Geovetenskap med inriktning mot naturkatastrofer

Om kursen

Under kursen behandlas geovetenskapliga processer som kan ge upphov till naturkatastrofer eller katastrofliknande situationer för oss människor. Tyngdpunkten ligger på att redogöra för processernas uppkomst, uppträdande och dess konsekvenser. De processer som behandlas är plattektonik, jordbävningar, vulkanism, massrörelser, klimatologi och hydrologi. Kurser syftar till att ge en förståelse för varför vissa processer uppstår på olika ställen i världen och ger upphov till olika konsekvenser beroende på uppträdandet och kontakten med det omgivande samhället.

Kursen inleds med en geovetenskaplig översikt. Där ingår en diskussion om begreppen naturkatastrof och naturolycka. Jordklotets uppbyggnad förklaras och en introduktion till de plattektoniska processerna görs. Därefter behandlas jordbävningars uppkomst och uppträdande. Vidare behandlas vulkanologi, som beskriver vulkaniska processer, vulkantyper och konsekvenser. Massrörelser eller sluttningsprocesser är ytterligare en geovetenskaplig process som kan vara både storskalig och småskalig. Här beskrivs de vanligaste typerna av massrörelser och deras samband med exempelvis vulkanism, nederbörd, jordbävningar m.m. Avsnittet klimatologi inleds med en allmän orientering om klimatet i världen. Här exemplifieras de geografiska olikheterna när det gäller exempelvis torrperioder och regnperioder samt extrema temperaturskillnader. Olika typer av vädersituationer beskrivs också. En introduktion till de långsiktiga klimatförändringarna ingår i avsnittet. Avsnittet hydrologi inleds med en beskrivning av det hydrologiska kretsloppet. Det fortsätter med en beskrivning av att de naturgivna förutsättningarna är olika geografiskt fördelade. Detta exemplifieras bland annat med en illustration om problematiken kring vattentillgång på olika ställen i världen. Avsittet behandlar även översvämningsproblematik.