Kursens övergripande mål är att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna arbeta för en hållbar utveckling i den framtida yrkesrollen som ingenjör. Under kursen behandlas komplexa hållbarhetsutmaningar samt hållbarhetsaspekter från ett individuellt till globalt perspektiv. Kursinnehållet ger studenterna en stor del av de åtta nyckelkompetenser (systemtänkande, förutseende, normativ, strategisk, samarbets-, kritiskt tänkande, självmedvetenhet och problemlösning) som UNESCO har listat i The Global Education 2030 Agenda. Andra delar som ryms inom kursen är ekologiska fotavtryck och wicked problems.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - redogöra för grunderna för begreppet hållbar utveckling, dess historik samt olika definitioner och dimensioner, - redogöra för regionala, nationella och internationella mål och strategier för hållbar utveckling, - förklara kopplingar mellan olika system, exempelvis tekniska, ekologiska, sociala och ekonomiska, hur de påverkar varandra och vilka begränsningar som finns, allt med ett hållbart perspektiv.
Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - beskriva och kritiskt granska attityder, beteenden och normer i termer av miljöpåverkan, resursanvändning, livskvalitet och hållbar utveckling, - diskutera samspelen mellan miljöpåverkan, resursflöden, styrmedel och maktförhållanden från lokal till global skala, - tillämpa och kritiskt granska olika sätt att mäta och utvärdera hållbarhetsindikatorer
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - analysera och värdera mål, strategier samt uppföljning för arbete med hållbar utveckling - diskutera och reflektera kring hållbarhetsutmaningar från ett systemperspektiv kopplat till den egna yrkesrollen
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c eller Matematik D
Undervisningens upplägg
Undervisningen som är strukturerad i fem separata teman bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarier och övningar.
Examination
Examinationen sker tema för tema i form av 5 skriftliga förstudier, 5 grupparbeten redovisade i seminarier och korta skriftliga sammanställningar, 5 skriftliga temareflektioner samt genom 5 självrättande kunskapstest rörande respektive temas viktigaste begrepp och data.
På seminarier och gruppredovisningar, kunskapstest samt reflektioner ges något av omdömena Underkänd (U) eller Godkänd (G).
För skriftliga förstudier ges något av omdömena Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Helkursbetyget utgör en sammanvägd bedömning av resultaten vid examinationens olika delar. För slutbetyget godkänd (G) på kursen krävs minst betyget godkänd (G) på alla examinerande uppgifter. För betyget väl godkänd (VG) på kursen krävs godkänt (G) betyg på alla uppgifter samt betyget väl godkänd (VG) på minst tre av förstudierna.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att skriftligen ansöka om att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Ansökan om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren för det aktuella programmet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
