Hälsoekonomisk teori, 7,5 hp

Innehåll

I kursen används teoretiska begrepp och modeller från nationalekonomi för att analysera hälsa och hälso- och sjukvårdens produktion, efterfråga och finansiering. Kursen fördjupar studentens förståelse för hur hälso- och sjukvården skiljer sig från andra sektorer ur ett ekonomiskt perspektiv. Den belyser också likheter, så som hur konsumenters/patienters och vårdgivares beteende påverkas av incitament. Den optimala vården - vad gäller dess mängd, kvalitet, kostnad och fördelning i befolkningen - diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv och kopplas till de ekonomiska verktyg som beslutsfattare har för att förmildra viktiga marknadsmisslyckanden och styra efterfrågan och produktionen. Ämnen som diskuteras omfattar: förskottsbetalning (genom beskattning, privata eller sociala försäkringar), ersättningsmodeller (budget, rörlig ersättning, kapiteringsersättning, målrelaterad ersättning) och vårdval (patientstyrd konkurrens för att förbättra vårdkvalitet). Kursen introducerar också studenterna till den klassiska Grossmanmodellen (1972) om hälsa som humankapital och ett antal empiriska studier om hur hälsa och socioekonomi påverkar varandra. Inga förkunskaper i nationalekonomi krävs men en begränsad mängd matematisk notation används för att beskriva flera av modellerna.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• redogöra för marknadsmisslyckanden i hälso- och sjukvårdssektorn 
• jämföra och kontrastera alternativa finansieringsmetoder ur effektivitets- och jämlikhetsperspektiv
• jämföra och kontrastera alternativa ersättningsmodeller utifrån vilka ekonomiska incitament som skapas och hur dessa påverkar vårdens mängd, kvalitet och kostnad
• redogöra för och diskutera alternativa förklaringar till socioekonomiska skillnader i hälsa
• beskriva svårigheter med att empiriskt mäta hur socioekonomiska variabler påverkar hälsa och hur hälsa påverkar socioekonomiska variabler

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• applicera nationalekonomiska begrepp och teorier på hälso- och sjukvård och produktion av hälsa
• analysera statens roll i relation till marknadsmisslyckanden och ekonomiska incitament i hälso- och sjukvårdssektorn

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• beskriva och värdera det nationalekonomiska förhållningssättet till hälsa
• kritiskt reflektera över vilken roll ekonomiska incitament har i hälso- och sjukvårdssektorn

Behörighetskrav

För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap, samt Engelska B/6.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är koncentrerad till 3,5 veckor under kursperioden. Undervisningen ges i form av föreläsningar, individuella övningar, gruppövningar, och artikeldiskussion. Undervisningen sker på engelska. Undervisningen ges i samarbete mellan Epidemiologi och gobal hälsa och Nationalekonomi.

Examination

Kursen examineras individuellt genom aktivt deltagande vid obligatoriskt litteraturseminarium och grupparbete samt skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen ges i slutet av kursen. 

På den skriftliga tentamen sätts betyget underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För deltagande i diskussionen på litteraturseminarium och i grupparbetet sätts betyget underkänd (U) eller godkänd (G). 

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter och obligatoriska moment är godkända. Kursbetyget är en sammanvägning av de delarna som examinationen omfattar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För kursbetyget väl godkänd (VG) krävs VG på den skriftliga tentamen och G på litteraturseminariet och G på det obligatoriska grupparbetet. För kursbetyget godkänd (G) krävs G på den skriftliga tentamen samt G på litteraturseminariet och G på det obligatoriska grupparbetet. För student som ej godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle senast 2 månader efter ordinarie provtillfälle.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.