Historia A för humanistiskt samhällsprogram, 30 hp

Innehåll

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap.

Kursen innehåller 4 moment.

Moment 1: Äldre historia (7,5 hp)
Inledningsvis behandlas de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst varvid ett globalt, komparativt perspektiv anläggs, där olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande diskuteras. I detta moment ges en översikt av samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. De antika kulturerna och det antika kulturarvet behandlas ingående liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. I nordisk historia behandlas vikingatiden, ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. Metodövningar ingår.

Moment 2: Senmedeltid till 1789 (7,5 hp)
Översiktligt studium av den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen från senmedeltid till 1789. Följande områden behandlas: Det feodala samhällets tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Den nordiska historien studeras i relation till utvecklingen på kontinenten. I svensk historia behandlas bl a framväxten av en statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, befolknings- och bebyggelsehistoria under medeltiden, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. Metodövningar ingår.

Moment 3: Modern historia (7,5 hp)
Översiktligt studium av den politiska och sociala utvecklingen från 1789 och fram till det första världskriget. Härvid behandlas den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet, kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. I nordisk historia uppmärksammas skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. I svensk historia studeras bl a den demografiska utvecklingen under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser, övergången från stånds- till klassamhälle, migrationen och folkrörelsernas framväxt. Metodövningar ingår.

Moment 4: Samtidshistoria (7,5 hp)
Huvuddragen av utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Första och andra världskrigets utbrott, mellankrigstiden och kalla krigets utbrott behandlas i ett komparativt perspektiv. När det gäller svensk 1900-talshistoria behandlas problem kring det demokratiska genombrottet och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. Metodövningar ingår.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

- visa grundläggande kunskaper om den historiska utvecklingen från de första civilisationerna fram till våra dagar med avseende på politisk, social, kulturell och ekonomisk förändring.
- visa kunskap om centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse
- visa grundläggande förståelse för olika historiska perspektiv och olika historiesyner
- visa grundläggande förståelse för historievetenskaplig metod och vad ett historievetenskapligt förhållningssätt innebär

Färdighet och förmåga

- att på ett enkelt sätt kunna analysera historiska problem och historisk förändring
- att kunna genomföra historiska jämförelser
- att kunna praktisera historisk metod (källkritik)
- att kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl i tal och skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna anlägga ett historievetenskapligt förhållningssätt
- kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet
- på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. De studerande organiseras under första momentet i studiegrupper som både får arbeta under eget ansvar och under lärares medverkan. Under terminen äger 2-4 programgemensamma träffar rum. Närvaro är obligatorisk. Träffarna syftar till att reflektera kring utbildningen samt planera och följa upp olika inslag.

Examination

Under kursen tillämpas olika examinationsformer. Examinationsformer som används är skrivsalstentamen, muntlig tentamen, seminarier, rapportskrivning, muntliga presentationsövningar, skriftliga inlämningsuppgifter. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia A (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 22.5.

Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.