Idrottsmedicin: Examensarbete för magisterexamen, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller planering, genomförande och dokumentation av ett självständigt examensarbete i form av en uppsats på avancerad nivå inom ämnet idrottsmedicin. Lämplig handledare utses med utgångspunkt från studentens intresseområde. Val av mer specifik inriktning på arbetet och metodval görs i samråd mellan student och handledare. Vid arbetsseminarier arbetar studenterna i grupp med att förbättra uppsatsens olika delar. I slutet av kursen ska studenten presentera och försvara det självständiga examensarbetet, opponera på annan kursdeltagares examensarbete samt aktivt medverka vid det vetenskapliga seminariet.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• utforma en projektplan enligt fastställda riktlinjer
• konstruktivt granska, värdera och diskutera andras självständiga arbeten i vetenskapliga arbetsseminarier
• planera, genomföra, tolka och dokumentera ett självständigt arbete i form av en uppsats och som följer fastställda riktlinjer
• muntligt och skriftligt kunna presentera sin egen uppsats och kunna föra en vetenskaplig diskussion kring denna (försvar)
• utföra en vetenskaplig granskning av en kurskamrats uppsats och föra en vetenskaplig diskussion kring denna (opposition)
• medverka aktivt vid ett vetenskapligt slutseminarium genom att ställa relevanta och konstruktiva frågor
• konstruktivt ta till sig och värdera feedback i relation till fastställda riktlinjer

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs en kandidatexamen om 180 hp i idrottsmedicin, sjukgymnastik/fysioterapi eller dietistexamen, varav 15 hp examensarbete. Engelska A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier alternativt svenska 3 samt engelska 6 samt genomgångna kurser för magisterprogrammet i idrottsmedicin termin 1 eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Kursen är upplagd som en internetbaserad distanskurs med obligatoriska kursträffar. Delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik vilket innebär specifika krav på teknisk utrustning och kompetens.
Kursen utgår från att den studerande, med hög grad av självständighet, tillsammans med handledare utformar en individuell projektplan, vilken utgör grunden till ett skriftligt examensarbete som utförs individuellt under handledning av disputerad lärare. Handledningstid disponeras under kursens gång för inbokade träffar inklusive inläsningstid för handledaren och handledningstiden kan endast nyttjas under kursens gång.

Den studerande skall medverka vid de obligatoriska arbetsseminarierna som ges vid kursen samt utföra de skriftliga inlämningsuppgifter som hör till dessa. Vissa delar i utbildningen kan komma att ges på engelska. Vid kursens slut genomförs ett slutseminarium där studenten försvarar examensarbetet, lyssnar och ställer frågor relaterade till övriga presentationer samt opponerar på ett av de övriga kursdeltagarnas examensarbeten.

Som stöd för aktiviteterna i kursen finns en studieguide innehållande instruktioner och fastställda riktlinjer samt kriterier för bedömning av examinerande moment.

I samband med opponering och försvar av de färdiga examensarbetena bjuds relevanta intressenter från samhället in. Detta medför krav på studenten som ska kunna presentera examensarbetets innehåll på ett vetenskapligt sätt men som även gör att utomstående kan förstå och tolka samhällsnyttan av examensarbetet.

Examination

Studentens kunskaper examineras individuellt via muntliga arbetsseminarier i grupp och via de skriftliga inlämningsuppgifter som hör till dessa seminarier utifrån en tvågradig skala: underkänd (U) och godkänd (G). Vid slutseminariet bedöms studentens förmåga att muntligt presentera sitt eget examensarbete och opponera på en annan students självständiga arbete i en vetenskaplig diskussion på en tvågradig skala: underkänd (U) eller godkänd (G).

Den slutgiltiga versionen av uppsatsen granskas utifrån fastställda kriterier på en tregradig skala: underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG).

En av universitetet utsedd examinator gör sedan en sammanvägd bedömning av kursens olika examinerande delar. För betyget VG krävs VG på uppsatsen och G på övriga examinerande moment.

En student som inte helt uppfyller kriterierna för ett godkänt provresultat, men ligger nära gränsen kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppfylla kriterierna för ett godkänt resultat. Komplettering av provet ska anpassas individuellt utifrån de provkriterier som inte uppfyllts och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats provresultatet men före nästa provtillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera upp till ett godkänt resultat. Om studenten så önskar har hen rätt att  istället genomföra omprov och således ha möjlighet att få ett högre betyg på kursen.

Student som underkänts vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyad examination i nära anslutning till ordinarie tillfälle. Antalet provtillfällen är begränsade till totalt tre. Student som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära annan examinator (HF 6 kap 22). Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. I det fall en kurs har upphört att gälla eller en kursplan genomgått större förändringar har studenten rätt att examineras på den kursplanen under en tid av maximalt två år.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksameht. För närmare information se Högskoleförordningen samt https://www.umu.se/student/mina-studier/tillgodoraknande/. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Övriga föreskrifter

Studierna skall bedrivas på lika villkor i enlighet med Umeå Universitets styrdokument för genus och likabehandling (https://www.umu.se/student/vi-hjalper-dig/dina-rattigheter-och-skyldigheter/fusk-och-plagiat/).
För student som bryter mot Umeå universitets plagiatpolicy, vidtas åtgärder enligt Högskoleförordningen kap.10.