Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder, 3 hp

Innehåll

I kursens inledning diskuteras moralfilosofiska frågeställningar i relation till ekonomiska principer gällande prioritering av resurser till, och i, hälso- och sjukvården. Därefter presenteras och analyseras de fyra vanligaste hälsoekonomiska metoderna för utvärdering av interventioner med syfte att förbättra hälsan. Dessa metoder är kostnadsanalys, kostnads-effektanalys, kostnads-nyttoanalys och kostnads-intäktsanalys.
Metoderna används för att analysera frågeställningar av följande typ: Ska en ny medicin ersätta en äldre? Är det kostnadseffektivt? Ska ett förebyggande program för en viss sjukdom startas? Är det värt kostnaderna? Hur görs prioriteringar i hälso- och sjukvården och vilket bidrag till beslutsprocessen kan hälsoekonomisk analys ge i detta sammanhang?
Metoder för att kritiskt analysera vetenskapliga studier av hälsoekonomiska utvärderingsfrågor och hur sådana studier ska presenteras diskuteras. Dessutom behandlas folkhälsovetenskapliga mått på sjukdomsbördan i ett samhälle och relateras till det i hälsoekonomisk analys gängse måttet på hälsorelaterad livskvalitet. Frågor om rättvisa ges särskild uppmärksamhet liksom diskussionen huruvida hälsoekonomins teoretiska bakgrund bör vara welfarism eller extra-welfarism.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
-    Förklara och jämföra de fyra vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoderna
-    Förklara och diskutera de etiska grunderna för hälsoekonomiska utvärderingar

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
-    kritiskt granska, analysera och motivera vilken hälsoekonomiskt utvärderingsmetod som är lämpligast för att besvara en given utvärderingsfrågeställning
-    kritiskt granska och kunna diskutera styrkor och svagheter i hälsoekonomiska utvärderingar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
-    bedöma hälsoekonomiska utvärderingar och deras resultat i relation till  etiska grundvalar för prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Behörighetskrav

För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap. Samt Engelska B/6.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppövningar, datorövningar och seminarier.

Examination

I slutet av den andra kursveckan ges en skriftlig tentamen. Tentamenstiden omfattar sex timmar. I den skriftliga tentamen ges både kortare frågor och essäfrågor. På den skriftliga tentamen sätts betyget underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG).
Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Övriga föreskrifter

Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.