skriftlig essä/uppsats (7,5 hp , betygsskala VG/G/U),
 
På hela kursen ges något av betygen VG (väl godkänd), G (godkänd) och U (underkänd). För betyget G på hela kursen krävs minst betyget G på alla examinerande delar, för betyget VG på hela kursen krävs därutöver betyget VG på muntlig presentation och uppsatser.  
 
För studenter som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, ett så kallat uppsamlingsprov. Studenter som har erhållit ett godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. 
 
Studenter som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det (enligt Högskoleförordningen, kapitel 6, 22 §).
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.  Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.