Idéhistoria B, 30 hp

Innehåll

Kursen består av 4 moment á 7,5 högskolepoäng. Ordningen i vilken momenten ges kan variera men i normalfallet ges moment 1-2 på hösten och moment 3-4 på våren.

Moment 1. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp)
Momentets övergripande och sammanhållande tema är världsbilder.  Momentet ägnas åt idéhistorien bortom det västerländska och bidrar till att med ett jämförande historiskt perspektiv ställa ett antal icke-västerländska världsbilders huvudlinjer i relation till den västerländska idéhistorien. Vidare behandlas Europas möte med andra kulturer liksom dessa kulturers uppfattning om Europa. Kolonialismen betydelse för förmedlingen av idéer och dess kvardröjande effekter efter den koloniala epoken studeras med postkoloniala teorier och metoder. Inom momentet analyseras också begreppet globalisering, samt framväxten av världsomspännande kulturmönster.

Moment 2. Medier, teknik och idéer (7,5 hp)
I momentet undersöks och diskuteras hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och elektroniska och digitala medier påverkat förutsättningarna för idélivet i synnerhet, samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Momentet behandlar både konkreta historiska medieteknologier och vetenskapliga teorier om teknologisk förändring. Undervisningen är i huvudsak seminariebaserad, där studenterna tar en aktiv roll i analysen av och presentationen av kursinnehållet. Avsikten är att därigenom bland annat stärka förståelsen för olika kommunikationsformer, samt medieteknikens betydelse för vetenskaplig framställning.

Moment 3. Idéhistorisk tematisk fördjupning (7,5 hp)
Momentet syftar till att studenterna ska tillägna sig en övergripande kunskap om och förståelse för idéhistoriaämnets vetenskapliga grund, med viss tematisk fördjupning. Studenterna tränas i att söka och värdera vetenskaplig litteratur och empiriska källor, samt att skriva vetenskapligt och kunna granska medstudenters arbeten.

Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp)
Momentet behandlar vetenskapligt skrivande där studenterna författar en kortare vetenskaplig uppsats. Momentet syftar till att ge studenterna grundläggande färdigheter i att formulera en avgränsad idéhistorisk undersökningsfråga samt förmåga att söka och bearbeta källmaterial och sekundärlitteratur. Studenterna ska vidare genom övningar lära sig tänka igenom sin skrivprocess och bli införstådda i olika framställningssätt och språkbruk, samt lära sig förstå de formella aspekter som gäller för en vetenskaplig uppsats. Avslutningsvis får studenterna presentera och granska varandras arbeten i seminarieform.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

Moment 1. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp)
Kunskap och förståelse

• Identifiera och redogöra för historiska icke-västerländska världsbilders huvudlinjer samt ställa dem i relation till europeiska världsbilder och livsideal.
• Analysera mötet och interaktionen mellan västerländska och icke-västerländska föreställningsvärldar som uttryck för en globaliseringsprocess.

Färdighet och förmåga

•  Kritiskt diskutera argumenten för dissemination eller evolution som förklaringsmodeller för likheter mellan västerländska och icke-västerländska världsbilder och tankemönster.
• Tillämpa perspektiv och redskap från källtextseminariernas metodövningar för att analysera och kontextualisera världsbilder i utomeuropeiska författares texter och urkunder.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Visa fördjupad förståelse för historiska skeenden genom analyser av det samband som råder mellan en människas världsbild och hennes handlingar.

Moment 2. Medier, teknik och idéer (7,5 hp)
Kunskap och förståelse

•  Visa en fördjupad kunskap om det historiska förhållandet mellan medier, teknik och idéer.
•  Visa kunskap om vetenskapliga teorier om teknologisk förändring.
•  Visa förståelse för grunderna i vetenskapliga presentationer och framställningssätt.

Färdighet och förmåga

•  Uppvisa förmåga att arbeta med olika mediesformer, samt att reflektera över mediets inflytande på kommunikationen.
•  Självständigt kunna söka, identifiera och kritiskt värdera vetenskaplig litteratur.
•  Uppvisa förmåga att kommunicera skriftligt, muntligt och visuellt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

•  Att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv värdera och bedöma påståenden om medieteknologiers roll i samhället.

Moment 3. Idéhistorisk tematisk fördjupning  (7,5 hp)
Kunskap och förståelse 

• Demonstrera kunskaper om idéhistoriaämnets vetenskapliga grund. 
• Visa förståelse för idéhistoriska vetenskapliga problemställningar samt kunskap om olika vetenskapliga perspektiv inom idéhistorisk forskning. 

Färdighet och förmåga

• Redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet samt granska medstudenters texter.
• Söka och välja relevant vetenskaplig litteratur, svensk såväl som internationell.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Förmåga att värdera forskningsläget inom ett tematiskt, idéhistoriskt fördjupningsområde.
• Förmåga att inta ett kritiskt prövande förhållningssätt till vetenskaplig litteratur och empiriskt källmaterial.

Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp)
Kunskap och förståelse

•  förstå vikten av formalia för kvalitet i vetenskapliga arbeten,
•  visa kännedom om skrivprocessens och språkbrukets betydelse för vetenskaplig framställning,

Färdighet och förmåga

•  i samråd med lärare formulera en avgränsad undersökningsfråga,
•  samla relevant information som svarar mot undersökningsfrågan,
•  tolka och värdera relevant information för undersökningsfrågan,
•  presentera resultaten i en uppsats enligt riktlinjer för vetenskaplig framställning,
•  korrekt använda sig av gällande formalia för vetenskapligt uppsatsskrivande,
•  kritiskt granska och värdera medstudenters arbeten muntligt och/eller skriftligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• göra bedömningar av uppsatsens kunskapsmässiga räckvidd och begränsningar.

Behörighetskrav

Idéhistoria A, 30 hp, med godkänt resultat på minst 22.5 hp, eller motsvarande förkunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består huvudsakligen av föreläsningar, lärarledda gruppdiskussioner och seminarieövningar, problembaserade grupp- och självstudieuppgifter, samt handledning. Uppsatsmomentet, moment 4, sker under handledning av lärare utsedda vid institutionen.

På kursen genomförs muntliga moment, vilket kräver att studenter som läser kursen på distans har tillgång till lämplig datautrustning (stabil och snabb internetuppkoppling, headset med hörlurar och mikrofon samt webbkamera) samt, ifall de muntliga inslagen genomförs i realtid, har möjlighet att avsätta en fast tid för detta.

Examination

Moment 1 examineras genom aktiv seminariemedverkan samt skriftliga individuella essäuppgifter. Seminariemedverkan är obligatorisk och bedöms med betygen Godkänd eller Underkänd medan essäuppgifterna bedöms med något av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Moment 2 examineras genom löpande seminarier samt genom individuella skriftliga och muntliga presentationer. För momentets helhetsbetyg används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Moment 3 examineras genom gruppvisa seminariediskussioner och skriftliga uppgifter som genomförs individuellt. I examinationen ingår även presentation och granskning av medstudenters arbeten. För momentets helhetsbetyg används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. 

Moment 4 examineras genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar samt i form av en uppsats som seminariebehandlas. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl.a. att den studerande åtar sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser. För momentets helhetsbetyg används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.
Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans 3 av kursens 4 moment.
Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.