Idéhistoria C, 30 hp

Innehåll

Kursen ger fördjupade kunskaper i svensk och internationell idéhistorisk historiografi, forskningsinriktningar, vetenskaplig framställning samt teori och metod. Därtill stärker kursen förmågan till självständig kritisk bearbetning av idé- och lärdomshistoriskt primärmaterial samt författande av en vetenskaplig uppsats.

Moment 1. Idéhistorisk metod och vetenskaplig framställning (7,5 hp)
Momentet syftar till att belysa såväl svenska idéhistoriska forskningstraditioner som nutida trender. Under momentet reflekterar studenterna över vad det innebär att skriva idéhistoria på ett vetenskapligt sätt och stiftar bekantskap med olika forskningsmässiga angreppssätt och metoder. Momentet belyser grundläggande delar av den idéhistoriska forskningspraktiken såsom källhantering och betydelsen av historisk kontextualisering, men tar även upp andra inslag såsom visuell analys och digital historia. 

Moment 2. Idéhistoriska teoritraditioner (7,5 hp)
Momentet syftar till att ge förtrogenhet med teoretisk diskussion av relevans för ämnet idéhistoria. Under kursen kommer detta att diskuteras utifrån olika forskningsinriktningar inom ämnet och deras koppling till olika metodiska angreppssätt. Momentet ger både en översikt över teoretiska traditioner inom ämnet och fördjupad kunskap om specifika teoribildningar. Teoriers betydelse och roll i forskningsarbetet belyses och prövas i förhållande till det kommande uppsatsarbetet.

Moment 3. Vetenskaplig uppsats (15 hp)
Momentet omfattar författandet av en vetenskaplig uppsats, deltagande i de seminarier som ingår i momentet, samt opponering på en medstudents uppsats och försvar av en egen. I uppsatsskrivandet ingår att avgränsa en forskningsuppgift, söka, analysera och kritiskt värdera källmaterial för att besvara forskningsuppgiften samt färdigställanda en uppsats som presenterar utgångspunkter, process och resultat på ett korrekt och vetenskapligt sätt. Dessutom ingår att utifrån sitt uppsatsämne kunna bedöma dess vetenskapliga och samhälleliga relevans, dess kunskapsmässiga räckvidd samt eventuella etiska aspekter som arbetet med och publicerandet av uppsatsen kan medföra.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för centrala aspekter i det idéhistoriska ämnets framväxt och historiografi,
- visa kännedom om aktuella forskningstrender inom idéhistoria,
- visa förtrogenhet med teoretisk och metodisk diskussion av relevans för ämnet idéhistoria, och
- visa djupare kunskaper inom ett speciellt idéhistoriskt område.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- avgränsa och formulera ett forskningsbart idéhistoriskt problem,
- genomföra informationssökning i t.ex. arkiv, bibliotek och i internetbaserade databaser,
- visa förmåga att kritiskt granska, analysera och placera in källor i sitt idéhistoriska sammanhang,
- tillämpa valda teorier och metoder i ett självständigt vetenskapligt arbete.
- visa förmåga att  självständigt planera och producera en vetenskaplig uppsats om ett idéhistoriskt ämne inom givna tidsramar,
- behärska formalia för författandet av en vetenskapliga text,
- visa goda språkliga färdigheter i uppsatsskrivandet och medvetenhet om betydelsen att rikta en text mot en viss publik, och
- visa förmåga att granska och värdera medstudenters vetenskapliga arbeten muntligt och skriftligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- visa förmåga att inom idéhistoria i allmänhet och specifikt utifrån sitt uppsatsämne göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, och
- visa förmåga att utifrån sin uppsats identifiera behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens.

Behörighetskrav

Univ: Idéhistoria B, 30 hp, med godkänt resultat på minst 22,5 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på moment 1 och 2 består huvudsakligen av lärarledda gruppdiskussioner och seminarieövningar.

Uppsatsmomentet, moment 3, sker under individuell handledning av lärare utsedda vid institutionen. Studenten får i normalfallet handledning enbart under den tidsperiod som uppsatskursen omfattar.

För studenter som läser kursen som internetkurs gäller att muntliga moment ibland genomförs i realtid, vilket kräver att studenter  har tillgång till lämplig datautrustning (stabil och snabb internetuppkoppling, headset med hörlurar och mikrofon samt webkamera) samt har möjlighet att avsätta en fast tid för detta.

Examination

Examinationen inom momenten 1 och 2 sker fortlöpande framför allt i seminarieform, och förutsätter aktivt deltagande i obligatoriska gruppdiskussioner, samt redovisning av utdelade individuella skriftliga examinationsuppgifter.

Moment 3 redovisas i form av en uppsats samt genom aktivt deltagande i momentets obligatoriska seminarier. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl.a. att den studerande skall åta sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser samt försvara sin egna framlagda.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Antalet provtillfällen är begränsat till fem.

Varje moment bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 22,5 poäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov om inte särskilda skäl talar emot det.  

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.